Det är en ganska hemsk bild som målas upp av företrädare för Sveriges Författarförbund i ett inlägg om avlyssningspropositionen i dagens DN. Aspekter som jag inte tänkt på tidigare lyfts fram här. Författarförbundet poängterar att det inte alls bara handlar om svenskars integritet. ”Det handlar om liv och frihet för dissidenter – inte minst kontroversiella författare – över hela världen” skriver de i artikeln.
Om all tele- och datatrafik över Sveriges gränser avlyssnas kommer dessa människor inte att våga vara öppna i sina kontakter med kolleger i Sverige och kan därmed tappa möjligheter till moraliskt och annat stöd i kampen för bättre förhållanden i sina hemländer. Sverige kan alltså indirekt medverka till att stödja diktaturer. Amnesty International och andra människorättsorganisationer påverkas också i hög grad om förslaget om avlyssning går igenom. Politiskt förföljda vågar inte kommunicera med svenska organisationer eller med andra i Sverige som stöttar dem.
Ibland tänker jag att det bara blir värre och värre… Kontrollsamhället, övervakningssamhället till följd av terroristnojan och alla andra nojor vi håller på med. Vi ska ju leva också vi som finns här nu! Det blir nog ingen mer gång. Vi kan ju inte bara kapsla in oss och sitta och vara rädda någonstans för oss själva. Till livet hör att kommunicera med andra människor. Det är en av de viktigare sakerna, tycker jag. Precis som Sveriges Författarförbund kräver jag att förslaget om avlyssning stoppas!
Uppdatering:
Drabbas av lite självkritik när jag läser vad jag skrev här. Det var väl lite kaxigt det där sista? ”Precis som Sveriges Författarförbund kräver jag…osv” . Vem fasiken bryr sig om vad jag kräver? Inte Mikael Odenberg i alla fall.


Det är inget fel på att vara kaxig. Du har rätt till både att ha en åsikt och att ställa krav.
Tack för kaxighetsstöd, Matilda!
[...] – det är frågan Posted by Anna under Politik och samhälle Har efter tips via en blogg läst artikeln i DN om risken att den föreslagna utvidgade avlyssningen i Sverige leder till att [...]
[...] juni 17, 2008 av Gabrielle I morgon gäller det. I dag tisdag debatteras FRA-lagen i riksdagen, i morgon är voteringen. Jag får ont i magen av det här… I morse hörde jag på morgonnyheterna i radion en person kommentera aspekten som rör kampen för demokrati och för mänskliga rättigheter i andra länder. FRA-lagen rör ju inte alls bara oss som bor i Sverige. Det stöd vi i Sverige kan ge till dissidenter, till dom som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter i länder där det är förtryck skjuts i sank. Man måste hitta andra vägar. Kryptering är svårt. Kanske får man gå tillbaka till att skicka vanliga pappersbrev eller skicka meddelanden med personer, sa den intervjuade. Börjar låta som 1700-talet eller nåt… Jag skrev om det här med demokrati och frihet i andra länder i en bloggpost från förra året, Om rädslan och tystnaden brer ut sig. [...]