Landsfader i upplösning?

Han blickar in i kameran och nickar förnumstigt. Så är det. Så är det, förstår du. Och så var det. Sån är Schyman. Och sån är Maud. Och Pagrotsky…

Hur känner sig de människor han talar om? Hur känner sig gamla parti- och arbetskamrater när de ser det här? Och hör vad han säger om den ena och den andra. Han som ibland också vill ge sken av att se människan bakom uppgiften, att ta hänsyn till människan. Det kan komma i en bisats ibland.

Han som ville vara landsfadern, den store statsmannen talar. Han som fick dansa med dom riktigt stora. När han berättar har han ofta ett lätt bekymrat uttryck. Ibland ett belåtet leende. Och nej, landsfader har jag aldrig sett honom som. När jag ser och hör honom kommer en del andra ord för mig – ord som beskäftighet, förmätenhet, självgodhet. Till och med ett ord som storhetsvansinne dyker upp var det nu kommer ifrån… Och så hänsynslöshet och fantasilöshet. Det finns säkert fler som passar in.

Deconstructing GP? Jag tänker på hur han liksom plockas sönder inför våra ögon här. Vi, som bara anat förut men inte riktigt fattat, börjar få en klarare bild av vad det här är för person. Woody Allen gjorde en film för många år sen som hette ”Deconstructing Harry”. På svenska blev det ”Harry bit för bit”. Filmen handlar om en författare som missbrukar både det ena och det andra, inte minst sina nära och käras förtroende då han skoningslöst lämnar ut dem i sina böcker.

DN skriver i torsdagens ledare att SVT borde publicera hela materialet.