Norge har beslutat följa Sveriges exempel och kriminaliserar sexköp. Det stod i DN häromdagen. Och på P1 i dag talade man om att konsekvenserna av den svenska sexköpslagen nu ska utredas. Det blir intressant att se vad utredningen kommer fram till. Har sexköparna blivit färre? Vad har hänt med sexsäljarna? Hur har deras förhållanden förändrats sen sexköpslagen infördes?
Det finns oerhört mycket när det gäller prostitution som jag tycker hjärtligt illa om – traficking, utnyttjandet av unga människor, att människor prostituerar sig för att dom inte finner nån annan möjlighet att få pengar till sitt uppehälle, att sexsäljarna stigmatiseras, att sexsäljarna kanske påverkas på ett negativt sätt (”det urholkar själen?”, förstör möjligheterna till ett normalt sexliv?) med mera.
Men nog är det samtidigt en rätt konstig situation och lagstiftning vi har i det här landet: det är inte olagligt att sälja sex, men det är olagligt att köpa sex. Moraliskt då? Ja, om jag hade en dotter skulle jag inte vilja att hon valde att prostituera sig. Och jag vill inte att mina söner ska göra det heller.
Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att varje människa – oavsett om det handlar om man eller kvinna – ska ha rätten att själv bestämma över vad man vill göra med sin kropp så länge man inte skadar nån annan. Så – ja, jag tycker det är svårt. Jag vet kort sagt inte riktigt vad jag tycker. Kanske kan det finnas andra vägar än den svenska? Mer tillåtande – kanske, möjligen… jag vet inte…
I den bästa av världar skulle ingen behöva köpa sig sex. Tänker på Frödings dikt ”Jag köpte mig kärlek för pengar/för mig stod ej annat att få/sjung vackert i skorrande strängar/sjung vackert om kärlek ändå”. I den bästa av världar skulle det inte vara så, alla skulle ha nån att älska. Men vi lever inte i den bästa av världar. Tyvärr.
Boktips: Petra Östergrens ”Porr, horor och feminister”. Omdiskuterad bok – visst är den det, men jag tycker ändå den gav mig en rätt nyanserad bild av vad det handlar om. I vilket fall vet jag förstås mer än innan jag läste den…
Andra bloggar om: prostitution, lagstiftning, Norge
Nu sätter du fingret på en sån där knepig fråga igen. Precis som med omskärelse (som jag skrev om förut) så verkar det som om man måste väga ett principiellt ställningstagande å ena sidan och ett nyttotänkande å den andra.
Det verkar som om en sexköpslag kan bidra till att påverka prostitutionen i rätt riktning, dvs minskning. Alltså kan det vara riktigt även om det bryter mot autonomin hos den enskilda människan.
Etiska konflikter är alltid så svåra. Vilket ska väga tyngst: att respektera en människas självbestämmande eller att ”göra gott”?
Ja, så kan man tänka och räkna i mängd. Utgångspunkten är då att prostitution alltid är av ondo. Men jag funderar också över frågan: kan det finnas prostitution som är bra – som åstadkommer ”ett gott”? Det idealiska skulle ju kunna vara om följande saker var uppfyllda:
1) den som vill sälja sex ska vara fri att göra det
2) den som vill köpa sex ska vara fri att göra det
3) ingen annan ska skadas av detta
4) ingen annan ska ha vinstintressen i detta
5) ingen ska se ned på dom som väljer att göra så här, fördomar, nedvärdering, stigmatisering osv ska inte finnas.
Det finns kanske fler saker som måste vara uppfyllda, men jag kommer inte på fler just nu.
Knepig fråga, va?
Den största delen av försäljningen av sexuella tjänster far ingen illa av. Sex är einte en skadlig aktivitet och så länge två vuxna fria människor bestämmer för att njuta av sex med varandra är det inget fel. Betalning gör vi för många andra proffesioner och kompetens också så varför skulle det vara fel att jag tar betalt för en professionell intimitet?
Den största delen av försäljningen av sexuella tjänster far ingen illa av. Sex är inte en skadlig aktivitet i sig och ej heller att ha sex med någon man inte är kär i eller inte känner så väl. Och så länge två vuxna fria människor bestämmer sig för att njuta av sex med varandra är det inget fel, eller hur! Vi betalar dör många andra tjänster och för kompetens inom andra områden… så varför skulle det vara fel att jag tar betalt för en professionell intimitet? Eller att mina goa kunder betalar mig?
Tack för kommentarerna, Isabella. Intressant att höra ifrån en som har egen erfarenhet av det här. Jag har inte siffror på hur många som far illa, men du har säkert rätt i att det finns många som inte alls gör det. Det blir i vilket fall intressant att höra vad man kommer fram till i den där utredningen.
Kanske det är precis tvärtom… att vi borde ha en ”vit marknad” där sextjänster säljs och köps på ett kontrollerat sätt. Kontrollerat i den meningen att själva strukturen säkrar att ingen far illa.
Det är ju ett faktum idag att många faktiskt utnyttjas och skadas i prostitutionen. Vilket är ett viktigt skäl att göra nånting åt det.
Förstår att andra som har en bra och trygg tillvaro som prostituerade har svårt att se behovet av förbud. Men för alla de andra är situationen nog mycket mycket svår.
Om det fanns en vit marknad skulle det bli mindre intressant med en svart. Och därmed färre fall av skadlig prostitution.
Bara en tanke.
Ja, nåt sånt – en vit marknad, där prostitutionen ses som ett jobb, man betalar skatt, tjänar ihop till pensionen osv. Sen handlar det ju också om attityder, att det ska accepteras i samhället.
Jag vet inte hur det funkar i länder som England, Nederländerna, Tyskland m.fl. där prostitution är tillåten.
Alla ska få göra vad de vill med sin egen kropp – därför ska det inte vara olagligt att sälja sex.
Ingen ska få göra vad de vill med en annan människans kropp – därför ska det vara olagligt att köpa sex.
Jag tror inte en sekund på attdet kan vara oskadligt att sälja sex. Knappast att det kan vara oskadligt att köpa heller. Längtar man verkligen efter någon, tar man inte betalt. Och längtar man inte, är det skadligt att tvinga sig själv till en sexakt för att tjäna pengar.
Att förakta prostituerade är däremot ett förbannat oskick. Jag ogillar ordet hora enormt. Förakt för prostituerade är en del av kvinnoföraktet i stort.
Tack för kommentaren, Annica. Du låter väldigt säker på vad du tycker. Jag är inte lika säker. ”Ingen ska få göra vad de vill med en annan människans kropp – därför ska det vara olagligt att köpa sex” skriver du. Men varför skulle en sexköpare få göra helt och hållet vad han eller hon vill med den andra människans kropp? Det är ju inte alls säkert att det är så det går till. En sexsäljare kanske har definierat ett antal tjänster och sen väljer köparen bland dom. Säljaren styr, inte köparen. Jag inser att det i en massa fall säkert inte är så, tyvärr, utan att det är sexsäljaren som får underkasta sig och då är det en annan historia. Men jag tror hela skalan finns, och att det kanske skulle gå att förbättra situationen för de svaga sexsäljarna genom ett annat system än det svenska – en vit marknad, som Anna skrev.
Skadligt eller oskadligt? Jag antar att du menar att det skadar psykiskt – själen, sinnet – snarare än fysiskt. Men kan man ens vara säker på det? Människor är olika. Tänk om det är så att den eventuella själsliga skadan mest kommer av det förakt man känner att omvärlden har för det man håller på med.
Och så stör det fortfarande mitt ordningssinne – eller vilket sinne det nu är – att det är lagligt att sälja men olagligt att köpa. Finns samma tudelning i tillåtet/kriminellt på nåt annat område?