Hörde på radion i dag att Polens premiärminister nu bestämt sig för att bojkotta invigningen av OS. Han säger att det är ”opassande att politiker är närvarande vid invigningen av de olympiska spelen”. Tjeckiens president har tidigare sagt att han inte heller tänker närvara. DN tog upp den här idén i sin ledare igår.
Det är ett utmärkt förslag, tycker jag. Jag hoppas att många, många politiker och andra höjdare som i vanliga fall skulle ha deltagit i OS-invigningen nu istället klart deklarerar att de tänker stanna hemma och talar om varför. Så många som möjligt! En klar och troligen mycket synlig markering mot den kinesiska regimens sätt att behandla Tibet och överhuvudtaget mot bristen på mänskliga rättigheter i Kina.
Och jag tycker att Fredrik Reinfeldt ska låta bli att åka till Kina som planerat nu i april. Stanna hemma, Fredrik, och tala om varför!
En tidigare bloggpost om OS hittar du här.
Andra bloggar om: OS, OS-invigningen, olympiska spelen, Kina, Tibet, bojkott, Fredrik Reinfeldt
Bra bojkott. Sarkozy uttalade sig i samma riktning häromdagen och han representerar ju ett land som har viss tyngd i världen.
Såg du förresten Adaktussons krönika i SvD igår?
OS tillhör inte det kinesiska regeringen utan det kinesiska folket, det är så kineserna ser på det. En invigningsbojkott kommer endast ger negativa effekter.
Anna: Tack för länken! Intressant om Frankrike kommer med. Tänk om politiker och liknande från hela EU kunde bojkotta invigningen!
Daniel: Oj! Tillhör kinesiska folket?! Jag håller inte med dig alls och undrade ett ögonblick om du verkligen menar det du skriver eller om du är ironisk… Är det folket i Kina som fängslar och torterar regimkritiker och människor som vågar kritisera att Kina fick OS? Är det folket som censurerar så att protester mot OS inte visas i kinesisk tv eller kan ses på webben i Kina? Osv, osv. Tror inte du att OS för den kinesiska regimen är ett ypperligt tillfälle att visa upp en glansbild av landet för världen?
Adaktusson ger i SvD gräsliga exempel på vad som sker med dem som vågar komma med kritik. Länk ovan i Annas kommentar. Han avslutar sin artikel med ett citat från Hu Jia, en välkänd dissident som nyligen fängslats. Citatet lyder så här: ”När ni anländer till de olympiska spelen kommer ni att se skyskrapor, breda avenyer, moderna arenor och entusiastiska människor. Vad ni inte kommer att se är att blommor, leenden, harmoni och välmående bygger på en grund av sorg, tårar, fängslanden, tortyr och blod”.
Garv* Ja, det kinesiska folket! Minst 90% av kineserna i Kina stödja sin regeringen. Håller du inte med? Då är det ditt problem. Åk till Kina och fråga kineserna på gatan!
En sak kan du vara säker på: Kineserna kommer aldrig stödja de västerländska regeringer/åsikter på hur de anser kineserna ska välja sin livstil och politik i Kina.
Kineserna är medveten om det kinesiska regeringens brister och mänskliga rättigheter är ett ämne som verkligen intresserar dem. Tyvärr så har inte kineserna idag så mycket val. Antingen fortsätter man som det är, vilket har det visat sig att funka rätt så bra eller välja så kallad ”demokrati”, fler parti styre som är mer osäkert. Jag tror att kineser välja det första alternativet.
Jag var i Beijing 2001 då Kina fick OS och jag såg hur kineserna(barn, studenter, servetriser, byggarbetare ”MingGong”…mm) sprang ut på gatan och skrek ut sin glädjan. Jag tror inte…du Gabrielle…du kommer aldrig förstå på hur kineserna känner sig inombords. I allafall inte med den arrogans du har mot kineser…på avstånd.
Om det är den upplevelsen du bygger ditt resonemang på så är din analys nog en smula ytlig. Inte så konstigt om folk blev glada åt nyheten om OS i Kina. Säkert väntade de sig att det kunde medföra en ökad öppenhet och lättnader i förtrycket. Kina lovade ju världen det också. Men det var då det!
Daniel:
Jag är inte arrogant. Du missförstår mig helt om du tror det. Jag tror säkert många i den kinesiska befolkningen blev glada när landet fick OS. De är ju födda där, de bor där, de vill vara stolta över sitt land. Det är klart att många blev glada. En annan sak är hur kineserna blir behandlade och hur det står till med de mänskliga rättigheterna i landet.
Jag har inte varit i Kina. Jag tar min uppfattning om regimen och förhållandena när det gäller de mänskliga rättigheterna från vad jag läser i svensk och utländsk press, hör på radio, ser på tv, ser hos Amnesty och Human Rights Watch och liknande. Alla dessa verkar vara överens om att regimen i Kina förtrycker oliktänkande, fängslar människor utan rättegång, torterar människor och bestraffar många med döden. Men du skriver att det har ”visat sig funka rätt så bra”!
”Kineserna kommer aldrig stödja de västerländska regeringer/åsikter på hur de anser kineserna ska välja sin livstil och politik i Kina” skriver du. Ja, så är det nog, och jag tycker inte heller att västerländska länder ska pådyvla andra länder sin egen livsstil och politik. Vi i västerlandet har inte så mycket att yvas över när det gäller detta. Men om kineserna själva kunde få välja att införa demokrati – anpassad efter kultur, sätt att leva m.m. – vore inte det bra? Är det inte troligt att det vore bättre för de flesta kineser att leva i ett land med demokratiskt styrelseskick istället för i en enpartistat som på olika sätt inskränker friheten för sina medborgare, förtrycker dem, torterar och dödar?
Gabrielle: Om dina informationskälla endast kommer ifrån det som står i svenska/västerländska media så har du förmodligen bara sett ena sida av myntet.
Riot in Tibet: True face of western media
http://www.youtube.com/watch?v=uSQnK5FcKas
Dagens kapitalistisk/auturitärt Kina kommer en dag att bli demokratiskt, det är jag övertygad om! Det är bara att se på Taiwan, ett totalitärt samhälle som efter ca 30-40 år (efter 2:e världskriget) blev demokratiskt.
Kina bli demokratiskt den dagen när kineserna själva anser att de är mogen för demokrati. D.v.s. om majoriteten av kineserna vill att landet ska bli demokratiskt så finns ingen, oavsett hur brutalt än regeringen försöker förtrycka dem så kommer Kina att bli demokratiskt. Det är jag säker på. Eftersom det enda som kan påskynda att Kina blir demokratiskt är det kinesiska folket.
Därför tror jag att en bojkott av ”Folkets OS” i Kina är kortsiktligt och trångsynt.
Gabrielle: Jag bifogar en krönika från f d diplomaten och numera konsulten Lars Ellström, baserad i Beijing och regelbunden skribent för utrikesbloggen. För mig utgör han ett lysande undantag på någon som går emot den rådande politiska korrektheten och visar på en bild inifrån Kina som jag tror de allra flesta kineser kan skriva under på.
Olympiakriget av Lars Ellström. Finns på utrikesbloggen.se
http://www.utrikesbloggen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1315&Itemid=27
Daniel:
Tack för mer info.
Om youtube-filmen: Visst kan man göra fel inom media och snedvrida bilder, sätta felaktiga bildtexter osv. Men tror du inte kinesisk statskontrollerad media gör detta i hög grad själva?! Vad gäller mina informationskällor så nämnde jag förresten inte bara svensk/västerländsk media utan även organisationer som Amnesty och Human Rights Watch. Tror du att deras bild av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Kina är felaktig?
Om Lars Ellströms text: Intressant med den historiska tillbakablicken och välformulerad text. Men han riktar in sig helt på reaktionen i västvärlden och säger att ”det bästa med den här olympiaden kommer att vara att den ger tillfälle att protestera mot kinesiska brister” och att presidentkandidater, filmregissörer m.fl. sätter igång och protesterar mer eller mindre för att de själva vill synas. Varför säger Ellström inte något om hur regimen i Kina beter sig, hur förtrycket mot oliktänkande i befolkningen ökat och verkar fortsätta att öka ju mer vi närmar oss augusti 2008?
”Lika litet som våld, vapenskrammel och hot löste några problem på 1800-talet kommer de att göra det idag. Det som behövs är kontakt, dialog och vilja till samarbete” skriver Ellström. Men då talar han om förhållanden mellan länder – inte inom Kina. Du kan ju fråga alla de kineser som vågat kritisera regimen, som fört fram vad de tycker om förhållandena i landet och som kastats i fängelse för detta om de tycker att dialogen är bra inom landet.
Gabrielle:
Jag respekterar vad Amnesty och Human Rights Watch har gjort för världen, men jag ser även där att snedvrida bilder har förekommit.
Jag vet inte varför Lars inte tog upp hur det kinesiska regeringen beter sig idag i sin krönika. Samtidigt undra jag också varför Amnesty och Human Rights Watch aldrig historiskt jämfört hur tidigare kinesiska regeringer/regimer behandlade det kinesiska folket med dagens kommunistiska partiet i Kina.
Kina har gjort enoma framsteg gällande ämnen Human Rights. Det bör uppmuntras, det förtjäna dem.
Jag har personligen varit med kinesiska studenter som protesterade i Beijing på h-f-torg för några år sen, det var inte så drastiskt som Amnesty och Human Rights Watch beskrev. Vi skrek ut slag ord, men folk omkring oss tyckte mest att vi var jobbiga. Några ordningsvakter kom och vi fick lämna platsen. Vi gick sedan vidare till ”XiDan” för en lättare måltid… Inget mer med det.
Daniel:
Jag vet inte varför Amnesty och Human Rights Watch ska ägna sig åt hur olika regimer i Kina behandlat sina medborgare under historiens gång. Vad är vitsen med det? Jag tycker det är viktigare att de prioriterar att medverka till att förbättra situationen i landet i dag genom bevakning av vad som händer, olika typer av påtryckningar, spridning av information m.m. Samtidigt tycker jag också att organisationerna ska uppmärksamma ifall förbättringar sker. Men det verkar de göra. I Amnesty Internationals rapport om läget i Kina som kom i augusti 2007 pekar organisationen på en del framsteg som gjorts under senare år, uppmuntrande steg i rätt riktning. Som t.ex. att Kina själva meddelat att de gjort vissa reformer när det gäller dödsstraffet, att inte lika många avrättas som tidigare (fast någon öppen statistik vill man inte visa) och att man beslutat underlätta för utländska journalister att rapportera från OS. I övrigt är rapporten ruggig läsning. The Olympics countdown – one year left to fulfil human rights promises. Du hittar den här.
Jag förstår att du kan ha en speciell inställning till Kina och det som händer eftersom du själv varit där, deltagit i aktioner på Himmelska fridens torg m.m. Men att du har de erfarenheterna innebär ju inte att du har överblick över hur läget i landet är i stort.
Trevlig helg!
Gabrielle!
Då är vi iallafall överens om att Kina är på rätt väg. Coolt! Återigen, det jag vill säga är att bojkott är ingen bra lösning för att förbättra mänskliga rättigheter i Kina. Tror du att vi kan komma överens om det också?
Trevlig helg!
Ett år fängslad Liu Di, vice ordförande för diskussionssajten ”Fria Kina” tycker också att Kina rör sig framåt.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/kina/artikel_1025715.svd
den 26 mars
EnglishYour Voice for human rights..
Global Action
1 Million Human, 192 Countries, 1 Voice
After decades of repression, Tibetans are crying out to the world for change. China’s leaders are right now making a crucial choice between escalating brutality or dialogue that could determine the future of Tibet, and China.
We can affect this historic choice — China does care about its international reputation. But it will take an avalanche of global people power to get the government’s attention. The Tibetan spiritual leader, the Dalai Lama, has called for restraint and dialogue: he needs the world’s people to support him. Fill out the form below to sign the petition–and spread the word.
http://www.avaaz.org/en/tibet_end_the_violence/21.php/?cl=65269630
Best Regards/ Susz Sweden
Idrott och politik är två vitt skilda ting, säger vissa folk.. Är inte ett ovanligt korkat sätt att försvara sina egna intressen!?
DÅ: OS i Berlin 1936 var ett gigantiskt propagandajippo för nazismens Tyskland. Bakom järnridån var medaljer i de största internationella turneringarna viktiga symboler för kommunismens överlägsenhet som ideologi. Men till vilket pris?
NU: Det väckte uppseende när USA helt nyligen strök Kina från utrikesministeriets svarta lista över de tio länder i världen som är sämst på att respektera mänskliga rättigheter. Tre dagar senare bryter helvetet ut i Tibet, när buddistiska munkar och vanliga medborgare demonstrerar mot Kinas förtryck, med livet som insats. Ett hundratal människor uppges ha omkommit i kravallerna.
USA och EU uttrycker sig oerhört försiktigt och idrottsrörelsen uttrycker sig inte alls. De enda som gör sina röster hörda är opolitisk bundna medborgarrättsrörelser som Amnesty International och Avaaz.
Det har inte alltid varit så här. 1980 beslöt USA att bojkotta sommar-OS i Moskva i protest mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan och fick andra länder med sig.
Alltså tiger vi och lider och blir därmed medbrottslingar.
Kanske är det då ingen som längre minns de döda munkarna i Tibet och Burma, när Kina visar upp sina bländverk för världens inbjudna stats- och regeringschefer den 8 augusti.
Officiellt var det väl meningen att Kina skulle organisera OS på mänsklig frihets villkor?! Nu blir det i stället resten av världen som får acceptera ett högst tvivelaktigt OS på diktaturens villkor. En värld, en dröm, lyder mottot. Vems dröm? Vilken dröm? En dröm om accepterat förtryck och egoism utan helhetssyn?
Susz:
Du är hjärntvättat av det västerländska media?
Du vill alltså stödja det tibetanska massmord på han-kineser i Tibet?
Jämföra
Fakta-1:
Tibetaner har misshandla/mördat oskyliga kineser. En australiansare har filmat det. Deal with that!
Tourist films riots
http://www.youtube.com/watch?v=n90aNKGGGXQ
Fakta-2:
Enligt den tibetanska exil-regimen har dödsiffra på de ”tibetansaka fredliga demonstranderna” ändrat dag till dag, 39/99/140/9/19/4/97/199…bla bla…Men den tibetanska exil-regimen kan inte uppge ett enda namn på en tibetan som blivit dödad, liksom den inte kan visa upp ett enda foto, en enda video eller ett enda oberoende vittne till händelser av det slaget.
Däremot finns det sådana bilder, videor och oberoende vittnesuppgifter från turister i Lhasa gällande tibetanskt etniskt våld mot icketibetaner som hankineser och muslimer. Det finns videosekvenser som visar hur en uppretad tibetansk mobb slår civila medborgare i huvudet med stenar, det finns videosekvenser som visar hur den tibetanska mobben bränner och förstör civila inrättningar som restauranger, skolor, moskéer och affärer. Och det finns namn på de som dödats av den tibetanska mobben, som exempelvis de fem flickor som brändes inne i sin klädaffär. Det är väl anmärkningsvärt att dessa uppgifter saknas i det svenska media!?
Fakta-3:
Enligt Daila Lama: Tibet bör inte vara självständigt, utan att tibertanerna och han-kineser ska leva fredligt sidan vid sidan. Det tycker jag är en utmärkt idé som vi svenskar bör respekterar. Så det eviga tjafset om ”fria tibet” kan väl läggas ner.
Fakta-4:
Enligt Daila Lama: China deserved the olympic games…yes… the chinese peoples realy deserve it!
Fakta-5:
Kina är inte en blodig diktatur som den västerländska media har målat upp. Dagens Kina är en kapitalistisk/aukturitärt samhäll precis som Taiwan för 30år sen, innan den blev demokratiskt.
Fakta-6:
Kineserna älska sitt land, och majoriteten av det kinesiska folket älska sin regering. Den kinesiska regeringen gav det kinesiska folket bättre levnadstandard, bättre sjukvård, yttrande frihet(nästan där!)…o.s.v.
Fakta-7:
“Kina har 1.5 miljon människor i fängelse. USA mer än 2.5.”
“Eller rättare sagt har USA 715 fångar per 100,000 invånare, medan Kina har 119 fångar per 100,000 invånare. Sverige har 75, som en jämförelse. Ryssland 584, Vitryssland 554, Ukraina 416, Sydafrika 402, Taiwan 250 för att ta några fler.”
I Sverige så hämtades 2 personer av CIA och berövades sina mänskliga rättigheter. Om du räknar om det till Kinesiska förhållanden så motsvarar det 288 personer. I Sverige har vi på mycket lösa politiska grunder berövar ett flertal somalier deras rättigheter vilket omräknat till Kinesiska förhållanden motsvarar 432 personer.
Vissa anklagar Kina för barnamord av 50 miljoner barn och inräknar däri aborter under 50 års tid. skulle man beräkna vad vi i Sverige gjort under samma tid så har vi haft fler aborter per 100 000 innevånare.
I den fria världen så svälter 40 000 barn ihjäl varje dag ytterst få om ens några barn svälter ihjäl i KINA
Kina är en politisk diktatur men där finns en politisk bakgrund som spelar in och som orsakats av oss vitansikten, att inte ta hänsyn till detta är fel.
“Kina har 1.5 miljon människor i fängelse. USA mer än 2.5.”
I Sverige har vi tvångssterilicerat många tusen personer på grund av deras fattigdom omräknat till kinesiska förhållanden motsvarar det flera miljoner människor. Räkna sedan om till Kinesiska förhållanden alla som lobotomerats och fått yrkesförbud av den socialdemokratiska regeringen (4000 * 144) dryga halv miljonen så börjar ett mönster framträda som är rent obehagligt.
(Källa: Kjell Sjöström http://www.s-info.se/page/blogg_reply_add_message.asp?id=1484&blogg=22383&multiple=1#Anchor)
Daniel (kommentar 12 + 13):
Det är klart att det är bra att man kan se framsteg på en del områden, men det hindrar inte att jag tycker det verkligen finns all anledning att markera mot Kina och hur regimen behandlar människor. Markera t.ex. genom att politiker, regeringsföreträdare och liknande avstår från att delta i invigningen. Det kan ju få vara ett rent idrottsligt evenemang där IOK och olika länderkommittéer är representerade vid invigningen + alla idrottsmän och -kvinnor förstås men inga andra.
Susz:
Jag håller med dig. Men vad gäller att Kina eventuellt skulle ha lovat förbättringar när det gäller mänsklig frihet har jag hört lite olika. Efter vad SOK säger så lovade Kina enbart att de skulle klara av alla tekniska förutsättningar för ett OS, ingenting om de mänskliga rättigheterna. Däremot finns det ju grundläggande principer för OS som landet inte alls klarar att uppfylla, och jag tycker därför att det var fel av IOK att ge OS till Kina. I uppdateringen i en annan bloggpost har jag med citat om dessa grundläggande principer. Läs
här.
Daniel:
I din kommentar till Susz ägnar du dig åt en sifferexercis vars syfte uppenbarligen är att visa på att du anser att väldigt mycket är rätt bra i Kina jämfört med andra länder. Du sprider ut diskussionen väldigt genom att ta upp sånt som tvångssteriliseringar i Sverige och liknande. Ska du hoppa tillbaka i historien på det viset går det ju att ta upp Kinas hemska historia under 1900-talet, massvält under Mao m.m. Men jag vill inte ha den diskussionen här!
Jag tycker inte att allt det där du skriver om tillför diskussionen om OS och en ev bojkott av invigningen någonting! Vill du ”uppfostra” Susz med alla dina siffror får du vända dig direkt till henne. Du övertygar definitivt inte mig i alla fall med allt det där! Jag tycker fortfarande att en bojkott av invigningen som jag beskrev ovan är ett bra förslag som en tydlig markering av att Kina som värdland inte lever upp till de värderingar som ligger till grund för OS (se länken ovan till en tidigare bloggpost).
Att bojkotta OS invigningningen är en sällsynt korkad ide, eftersom det inte fyller nagon som helst funktion förutom att bevisa att man är totalt ryggradslös och korkad nog att riskera att alienera 1.3 miljarder Kineser.
Antingen bojkottar man spelen som helhet eller later man bli. Om man väljer att bojkotta OS bör man även ga all-in bojkotta Kina ekonomiskt genom att lata bli att handla med Kina, annars saknar man ryggrad och trovärdighet.
Nu är jag ju kinavän och älskar deras kultur och människorna där. Ingen kines jag känner har upplevt att skulle leva i en diktatur de senaste 20 aren i alla fall.
Susz – sluta spamma andras lögner i femtielva olika bloggar … vi vet redan att du är hjärntvättad …
garv*
Skattesmitarn: Korkat? Ryggradslöst? Jaha du, det är ju också ett sätt att diskutera…
Varför finns det protester mot den kinesiska regimen inom Kina, mot bristen på yttrandefrihet m.m. kan man undra. Det är ju kineser som protesterar och hamnar i fängelse för det. Alla tycker uppenbarligen inte att det är så härligt att bo i en diktatur.
Håller helt med skattesmitaren; på vilket sätt skulle en bojkott vara bra? Och varför i så fall bara av OS? De som förespråkar en bojkott har inte kommit med ett vettigt argument för hur det skulle förbättra de förållanden de menar är dåliga i Kina.
Jag har också träffat många kineser och inte en enda skulle stämma in i DN m fl påståenden om blodig diktatur eller djupt avskydd regim. Det är rent nonsens!
Ja, det är väl ryggradslöst att ta ställning – men bara lite grand. Antingen bojkottar man eller sa bojkottar man inte.
Om man bojkottar ska man löpa linan ut och sluta köpa produkter producerade i Kina – t.e.x kläder fran H&M, elektronik etc. – allt annat är just ryggradslöst. Svensk industri ska sluta dra nytta av billig arbetskraft i Kina.
Rättshaverister finns i alla länder – i ett land med 1.3 miljarder invanare lär det finnas en hel del. Bara för att de säger sig vara förtryckta är det inte säkert att de är det. Alla kineser jag känner säger att Falun Gong är en samling galenpannor som gör allt för att skapa positiv press om sig själva och negativ om regeringen. Västmedia, och naiva Lamakramare sväljer detta utan nagon som helst tanke pa källkritik. Nu har det ju senare visat sig att det enda som oberoende betraktare kunde rapportera om var tibetanska terrorister som mördade och misshandlade kineser.
Nu är det ju dock ocksa extremt korkat att förolämpa och angripa en fjärdedel av jordens befolkning när man inte har mer pa fötterna än utsagor fran en exilregering i Tibet (som för övrigt finansieras av CIA) och diverse rättshaverister.
Nio av tio kineser stöder regeringen, vilket knappast kan sägas om sveriges regering sa nagot maste de göra rätt. Taiwan har precis i förra veckan valt en ny regering som är mer Pekingvänlig än den förra, vilket ökar chansen till en fredlig lösning av Taiwanfragan.
Kina har utvecklats nagot enormt de senaste 20 aren, bade ekonomiskt och emot öppenhet och tolerans jämfört med Maos Kina. Risken med att alienera Kina nu är att de kan sluta sig och lata utvecklingen ga baklänges. Det vore verkligen stenkorkat …
Gabrielle: (kommentar 11)
”Jag vet inte varför Amnesty och Human Rights Watch ska ägna sig åt hur olika regimer i Kina behandlat sina medborgare under historiens gång. Vad är vitsen med det? Jag tycker det är viktigare att de prioriterar att medverka till att förbättra situationen i landet i dag…”
Dubbelmoral. Vitsen med att titta tillbaka ”Human rights” i Kinas historien är att få en uppfattning om vilka framsteg Kina har gjort genom åren.
Det är bara löjligt att förvänta sig att Kina ska bli nästa Sverige, frankrike eller USA. Länderna med olika historiska bakgrunder, storleken, kultur, språk, mm spelar en viss roll. Det går heller inte förspråka om Kina bli bättre eller sämre i ämnen human rights eller yttrandefriheter, men definitivt annulunda.
Förresten, jag tänker inte uppfostra någon på din blogg, utan endast tar fram relevanta fakta, bevis och föra fram mina synpunkter.
Gabrielle:
Om man endast vill höra och se det man själv vill se och höra och struntar i det verkliga fakta, bevis och förändrigar så tycker jag att dessa personer är inte bara trångsynta, utan även…hehe…Korkat och ryggradslöst, med Frida Johansson Metso och Boström i spetsen.
Anna, Skattesmitarn och Daniel:
Är det ordet bojkott som är fel kanske? Säg markering då istället. Och självklart är inte en markering av det här slaget ett sätt att direkt förbättra situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna i Kina. Det är det nog ingen som tror. Det handlar ju om att inte bara låta Kina visa upp en glansbild för omvärlden utan att trycka på, att försöka få regimen att inse att de bör vidta fler reformer på området mänskliga rättigheter – yttrandefrihet, att inte kasta folk i fängelse utan dom, att sluta med avrättningar m.m. Alltså snabba på en utveckling som verkat vara på gång men som enligt många bedömare har avstannat nu inför OS.
DN:s bild av förhållandena i Kina är rent nonsens skriver Anna. Jaha, hur är det med Amnestys bild? Se rapporten som kom i augusti 2007. Har Amnesty också fel? Och World Organisation Against Torture (OMCT) och Human Rights Watch m.fl. organisationer av det slaget? Mycket finns att läsa på Human Rights in China – här – och jag tvivlar starkt på att allt det där är lögn.
”Nio av tio kineser stöder regeringen”, skriver Skattesmitarn. Jaha, det verkar ju säkrast att säga det i alla fall, den som kommer med kritik riskerar ju att åka i fängelse. Skattesmitarn kallar personer som Hu Jia, Shi Tao och Teng Biao för rättshaverister. Det låter mest sorgligt i mina öron.
Daniel skriver att det ”är bara löjligt att förvänta sig att Kina ska bli nästa Sverige, frankrike eller USA”. Jag håller med om det. Jag förväntar mig inte heller att Kina ska bli precis som demokratierna i västvärlden. Men jag vill att människor i Kina ska ha yttrandefrihet, få utöva vilken religion de vill, dömas på rättvisa grunder, inte avrättas för smärre brott eller förseelser och inte för större heller osv, osv. Jag vill att det ska bli mer frihet och bättre livskvalitet för befolkningen i Kina.
Jag vet inte om det är så stor idé att diskutera med er längre. Ni ser det här på ett helt annat sätt än vad jag och många andra med mig gör. Ni känner kineser, älskar Kina och dess kultur osv. Det är bra, men betyder förstås inte att ni vet hur det är i landet. Jag litar mer på de undersökningar och rapporter som görs av Amnesty och Human Rights Watch än på vad ni tycker.
Gabrielle:
Jag lärde känna landet Kina via människa, kultur, språk, befinner mig bland kineser, dialog med kineser, skrattade och delade sorg med kineser…osv…till skillnad ifrån dig, vars Kina består av en bild, målat av det västerländksa media. Det är ett sorgligt sätt är lära känna ett land på! Därför ifrågsätta jag allt du har skrivit om Kina…ex:”Jag vill att det ska bli mer frihet och bättre livskvalitet för befolkningen i Kina.” En bojkott ger definitivt inte det kinesiska befolkningen mer frihet eller bättre livskvalitet!
Hej Gabrielle,
Nu är det väl iofs så att man ofta diskuterar med människor som inte har exakt samma åsikter, det är själva poängen med att diskutera. Men jag kan förstå om du tröttnat, det kanske inte finns så mycket mer att säga om det här. Dock tycker jag det är konstigt att du inte verkar tycka att det har någon vidare relevans att jag, Daniel och ”skattesmitaren” känner kineser och landet Kina. Det borde väl vara av viss betydelse vad människor tycker som har förstahandskunskap om landet anser. Våra (åtminstone mina) åsikter baseras på en djup kännedom om både Kinas historia och vardag och hur dagens kineser tänker. Så att vi inte skulle veta hur det är i landet är faktiskt ett rätt märkligt påstående. Amnesty och HRWI ger en sida av saken – en sida jag aldrig förnekat, men att ensidigt förlita sig på dem som källor borgar väl knappast för att man får en heltäckande bild av tillståndet i landet. Du kan t ex läsa SvD häromdagen där en känd dissident som suttit i fängelse, vittnar om att det trots allt blivit mycket bättre i Kina. Att det skulle blivit sämre p g a att Kina tilldelats OS råder det alltså starkt delade meningar om. Poängen när det gäller OS är att f ö att OS har starkt folkligt stöd i Kina (betyder det ingenting för dig?) och att det alltså ingalunda är så att det bara handlar om det då kommer erbjudas en scen där ledarna får stråla sig i glansen.
När det gäller DN tog jag som ex att de använt uttryck som blodig diktatur eller djupt avskydd regim. Djupt avskydd av vem? Möjligen av ledarskribenterna på DN, men att det skulle handla om att ‘regimen’ är djupt avskydd av det kinesiska folket är helt enkelt inte sant (det är inte så enkelt att bara för att du läser En AI-rapport e dyl, så kan du därmed dra slutsatser om regeringens popularitet. Sorry). Det var det jag menade med nonsens.
Daniel: Måste jag upprepa mig? Jag sa inte att en bojkott i sig skulle ge kineserna mer frihet och bättre livskvalitet. Jag talade om sätt att förmå regimen att göra reformer som skulle leda till…osv..se kommentar 26.
Hej, Anna: Tack för ett intressant och balanserat inlägg. Jag tycker visst att det är relevant att höra vad människor som varit i Kina och som har direktkontakt med kineser har att berätta. Men Kina är ett stort land och jag måste säga att jag tror att människorättsorganisationer som kanske har rapportörer utplacerade här och var i landet (?) har bättre möjlighet till överblick över läget än vad enskilda personer som känner människor i Kina och som kanske varit där några gånger har. Anser du att du har en heltäckande bild av hur det är i Kina?
Regimen är inte avskydd av folket skriver du. Nej, men är det samma sak som att det är en ”god” regim? En rättvis regim? Uppenbarligen är det ju ändå så att det finns många brister när det gäller de mänskliga rättigheterna i Kina.
Och jodå, det betyder visst nånting för mig att OS har folkligt stöd. Jag skrev ju i nån av kommentarerna att jag visst förstår att kineserna är glada och att de vill vara stolta över sitt land. Därför tycker jag inte heller att idrottarna ska bojkotta OS. Det gjorde jag först, men jag har ändrat mig. Jag tycker det ska bli ett riktigt OS vad gäller tävlingarna. När det gäller arrangemang som invigningen tycker jag fortfarande att det är ett tillfälle att markera genom att regeringschefer, politiker och höjdare som inte har med idrotten att göra kan avstå från att åka dit. Fast nu låter det ju inte riktigt som det blir så ändå.
Vad gäller själva diskussionen: ja, jag har väl tröttnat en del. Det har inte känts så meningsfullt att fortsätta. Det har varit lite mycket ”korkat” och ”garv” och liknande som jag inte tycker känns seriöst och då tröttnar jag. Men helt uppriktigt så är jag inte opåverkad av det ni skrivit – du, Skattesmitarn och Daniel. Jag tänker att här finns nyanser i bilden som jag inte riktigt vetat om. Inte så långt att jag ändrat mening om betydelsen av att markera mot den kinesiska regimen, men ändå… Kanske läser jag fortsättningsvis artiklar om Kina med lite andra ögon i alla fall.
[...] Gabrielles blogg [...]
Om du inte har varit i Kina, om du inte förstår om Kinas historia, hur visst du om att Kinas situation idag, dina åsikter har inte stor meningen, det är bara fördom. Om Kina saknar mänskligrättighet, det bestämmer inte av västerländska medier, det bestämmer av Kinas folk, du bör verkligen åka till Kina och fråga folk på gatan. Många små länder är bara verktyg under Kriget mellan Kina och västerländer. vill du att Sverige vara med, det är bara naiv. Det är ingen mening hur Sverige agera för Kina, som ett liten länd, Kina och Sverige är inte på samman nivå alls i dagens läge. Det kommer bara att skada svensk ekonomi.
Litet tips till dig: att läsa mer om Kinas historia och väldens historia och väldens ekonomiska historia om du vill försätta din diskussion om Kina.
Emma:
Jag har aldrig varit i Kina och vill gärna åka dit nån gång. Vi får se när det kan bli. Jag baserar mina åsikter främst på det jag läser i rapporter från Amnesty International, Human Rights Watch och organisationer av det slaget. Om det leder till fördomar eller att jag är naiv vet inte jag. Jag är ju inte alls ensam om att oroa mig över bristen på mänskliga rättigheter i Kina.
Och visst, Sverige är ett litet pjuttland jämfört med Kina, det vet jag också. Men menar du att vi i Sverige bara för att landet är litet ska hålla tyst om vad vi tycker när förtryck förekommer i andra länder? Det tycker inte jag.
Jag menar att du behöver läsa mer historia innan du gör en bedöm， framför allt när det gäller så stora och avancerade frågor. Vem kan annars att tror på att dina åsikter är kollekt. Många av er är bara starkars människor och utnyttjade av dem västläska medier, synd!
Alla får tala sina åsikter, men en sak som jag fatta att de som vet minst och prata mest.
Jag tror mer på sanningen.
Läsa länk : liten historia om Tibet
http://www.youtube.com/watch?v=x9QNKB34cJo&eurl
CNN sanningen
http://www.anti-cnn.com/
Visst du om att vem är Dalai Lama? Vem är hans privatlärare?
http://www.newspirtualbible.com/index2
Ni hao Emma.
Har du läst följande artikeln av en känd svensk diplomat? Jag har läst den, wo gan dong le.
Olympiakriget 2008 – ?
Den 3 november 1839 öppnade det brittiska örlogsfartyget HMS Volage eld mot en kinesisk flottstyrka vid Chuanbi i provinsen Guangdong. Det blev inledningen till den första större konfrontationen mellan en västerländsk stormakt och den ”himmelska dynastin” Qing, som då regerade Kina.
För kinesisk del blev kriget en katastrof. Det visade sig att de kejserliga trupperna inte hade något att sätta emot de tekniskt och militärtaktiskt överlägsna britterna. Eftersom dessa framgångsrikt kämpade för det nobla syftet att fritt få sälja opium till en växande marknad av kinesiska narkomaner, är det här kriget känt som Opiumkriget. Det följdes senare av ett andra opiumkrig och andra militära konfrontationer och straffexpeditioner, som alla hade till syfte att påtvinga kineserna kolonialmakternas vilja och att lägga så mycket som möjligt av landet under västerländsk – och japansk – kontroll. Kanoner och biblar varvades som övertalningsmedel.
Den moderna kinesiska historien kan därför sägas börja 1839. Därefter har nästan allt i Kina till syende och sist handlat om två saker: att rädda nationen från undergång och att återupprätta dess storhet och styrka – och därigenom återvinna världens respekt.
Oavsett ideologi har detta varit det övergripande målet för snart sagt alla kinesiska politiska och samhälleliga rörelser under de senaste hundrafemtio åren eller mer. Regimer och ledare har kommit och gått, men målet att återupprätta Kinas ställning och anseende har bestått.
Men bakslagen har varit många. Egentligen är det först genom det ekonomiska reformprogram, som i slutet av 1970-talet igångsattes av Deng Xiaoping, som man har hittat en väg att förverkliga det här målet.
Att Deng och det kinesiska kommunistpartiet under hans ledning har förmått omstöpa den kinesiska ekonomin och det kinesiska samhället, så som man har gjort under snart trettio års tid, är i själva verket en stor paradox. Det utvecklingsprogram som genomförs är ju utpräglat marknadsekonomiskt och har väldigt litet att göra med marxism och kommunism. Men paradoxen blir begriplig, när man ser den i sitt historiska perspektiv av plågsam nationell förnedring och svaghet.
Och man har lyckats väl. Den kinesiska ekonomin har blivit en av de största i världen och fortsätter växa snabbt. Kina är dessutom nu världens näst största handelsnation och en av de främsta mottagarna av utländska investeringar. Under senare år satsar man också stort på teknisk och vetenskaplig utveckling.
Samtidigt har de ekonomiska framstegen även i grunden stöpt om det kinesiska samhället i vid mening. Det är idag öppnare, mångsidigare och tolerantare än någonsin tidigare. Kineser har idag större möjlighet att välja hur de vill leva sina liv än någon gång tidigare under landets mångtusenåriga historia.
Allt är därmed inte bra, men mycket har blivit bättre, och det finns all anledning att stödja denna utveckling, både för Kina och för världen.
I det här perspektivet kändes det både följdriktigt och passande att Beijing 2001 fick förtroendet att arrangera de olympiska spelen 2008. För kineser i allmänhet, oavsett politisk eller ideologisk hemvist, skulle detta bli det ögonblick man så länge längtat efter: att Kina skulle stå i centrum för världens positiva intresse. Samtidigt skulle olympiaden kunna bli en välkommen slutpunkt för mer än ett århundrade av splittring och konfrontation och inledningen till en ny era av samarbete. Valet av motto för spelen uttrycker just detta: ”En värld En dröm”.
Tyvärr ser det nu ut som om dessa förhoppningar kommer att komma på skam. Från allehanda håll och kanter framförs att det bästa med den här olympiaden kommer att vara att den ger tillfälle att protestera mot kinesiska brister och tillkortakommanden, verkliga eller förmenta. Idrottsmännen och –kvinnorna bör inte resa till Beijing i första hand för att tävla utan för att demonstrera sin avsky för den kinesiska regimen. Den svenske kungen bör genera de kinesiska ledarna genom att utebli. O s v.
Det är slående att de som vill synas också ser till att synas i denna egendomliga kampanj. Amerikanska presidentkandidater, som grälar om det mesta i övrigt är eniga om att Kina skall hållas kort. Filmregissörer och skådespelare, som annars aldrig utmärkt sig som kinakännare, ställer sig i spetsen för proteströrelser. Politiker av varierande snitt och kulör ser det som sin mest väsentliga uppgift att protestera mot bristande mänskliga rättigheter, om de får tillfälle att resa till Beijing.
Och i allt detta skjuts det friskt vid sidan eller över målen, eller man skjuter kanske egentligen inte alls mot mål i Kina. Det verkar som om det viktigaste inte är att träffa rätt och bidra till ytterligare positiv utveckling och förändring i Kina. Viktigare är att ta poäng hemmavid, att vara värst i att fördöma Kina.
Det är ett sorgligt skådespel. Tyvärr är det också ganska skrämmande och olustigt. Plötsligt är vi där igen – västerlänningarna vet bäst och ska läxa upp kineserna och lära dem hur det egentligen ska vara.
Till detta har under den senaste veckan kommit ett annat sorgligt och skrämmande skådespel: de våldsamma händelserna i och runt Tibet. Utöver den tragik detta innebär för de människor som berörs direkt, medför den här utvecklingen ytterligare polarisering och växande hätskhet på olika sidor.
Olympiakriget verkar alltså redan vara igång, men frågan är hur länge det kommer att pågå och vilka konsekvenser det får. Lika litet som våld, vapenskrammel och hot löste några problem på 1800-talet kommer de att göra det idag. Det som behövs är kontakt, dialog och vilja till samarbete.
Olympiaden ger ett tillfälle till ett nytt avstamp i en positiv riktning. Låt oss ta det och inte falla tillbaka i gamla mönster av konfrontation.
Lars Ellström (utrikesbloggen)
2008-03-19
Daniel:
Onödigt och långtjatigt! Varför klipper du in en hel artikel? Du har ju faktiskt länkat till den tidigare (kommentar 8)?!?
Gabrielle:
Minns inte att jag har gjort det tidigare, artikeln var till Emma. Klipper bort det om du vill.
OBS: Det kanske var smart att kineserna själva släckte OS facklan, protest mot att Paris förtjänar inte att OS facklan komma dit.
Resultatet av dagens händelsen blir följande:
Hatet mot tibetanerna bland kineserna växer. Nationalismen i Kina växer. Bandet mellan det kinesiska folket och partiet stärks. Vägen för en kinesisk demokrati blir längre. Tibetanerna blir ännu mer förtryckta i Kina.
Sorligt. Finns ingen vinnare, alla förlorar.
Emma:
Jag är inte utnyttjad av västerländska media. Min bild av läget när det gäller mänskliga rättigheter i Kina kommer främst från organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch. Är det vad du menar med västerländska media?
Du skriver också i 33 ovan att ”att de som vet minst och prata mest”. Hm, jag är nog knappast den som pratat mest i den här bloggdiskussionen!
Daniel:
Paris förtjänar inte…?
Sen skriver du om ökande förtryck och längre väg för en demokratisk utveckling. Det går nästan att uppfatta som en antydan av kritik mot partiet. Men det var kanske inte menat så.
Daniel:
Tack för den artikel, tack för att du är intresserad av Kina, Kinesiska filosofi och intelligens kan egentligen utnyttjad av hela välden, tyvärr det är inte så många som förstår detta.
Kinas problem får kineser själv bestämmer att hur det ska lösas, västländska demokrati passa inte Kina, den vet alla kineser. Västländerna försöker hela tiden att använda deras synvinkels att bedöma Kinas problem, varför vill västländerna tvinga Kina ändra till deras demokrati? Annars bli det fel.
När Kina bli självständigt år 1949, har den motpartiet tog allt pengar, guld och värdefulla saker till Taiwan, då hade Kina 400 miljoner befolkning, och landet är otroligt fattigt. Folk har även ingen mat. Idag bli Kina väldens tredje största ekonomiska nationen med 1.3 miljarder och en del bli rika, trots att det finns fortfarande fattigdom i inland, men låta 1.3 miljarder människor har tillräcklig mat, det är redan väldens största projekt. Men Kinas regering har löste den problem. Kineserna tror inte att något annat parti i hela välden som har kompetens att lösa den problem. Den kommunism partiet har självkart gjort något fel och olämplig hantering på vissa saker, men deras presentation är den viktigaste delar som alla kineserna är uppskatta för, oavsett hur västländska medier säger, i Kina har mer än 99.999% folk som stödja Kinas nuvarande regeringen, det betyder att mindre än 0.001% befolkning har olika synpunkter, men de kan inte representera hela Kina. Jag tror att så är det i alla länder att det finns alltid någon som säga emot något. Men västländska medier vill precis utnyttja de 0.001% motstridiga röster och förstöra de röster för att protest Kina. VARFÖR ????
Eftersom
För den första, de är sura, de är svartsjuk, för att Kina är bara ett fattigt länd för 50 år sen, men nu bli det världens en av viktigaste ekonomiska länd som kan påverka väldens ekonomi. Kineserna kampar hård och tjänar mer pengar, samtidigt många västlänningar tappat jobb leva för bidrag.
20 år sen är det bara västländska företag investera till Kina, idag, kommer många Kinesiska företag börjar investera till väst. Eriksson erkänner att det kinesiska företag Huawei är deras största konkurrent, det är inte i Sverige, samman exempel händer över hela världen.
hur kan västerländer accepter detta? Därför bli de sura.
För den andra, de är rädda, de rädda för Kina bli starkare och starkare, samtidigt är det västerländska ekonomi bli svagare och svagare. Speciellt för de länder som har invaderat Kina bli de ännu rädd som Frankrike, Storbritannien, Tyskland ect.
För den tredje, de bli även arga när de ser ett stark Kina bli mer och mer påverkade på väldens ekonomi. När Franska president gjorde sin stadsbesök till Kina tre månader sen, har han inte nämnde något annat utan bara vill ekonomiska samarbetar, därefter fick han 20 miljarder Euro avtal. När han kommer tillbaka till Frankrike ändrade han kanske annat ansikte, för att de är politiker. En sidan vill de bara tigga för samarbete, en andra sidan kan de bara säga något annat med franska folk för att behålla nedfallande stolthet. Men kan förstå att de kan blir arga.
Därefter började många västerländer att ta reda på vad som Kina gjorde fel, i alla kinesiska motstridiga group står bara vissa västerländer i bakom. För ex, det är FBI av USA som ger pengar till Dalai lama, de personer med Tibet flaga och ”kampa för deras frihet”, de är anställd av den group, de tjänar ju pengar varje gång när de gjorde protest mot Kina, visst du om detta. De tjänar ca. 300 euro per dag . vad är det för syfte med protest?? Alla som har sin hjärna med sig som kan förstå att de vill bara säga emot Kina. Varför ingen bry sig om hur mycket godhet har Kina regering gjorde för den minoritet folkgroup. Hur mycket har de ändrat sig senaste 30 året.
Men de kan inte göra något mer utan att kunna bara utnyttja de minoritet motstridiga folk, utnyttja västländska ”mänskligarättighet ” utnyttja Tibet, utnyttja de okunniga västlänningar. Utnyttja medier. Detta är enda vad som de kan göra idag. Den medier som men tror på kunde egentligen inte att avslöja sanningen.
Den 6 april London, totalt 8 timmars, fanns det flera tusen tals kineser med kinesiska flagor och står på gatan och heja på facklan kom dit, varför har västländska medier inte sänd en av de bilderna på TV, tidningar ? Utan sänder hela tiden, hela dag med samman bild med en protest man. varför bry medier inte sig om vad flesta Kineser tycker och tänker och deras känslor. ??? Vad är det för andra sidan sanningen, 90 % eglesk människor välkommen att facklan kom dit. Men folk fick inte den information.
västerlänning för även inte veta om vad som riktigt har händer i London. Vad är det för rättvis, vad är det för rättfärdighet ????
http://www.youtube.com/watch?v=fNgT5HdCqg4&eurl
Hur kan västlänningar vet om att det har hänt också många protester i hela välden senaste dagarna att Kineser själv organiserade protest mot Tibet självstädighet. Det är inte Kinas regering utan också 99.999% kineser låter inte heller att Tibet bli självständigt. Tibet är en del av Kina för alltid. Beijing OS kommer bli framgångsrik oavsett vem gör vad. Sanningen kommer att avslöjas. Historia kommer att tala ut framtiden att vem har rätt!!!
Som kines är jag stolt över Kina, starkt Kina fångar många utlänningar uppmärksamhet tänker på 50 år sen eller 30 år sen, vem från västerländer som bry sig om Kina, eller mänskliga rättighet, när Kina bli starkare kommer alla börja tänka om Kina, det är bra, tack för er, för alla som ger uppmärksamhet till Kina. Tusen Tack dig – Gabrielle, för att låna din blogg rymden att skriva mina åsikter. Välkommen alla kommer till Kina någon gång. Tack!!
By Joan Chen
Wednesday, April 9, 2008; A19
I was born in Shanghai in 1961 and grew up during the Cultural Revolution. During my childhood, I saw my family lose our house. My grandfather, who studied medicine in England, committed suicide after he was wrongly accused of being a counterrevolutionary and a foreign spy.
Those were the worst of times.
Since the Cultural Revolution ended in the late 1970s, however, I have witnessed unimaginable progress in China. Changes that few ever thought possible have occurred in a single generation. A communist government that had no ties to the West has evolved into a more open government eager to join the international community.
A state-controlled economy has morphed into a market economy, greatly raising people’s standard of living. It’s clear that the majority of the Chinese people enjoy much fuller, more abundant lives today than 30 years ago. Though much remains to be done, the Chinese government has made rapid progress in opening up and trying to be part of the international community.
Last month I went to China and spent four weeks visiting Shanghai, Beijing, Hong Kong and Chengdu. The people I met and spoke with are proud and excited about the Beijing Games. They believe that the Olympics are a wonderful opportunity to showcase modern China to the rest of the world. Like many Americans, most Chinese people are disturbed by the recent events in Tibet. But after watching the scenes of violence and arson by the rioters, the Chinese believe that the government is doing the right thing in cracking down to restore order.
The Olympic torch is in California and is to be carried through San Francisco today. In a resolution criticizing China, Chris Daly, a member of the San Francisco Board of Supervisors, said that demonstrating against the torch relay would ”provide the people of San Francisco with a lifetime opportunity to help 1.3 billion Chinese people gain more freedom and rights.” To his credit, Mayor Gavin Newsom did not sign Daly’s resolution.
This statement could not be further from reality. For one thing, the Chinese are a proud people. They want freedom and greater rights, but they know they must fight for them from within. They know that no one can grant them freedom and rights from afar. The stigma of Western imperialism and the Opium Wars also remains a strong reminder of the past, and Chinese people do not want their domestic policies to be dictated by outside powers. They also do not want the United States to boycott the opening ceremonies of the Games. The U.S. boycott of the 1980 Games in Moscow and the Soviet boycott of the 1984 Olympics in Los Angeles accomplished nothing. A U.S. boycott of the opening ceremonies in Beijing would be counterproductive for relations between the two countries.
For decades, anti-China human rights groups in Washington have spent millions of dollars denouncing China. To many Chinese, it seems that this lobby is the only voice that’s acceptable or newsworthy in the U.S. media and to the U.S. government. But times are changing. We need to be open-minded and farsighted. We need to make more friends than enemies. Remember what a little ping-pong game did for Sino-U.S. relations in the 1970s? Let’s celebrate the Olympics for what the Games are meant to be — a bridge for friendship, not a playground for politics.
The writer is an actress and director. She became a U.S. citizen in 1989.
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/04/08/AR2008040802907_pf.html
Lalai Lama bro kommer ifrån CIA
http://www.michaelparenti.org/Tibet.html
II. Secularization vs. Spirituality
What happened to Tibet after the Chinese Communists moved into the country in 1951? The treaty of that year provided for ostensible self-governance under the Dalai Lama’s rule but gave China military control and exclusive right to conduct foreign relations. The Chinese were also granted a direct role in internal administration “to promote social reforms.” Among the earliest changes they wrought was to reduce usurious interest rates, and build a few hospitals and roads. At first, they moved slowly, relying mostly on persuasion in an attempt to effect reconstruction. No aristocratic or monastic property was confiscated, and feudal lords continued to reign over their hereditarily bound peasants. “Contrary to popular belief in the West,” claims one observer, the Chinese “took care to show respect for Tibetan culture and religion.”25
Over the centuries the Tibetan lords and lamas had seen Chinese come and go, and had enjoyed good relations with Generalissimo Chiang Kaishek and his reactionary Kuomintang rule in China.26 The approval of the Kuomintang government was needed to validate the choice of the Dalai Lama and Panchen Lama. When the current 14th Dalai Lama was first installed in Lhasa, it was with an armed escort of Chinese troops and an attending Chinese minister, in accordance with centuries-old tradition. What upset the Tibetan lords and lamas in the early 1950s was that these latest Chinese were Communists. It would be only a matter of time, they feared, before the Communists started imposing their collectivist egalitarian schemes upon Tibet.
The issue was joined in 1956-57, when armed Tibetan bands ambushed convoys of the Chinese Peoples Liberation Army. The uprising received extensive assistance from the U.S. Central Intelligence Agency (CIA), including military training, support camps in Nepal, and numerous airlifts.27 Meanwhile in the United States, the American Society for a Free Asia, a CIA-financed front, energetically publicized the cause of Tibetan resistance, with the Dalai Lama’s eldest brother, Thubtan Norbu, playing an active role in that organization. The Dalai Lama’s second-eldest brother, Gyalo Thondup, established an intelligence operation with the CIA as early as 1951. He later upgraded it into a CIA-trained guerrilla unit whose recruits parachuted back into Tibet.28
Many Tibetan commandos and agents whom the CIA dropped into the country were chiefs of aristocratic clans or the sons of chiefs. Ninety percent of them were never heard from again, according to a report from the CIA itself, meaning they were most likely captured and killed.29 “Many lamas and lay members of the elite and much of the Tibetan army joined the uprising, but in the main the populace did not, assuring its failure,” writes Hugh Deane.30 In their book on Tibet, Ginsburg and Mathos reach a similar conclusion: “As far as can be ascertained, the great bulk of the common people of Lhasa and of the adjoining countryside failed to join in the fighting against the Chinese both when it first began and as it progressed.”31 Eventually the resistance crumbled.
The CIA in Tibet.
The CIA in Tibet
Emma:
Tack för dina kommentarer och för artikeln av Joan Chen (fast jag föredrar faktiskt en länk framför långa långa inklipp av artiklar!). Jag har läst Joan Chens artikel och även många av kommentarerna till den. Hon får både medhåll och mothugg. I en kommentar citerar personen som kommenterar Martin Luther King:
”Injustice anywhere is a threat to justice everywhere.”
Och sedan följer: ”And that is why the progress in China that you cite in no way means that Americans or any other free people in China or the rest of the world should refrain from calling out the governments of China, the United States, Zimbabwe, Sudan, Burma, Saudi Arabia, Israel, and elsewhere for their continued and repeated human rights abuses.”
Bra sagt. Jag håller med om det. Sedan är det möjligt att bojkott av OS-invigningen inte är rätt väg, jag vet inte. Men i vilket fall som helst är det viktigt att markera mot Kina eftersom landet inte lever upp till de grundläggande principerna för OS, till exempel följande:
“Olympism is a philosophy of life, exalting and combining in a balanced whole the qualities of body, will and mind. Blending sport with culture and education, Olympism seeks to create a way of life based on the joy found in effort, the educational value of good example and respect for universal fundamental ethical principles.”
“Any form of discrimination with regard to a country or a person on grounds of race, religion, politics, gender or otherwise is incompatible with belonging to the Olympic Movement.”
Det var fel att Kina fick OS, men nu är det så och då hoppas jag att alltihop ska avlöpa på bästa möjliga sätt. Kanske kan OS trots regimens ökande förtryck ändå leda till en större öppenhet på sikt. Kanske kan kineserna på sikt få leva i ett land som respekterar ”universal fundamental ethical principles”. Låt oss hoppas det.
Därmed tycker jag vi drar streck i debatten.
vinden vänder till Kina oavseet vad du tycker,vad västländska medier och politiker tycker. tyärr.
vem tror du att du är?
Du har ingenting att säga inför massor bevis. Vem som stödja Dalai lama, vem är rasism. OS är sport fest, inte verktyg av politik, det är grundläggande tänk, hoppas du lära dig mer under tiden vi debattera, men jag tror inte att du har läste alla länk och artiklar, folk som svart att lära sig nya saker, bli de ännu mer fördomar.
Kina är öppet för alla, even för de som söga emot oss. Du är välkommen att åka till Kina.
Emma:
Vad är det för magsur kommentar? Tror du att jag tror att jag ska kunna påverka utvecklingen i Kina? Det gör jag inte! Men jag bor i Sverige, ett land där vi har yttrandefrihet. Jag använder mig av min rätt att säga vad jag tycker och tänker.
Det låter faktiskt som om du är förbannad på mig för att jag hoppas att Kina en dag ska bli ett land som visar respekt för mänskliga rättigheter. Underlig reaktion.
De principer som ligger till grund för OS och som jag citerade är inte nåt som jag hittat på. Det är från the Olympic Charter, Fundamental Principles, paragraph 1. Sen kan du tycka vad du vill om sport och fest och allt det där.
Du har rätt att säga vad du tycker och tänker, principen är att det är rättvisande och utan fördomar, du har inte varit i Kina, dina tycker och tänker kom ifrån de som är sura, som är arga, som vill även döda Kina, Att läsa vad som jag skriva till dig, använder din hjärna att analysera detta, sen åka till Kina att uppleva själv. Annars bli det mer fördomar, du kan säga vad du vill, men du får inte rätt att skada andra människors känslor.
Det ät liksom om jag säga att din mor är en rasism ensligt min gissning trots att jag aldrig har träffat henne, men jag vill bara gissa, vad ska du agera???
Jag säga en gång till att Kinas problem är avancerad, Det kan inte du en okunniga svenska förstår, Alla länder har sitt problem, Sverige med. Sanningen är att 99.999% kineser är nöjda och stolt över Kina och stödja Kinas regering. Kinas frågor behöver inte du orolig för, behöver inte heller andra länder påverka, det är Kinas rättighet.
Emma:
Om du uppfattar mig som sur, arg och att jag vill”döda Kina” så har du fel. Jag skrev ju att jag önskar att det ska gå bra med OS i Kina och att jag hoppas att det ska bli bättre i Kina vad gäller de mänskliga rättigheterna. Du verkar inte tycka att det behövs några förbättringar eftersom ”99,999% av kineserna är nöjda och stolta över Kina och stöder regeringen”. Så bra då, säger jag.
Ingen i min familj är rasist. Att du slänger ur dig nåt sånt om min mamma säger mer om dig, faktiskt!
Jag föreslår att vi slutar nu, Emma. Du verkar bara argsint och kommer med pekpinnar, du tror inte på mig när jag säger att jag läst artiklar som du tipsat om m.m. Med den inställning som du visar vill jag inte diskutera med dig längre. Det känns inte meningsfullt.
Avslutningsvis: Jag önskar det kinesiska folket allt allt gott! Och jag hoppas det blir ett bra OS!
Tack, det är riktigt bra att du önskar allt gott för Kina OS, men det var precis du som vill alla bojkotta Kina OS. Eller är det inte så.
Tack igen, Kina OS kommer bli framgångsrik, och Välkommen till Kina.
Jag är en annan Daniel än han som skrivit tidigare.
Jag bor sedan 5 år tillbaks i Kina. Ni skulle bara veta hur glada och stolta det Kinesiska folket är över OS. En bojkott av OS vore bara idiotiskt och skulle inte hjälpa någon.
Att kinas regering fortfarande har många problem kvar att lösa är det ingen som inte håller med om, men dom senaste åren har dom gjort väldigt stora framsteg. Tråkigt nog finns det många i väst som tror att det är lätt att göra politiska förändringar i ett land som till ytan är stort som Europa och med mer än 2.5 ggr större folkmängd, och fortfarande behålla stabilitet.
Det ironiska är att dessa lama-kramare och anti Kina demonstranter inte förstår att allt dom åstadkommer med sitt tjafsande är att göra det svårare för den Kinesiska regeringen att utvecklas. Om dessa demonstranter hade viss utbildning och förstod lite om politik skulle dom förstå att det bästa man kan göra för ett friare Kina, är att hjälpa regeringens utveckling, inte att försöka stoppa den.
Kina är idag helt enkelt inte tillräckligt stabilt för ett demokratiskt samhälle utan censur. En sådan utveckling kommer att ta tid, men om vi jämnför dagens Kina med det Kina där h-f torg demonstrationerna ägde rum så ser vi glasklart att Kina ändå förvånandsvärt snabbt har utvecklats år rätt håll.
Så, om ni nu verkligen bryr er om ett fritt Kina så stöd istället Kinas utveckling, men om ni bara är idioter som tycker om att demonstrera och tjafsa så forsätt med det istället och gör saker svårare för alla.
(Jag är den ”första” Daniel)
De våldsamma protesterna ifrån London, Paris har tydligen gett motsatt effekter. Den kinesiska statsmakten har skickligt utnyttjat situationen till sin fördel. Med stöd ifrån folket kommer Kina aldrig att släppa Tibet, och heller aldrig att acceptera Tenzin Gyatso som dalai lama. Tvärtom kommer skruvstädet om Tibet (och Xinjiang) att vridas åt allt hårdare ju större de separatistiska krafterna blir.
Händelserna kring OS facklan gav de kinesiska patriotiska andarna världen över en rejäl skjuts uppåt, kinesiska nationalismen har aldrig varit så stark som den är nu. Oavsett hur det går med OS i fortsättningen, så har den kinesiska statsmakten redan överträffat sina förväntningar, deras viktigaste mål med OS,(tror jag) d.v.s. stärkar bandet mellan kineserna och därmed vunnit sitt första slaget i “Olympiakriget”.
http://www.youtube.com/watch?v=9qMMSXsn2Pk
http://www.youtube.com/watch?v=lZ7hOgHkPhE
För kineserna i gemen spelar nu ingen roll om härskaren heter Cixi, Mao Zedong, Ma Yingjiu eller Hu Jintao, eller om statsskicket är kejsardöme, diktatur eller demokrati: Kina måste vara ett och odelbart, även om allt annat går åt helvete. Den är nu inskrivet i den kinesiska kulturen och folksjälen.
Emma, Daneil S: Bra att ni finns, era röster hörs mer än ni tror! Vi syns på http://www.bloggar.se
Daniel S:
Intressant att höra från en person som bor i Kina. Sedan, som jag redan skrivit i nån annan kommentar, är jag inte längre lika säker på att bojkott av invigningen är rätt väg. Men jag anser fortfarande inte att man stillatigande bara ska ”se på” när regimen kastar oskyldiga i fängelse och förtrycker den egna befolkningen m.m. Och hur demokratiska länder ska hjälpa Kinas regering att utvecklas mot ett mer demokratiskt styrelseskick utan att nämna att respekt för mänskliga rättigheter är en viktig del i det vet jag inte.
Daniel:
Du fortsätter i samma stil som tidigare… Skriver bl.a. att allt annat får gå åt helvete bara Kina hålls samman. Jag tvivlar verkligen på att alla kineser håller med dig.
Gabrielle:
Hehe….okej, inte alla kineser, men 99,999% av kineserna. :=) Om du fortfarande tvivlar över det få rdu gärna frågar Emma, hon är ju kines. Eller Daniel S som bor i Kina……Eller varför inte frågar kineserna som du träffar på stan.
Gabrielle:
”Men jag anser fortfarande inte att man stillatigande bara ska “se på” när regimen kastar oskyldiga i fängelse och förtrycker den egna befolkningen m.m.”
-Folk kastas i fängelse för att de har begått brott mot vad som står i kinesiska lagtexten. Kom ihåg! Det KINESISKA lagtexten, inte det svenska lagtexten. Därför är de inte oskyldiga.
-Kina förtrycker inte egna befolkningen. Iallafall inte 99.999% av det kinesiska folket. Därför älskar kineserna sin regering. :=)
Heja Fang Fang Kullander! Heja Kina! :=)