Ibland fastnar vissa formuleringar när jag läser böcker – dom dröjer sig kvar och jag kan gå och smaka på en formulering ett tag efteråt. Jag skrev lite om det i inlägget Börjor och slut. Då handlade det om exempel på några bra inledningar och avslutningar i böcker och filmer. Nu har en formulering i den bok jag läser just nu fastnat i skallen, och då tänkte jag att jag kan ju lika gärna fråga i bloggen om nån känner igen det.
Vem beskriver en av sina romanfigurer på det här sättet på originalspråket: att han ”was a splendid, awe-inspiring, grave old man with a massive leonine head and an angry shock of white hair that raged like a blizzard around his stearn, patriarchal face”. I den svenska översättningen lyder motsvarande text så här: att han ”var en ståtlig, imponerande, allvarlig åldring med ett kraftfullt lejonhuvud och en ilsken, vild, vit kalufs som svepte som en snöstorm runt det barska, patriarkaliska ansiktet.”
Visst är det en häftig beskrivning, särskilt den engelska. Jag läser boken på engelska men parallellgluttar då och då i en upplaga på svenska om det är nåt jag inte begriper. Det är inte helt lätt engelsk text alla gånger, så det är bra att ha den svenska bredvid. Att beskriva en vithårig äldre man som att han har en ”shock of white hair that raged like a blizzard around his stearn, partiarchal face” tycker jag är så bra. Men känner du igen det? Stilen kanske – eller är det alldeles för lite för att bedöma?
Vad heter författaren och i vilken bok hittar man denne vördnadsbjudande vithårsman? Mannen är en av ganska många personer i boken. Extrapoäng om du vet vad mannen heter. Den som vet eller gissar rätt vinner – som vanligt när det är tävlingar här – ära och berömmelse i denna blogg.
Men det här är kanske alldeles väldigt svårt? Att bara rycka ut ett par rader ur en ganska tjock bok så där. Vi får se. Det är i alla fall en känd bok, och den är inte nyutkommen. Om ingen kommer på det lägger jag ut ett par ledtrådar till endera dan.
Uppdatering 18 febr: Tävlingen är avblåst – se kommentarerna!
Uppdatering 28 febr: I en kommentar en bit ner talar jag om vilken bok det är.
Kära du det tar ett klick för att googla upp citatet. (Jag och andra som ha sådana här frågor ibland bruka påpeka att googling inte är tillåten och detta respekteras vanligtvis av våra moraliskt högtstående läsare) .
Nu tyckte jag att det var litet lustigt att jag inte kände igen citatet utan vidare. Det visade sig nämligen vara en bok som jag nämnt flera gånger på min site enbart för att påpeka att det var den enda bok i mina hyllor som jag aldrig orkat läsa till slut. Trots ett antal försök fick jag alltid ge upp efter något kapitel. Till slut gav jag bort boken efterom jag retade mig på att ha den oläst i bokhyllan.
Men du har säkert läsare som klarar detta utan googling eller bingning. Eftersom jag inte har den i hyllan kan jag inte läsa den och därför har jag den inte i hyllan. Om jag säger så.
GillaGilla
Ja, jisses anoda! Nu känner jag mig verkligen dum i huvet! Jag som är en sån framstående googlare själv. KORKBOLLl! säger jag förgrymmat till mig själv. Tävlingen är härmed avblåst så det bara visslar om det.
Jag vet att du inte läst boken, din kommentar om den tidigare är nog en anledning faktiskt till att jag håller på och läser om den.
Nu tänker jag inte skriva här vilken bok det handlar om. Dom som inte lärt sig googla kan använda det här till att träna.
GillaGilla
Ojdå, ledsen om jag sabbat din tävling, det var inte riktigt meningen. Men folk kan väl få gissa ändå utan att googla?
GillaGilla
Nej då! Det var inget sabbande! Tvärtom – det var bara bra att du skrev så där!
Och visst får folk gissa om dom vill.
Jag ska blogga lite längre fram om vad jag tycker om boken nu när jag läser om den efter många år.
GillaGilla
Jag har för mig att Klipspringer inte orkar läsa klart något av Doris Lessing?
Citatet är mig dock helt obekant, och jag googlar inte.
GillaGilla
Bra försök, Karin. Men Lessing är inte rätt.
Hm…kanske ett uppslag till en annan typ av tävling: Vilka böcker orkar eklipspringer inte läsa? 😉
GillaGilla
Den bok citatet är taget ur är ”Catch 22” av Joseph Heller, på svenska ”Moment 22”. Den patriarkaliske mannen med snöstormen kring skallen är Major_de Coverley. Hans namn skrivs så varje gång han förekommer i romanen. Varför heter han så?
Namnet är en återanvändning av ett namn som är välkänt inom engelsk kulturhistoria. Sir Roger de Coverley är en gammal engelsk folkdans. I den engelska tidskriften The Spectator från 1700-talet förekom en påhittad person som hette Roger de Coverley och som sades vara sonson till den som uppfunnit dansen. Roger de Coverley påstods vara en ledande person inom den (påhittade) klubb som skrev och publicerade The Spectator. I själva verket skrevs The Spectator av Joseph Addison, engelsk författare och politiker (1672-1719), Richard Steele, engelsk författare (1672-1729) och några andra. Till slut tog Addison död på sin påhittade Roger de Coverley enligt vad han sa så att ”nobody else might murder him”.
I Hellers roman är Major_de Coverley en mystisk och närmast gudalik person. Och det är troligen också därför man inte får hela hans namn, enligt nån gammal hebreisk föreskrift skulle man inte nämna en gud vid namn.
Hittar dom här uppgifterna dels i en bok som heter Monarch Notes, Joseph Heller’s Catch-22, A Guide to Understanding the World’s Great Writing, dels i Wikipedia.
GillaGilla