Om väderkvarnar

På Öland finns fortfarande mer än 350 väderkvarnar bevarade. Dom flesta är s.k. stubbkvarnar (bild hos Wikipedia här) och många av dom är från 1700-talet. På 1800-talet fanns drygt 2 000 kvarnar på ön men kring förra sekelskiftet började dom försvinna allt snabbare. Här är en kvarn nånstans i trakten av Borgholm, avritad den 28 april 1895 (större bild om du klickar).


Kossan på teckningen lär ju ha gått till kossornas saliga ängder för länge sen men kan kvarnen finnas kvar, tro? Inte vet jag – länge sen jag var på Öland. Kvarnen verkar i varje fall vara en s.k. holländare. Såna började man med på Öland runt 1860 läser jag hos Wikipedia, och det lär sen ha funnits omkring 25 såna på Öland. Holländare är annars mer vanliga i Skåne – möllor.
Hon som ritat teckningen ovan hette Agnes och hon har varit med i bloggen tidigare en gång här.

Är det inte nåt speciellt stämningsfullt med väderkvarnar? Associationerna går vidare och jag tänker på sången om Béatrice-Aurore och Harriet Löwenhielms text även om den förstås behandlar mer än just väderkvarnar. Här några av stroferna:

Vi gingo i en lindallé
på gula, våta blad,
och tårar sköljde på min kind
och jag var ändå glad.

Vi gingo länge hand i hand
och talade som barn.
Så stodo vi med ens framför
en gammal väderkvarn.

Jag sade: Beatrice-Aurore,
säg vill du bliva min?
Ta fatt mig då! hon ropade
och slank i dörren in.

Minns du hur det gick sen? Hela texten har du här.  Och med sång t.ex. på Youtube här.

Och så tänker jag på Almquist – gamle Carl Jonas Love – och hans folklivsberättelser. Har du läst om Skällnora kvarn? En sällsam, suggestiv historia om en ung man på vandring i Uppland, människor han möter och ruggiga händelser han upplever i en gammal kvarn – ”något mörkt – ohyggligt – förbannat sattyg” som det står på ett ställe. Skällnora var en s.k. kungsgård i Fresta socken, Stockholms län, vid sjön Norrvikens strand (enl Nordisk familjebok 1917).

Att ”slåss mot väderkvarnar” är ett uttryck som förstås kommer upp när jag tänker på väderkvarnar. Det var sånt Don Quijote och Sancho Panza höll på med. Var det nåt liknande när jag argumenterade mot det stora mäktiga Banverket (som det hette då, nu Trafikverket) om lokaliseringen av en pendeltågsstation för Citybanan?  Jag – och många andra med mig – ville ju få dom att inse att det fanns bättre alternativ för stationen än Odenplan. Och jag ville kämpa för att åtminstone rädda så många som möjligt av dom 18-19 träd som fanns på Odenplan. Nog hade det gått att rädda åtminstone en del av träden om Trafikverket hade ansträngt sig lite. Men vad sjuttsingen det är klart att det är lättare att bara köra över opinionen och såga ner träden. Har man makt så har man. Förresten är det nog inte helt rätt att kalla det vi gjorde för att ”slåss mot väderkvarnar”  – i betydelsen lönlös kamp mot en inbillad fiende – eftersom vi hade en del framgångar trots allt. Protesterna ledde ju till vissa förbättringar i planerna – även om vartenda träd försvann. Nåja, det där är historia nu, och bygget är i full gång.

Att ”få vatten på sin kvarn” är nåt annat det och då handlar det ju inte om väderkvarnar utan om kvarnar som drivs av vatten efter vad jag förstår. Och så har vi ”prata som en kvarn”, alltså vara en pratkvarn och bara mala på (blogga som en kvarn?). ”Först till kvarn får först mala” är oavsett om det handlar om väderkvarnar eller vattenkvarnar antar jag.

Nu har jag malt färdigt för den här gången. Vill bara avsluta med Dusty Springfield och den vemodiga ”The windmills of your mind”. Det finns förstås många modernare inspelningar än den här – med Sting och andra – men jag tar den som finns i albumet Dusty in Memphis från 1969. Hos Youtube här.

Den som är intresserad av att veta mer om Ölands väderkvarnar kan förresten läsa en skrift från kvarnprojektet på Öland som finns som pdf på den här sidan.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

2 reaktioner på ”Om väderkvarnar

  1. Bert augusti 2, 2010 / 8:08 e m

    Sveriges nordligaste väderkvarn finns i Luleå Skärgård. På Junkön. En hattkvarn från 1700-talets slut. Den var okänd för mig till för ca tio år sedan, märkligt nog.

    Men nu har jag varit och tittat på den flera gånger. Den har restaurerats vid ett par tillfällen.

    Gilla

    • Gabrielle augusti 3, 2010 / 2:07 e m

      Vad fin den är hattkvarnen! Jag hittade en artikel om ön och kvarnen i Norrbottenskuriren här.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.