Kejserligt…kungligt

Hur jag förhåller mig till kungar, kejsare och andra otidsenliga överhuvuden vet den som läst min blogg tidigare. Jag vill ha bort monarkin, jag vill att Sverige ska bli republik. Kejsare är jag inte heller särskilt förtjust i. Det har verkligen inte känts särskilt aktuellt. Napoleon var ju intressant som fenomen…men nä! Ingen kejsare heller tack. Verkar också minst sagt höra till en länge sedan gången tid. Kejsarpingviner däremot tycker jag är helt ok. Den här plåtade jag i Tullinge i dag.
Uppdatering 22 dec: Oj då! Vilken miss! Det här är ju inte en kejsarpingvin utan en kungspingvin. Upptäckte detta misstag när jag läste i SvD om polarutställningen på Naturhistoriska riksmuseet. I utställningen ingår tydligen dom gamla valskeletten, som efter vad jag minns från förr, fanns i en avskild avdelning på museet. Det luktade inte gott där. Vi gillade ändå Naturhistoriska som barn och försökte nog komma dit med föräldrarna när vi kom till Stockholm på besök. Jag har förstås varit där sen dess många gånger med mina egna pojkar. Nu är ju frågan: Går man på Naturhistoriska utan att ha barn med sig? Om mitt lilla barnbarn fanns på närmare håll än i Australien skulle jag ta med honom till museet. Men visst, jag ska svara själv på den där frågan nyss: Absolut! som det brukar heta nu för tiden. Så jag ska gå dit nån dag.

Artikeln i SvD här.