Rucklet – en mördares hus?

Högt upp på Holländargatan i Stockholm alldeles nära det som tidigare var stockholmsstudenternas kårhus (känt från kårhusockupationen 1968) ligger ett gammalt 1700-talshus. Huset kallades tidigare för Rucklet och hörde till studentkåren som kunde ordna diverse grejer där, kanske hade man pubkvällar och sånt. Jag var aldrig inne i huset vad jag kan minnas. Senare har Handelshögskolan haft huset. I dag gick jag förbi där. Porten i planket stod öppen in mot gården så jag gick in där.

I dag är det ett företag som håller till i huset. Dom sysslar med digitala tjänster av olika slag, design av hemsidor, lite reklamfilm och sånt. Dessutom hyr en fotograf studio där. En ung kille kom ut och stod och rökte en stund och berättade det där för mig. Det sitter en skylt på gaveln:
Jag frågade killen om Anckarström verkligen hade bott där och han sa att han trodde det. Men han kände inte till Anckarström särskilt mycket alls. Den här gången gick det inte att skylla på ”den nya svenska skolan” eftersom killen kom från Estland. Han pratade mycket bra svenska, jag hörde ingen brytning.

Man säger att det spökar i huset, sa han. Hm, ett spöke med avhugget huvud då kanske, sa jag och berättade om vad Anckarström gjort och hur han slutat sitt liv. Jag kom inte ihåg så många detaljer. Jag ska gå hem och läsa på om Anckarström, sa jag. Det tror jag säkert, sa han, fimpade sin cigarett och gick in för att fortsätta jobba.

Men hur är det här med Anckarström? Har han verkligen bott där – eller kanske varit där i nåt sammanhang? Eller har man lagt sig till med det där för att göra huset intressantare? Nån som vet? Jag har förstås googlat runt lite för att få veta sanningen. Enligt en webbsida jag hittat bodde Anckarström med sin familj ”i hörnet Gamla Kungsholmsbrogatan och Målargatan, där han också höll kor och sålde mjölk”. Han var bara 29 år när han sköt Gustav III på den där maskeradbalen i operahuset den 16 mars 1792. Det mordet löste den tidens polis snabbt. Anckarström arresterades redan dagen efter skottet på maskeraden och i slutet av april blev han avrättad och steglad.

Och okejdå, jag inser att det här inte är en jätteviktig fråga denna kväll när det gått precis 25 år sen mordet på Olof Palme, och när människor skjuts ihjäl i Libyen och Muammar Khadaffi klamrar sig kvar vid makten. Jag såg förresten många med röda rosor i händerna i dag på väg till Adolf Fredriks kyrkogård eller till mordplatsen på Sveavägen.

19 thoughts on “Rucklet – en mördares hus?

  1. Bengt O. mars 1, 2011 / 12:19 f m

    Jag har faktiskt just läst Ernst Brunners bok om Anckarström. Jag har inget direkt minne av att han skulle ha bott i just detta hus men skall försöka kolla. ”Norra Smedjegatan” och ”Gamla Kungsholmsbrogatan” är belagda adresser.

    Brunners bok är i viss mån en upprättelse av Anckarström och definitivt ett nidporträtt av Gustav III. Det senare dock, som det verkar, väl belagt i historiska källor. Jag hade tänkt skriva något om A. och boken men har hittills inte hittat någon lämplig infallsvinkel.

    Det fanns franska revolutionärer som kallade A. ”Den svenske Brutus” . Han sveks bitterligen av sina medkonspiratörer, bl.a. greve Ribbing, ”den vackre kungamördaren”, som senare fick ett idolporträtt av sin sentida ättling Magdalena.

    Spökar gör det väl huvudsakligen i det närbelägna ”Spökslottet”på Drottninggatan där man faktiskt hittat en oförklarlig grav i trädgården. Tyvärr har jag all min Stockholmslitteratur i -hör och häpna- Stockholm så jag kan just nu inte följa upp detta.

    Sveriges historia hade definitivt sett annorlunda ut om Anckarström lyckats döda kungen på Operan och den planerade statskuppen hade genomförts. Vi hade sluppit G IV A, Bernadotte osv. Men vem vet om det hade blivit bättre.

    Gilla

    • Gabrielle mars 1, 2011 / 11:02 e m

      Intessant! Kanske skulle ta och läsa Brunners bok.
      Vi har också Stockholmiana hemma men jag har bara hunnit titta lite hittills. I Stadsmuseets byggnadsinventering från 1987 står det att det finns nybyggnadsritningar för huset från 1775. Byggherre var skoflickaränkan Brita Schaller. Sen har det byggts om i olika omgångar förstås. På slutet av texten står att huset kallats Rucklet och att det ”även gått under namnet ‘Anckarströmska huset’ efter Gustav III:s baneman, som påståtts ha haft med huset att göra – några belägg härför finns dock ej.” Så, det är kanske så det är – bara ”hittepå”!

      Ja, jag undrar vad som hade hänt om statskuppen genomförts. Tänk om vi hade fått republik då inspirerade av Frankrike! Det har jag faktiskt aldrig tänkt på.

      Gilla

  2. Lennart Erling mars 1, 2011 / 8:26 f m

    Vi hade sluppit Berndotte osv… Tanken svindlar! Republiken Sverige? Nej, knappast…
    För övrigt har min hemstad Varberg en anknytning till en av centralgestalterna i sammansvärjningen mot Gustav III. Man läser på Wikipedia:
    ”Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse på Varbergs fästning, där han förblev till sin död. Det sägs att hans fångenskap var av det mildare slaget och att han fritt kunde röra sig på stadens gator. Långt fram i tiden blev han namngivare till ‘Pechlins gränd’ i södra delen av centralorten Varberg.”
    Och Gamla Varbergs hembygdsförening har haft den goda smaken att lägga en minnesplatta över Pechlin mitt på torget. (Ja, inte bokstavligen ”över” – var han ligger begravd vet jag inte…)

    Gilla

    • Gabrielle mars 1, 2011 / 11:10 e m

      Republiken Sverige? Ja, vem vet. Kanske hade det inte blivit så då. Men det låter ju ändå som ett förlorat tillfälle att få slut på monarkin.

      Vad gäller gubben Pechlin så är det ju inga vackra ord direkt som skrivs om honom i Wikipedia: ”det svenska frihetstidens kanske mest tvetydiga politiska karaktär: egennyttig, opålitlig, en mästare i intriger och fullkomligt hänsynslös i fråga om medlen”. Så det minne som eftervärlden har av honom är kanske inte så vackert som den som hittat på texten på minnesplattan tänkt sig. Om jag tytt texten rätt står det: ”Själen hos Gud
      Minnet hos Efterwerden. Det Förgängliga här”.

      Gilla

  3. Anna mars 1, 2011 / 10:35 f m

    Jag minns Rucklet från min korta tid som medlem i studentkåren på 60-talet. Hade ingen aning om att det finns en påstådd koppling till Anckarström.
    Namnet Rucklet har nåt studentikost över sig. På KI – ”Karro” – där jag pluggade på 70-talet fanns Snusket. En rödmålad stuga med vita knutar med café. Dit gick man och syndade med kaffe och arraksboll ibland. Hög mysfaktor, särskilt tidiga vårdagar. Synnerligen bestämd tant chefade där och uppfostrade sina gäster, som trots att vi var rätt vuxna betedde oss rätt barnsligt ibland. Osäker på om huset finns kvar. Men smeknamnet är lika studentikost som Rucklets.

    Gilla

    • Gabrielle mars 1, 2011 / 11:23 e m

      Det blir till att knalla dit med kameran för att se om Snusket är kvar!

      Gilla

  4. Karin/Blott Sverige mars 1, 2011 / 11:58 f m

    Lätt off topic, men rätt kul, tycker jag i alla fall.
    Min pappa skulle i sin ungdom lägga undan biobiljetter och när tanten i kassan bad om namnet drog han till med Anckarström.
    Tanten i kassan tittade skeptiskt på honom och muttrade: Jaha, så det blev en kvar i alla fall.

    Familjen bytte, som bekant, namn till Löwenström efter mordet.

    Och ännu mer off topic, idag är det väl inte jättelyckat att heta Christer Pettersson…

    Gilla

    • Gabrielle mars 1, 2011 / 11:21 e m

      Nej, det kan inte vara roligt att heta Christer Pettersson i dessa dagar. Men snart glömmer kanske folk.
      Roligt om tanten i biokassan! 🙂

      Gilla

  5. Bengt O. mars 1, 2011 / 12:13 e m

    @Karin. Ja det blev väl rätt många kvar fast under andra namn. Mest känd idag är väl Ulf Adelsohn – på nätet finns ett klipp från ett radioprogram där han och Magdalena Ribbing diskuterar sina förfäder.

    http://sverigesradio.se/api/radio/radio.aspx?type=db&id=2750411&codingformat=.m4a&metafile=asx

    Då går man till Pechlin
    och får en dos stryknin

    sånt ordnar lätt Pechlin
    han är diskret och fin
    han som inkorporerar
    vårt sjuttonhundratal

    sjöng man i Juvenalordens spex ”Gustav III” 1957. Ett äreminne så gott som något.

    Gilla

  6. Peter Wikström mars 21, 2011 / 10:11 e m

    Vilka fina minnen det väcker. Kommer ihåg när jag var ca.10 år och lyssnade på ”Spexet Gustav III”.Mina föräldrar hade skivan och ett medföljande häfte så sjöng jag med. Undrar om det går att få tag i skivan eller om den finns på CD.
    ”O,Haga du,ett smärtsamt avsked ska vi taaaga nu och skynda hem, för att vara hemma före fem.

    Hälsningar
    Peter

    Gilla

    • Gabrielle mars 21, 2011 / 11:42 e m

      Åh, trevligt rim! Jag känner inte till det spexet närmare men det låter roligt.
      Det enda spex jag kan en del verser/sånger ur är det urgamla ”Mohrens sista suck”. Är i övrigt rätt obildad på spexfronten, tyvärr.

      Gilla

  7. kerold klang november 22, 2012 / 12:59 f m

    I nästa kvarter norrut, i hörnet Holländargatan§Kungstensgatan låg fram till 1980 två 1700-talsbyggnader som kallades Anckarströmska husen. Kanske ägde A eller någon släkting hela den långsmala tomten på tvären i åskanten.

    Gilla

  8. kerold klang december 17, 2012 / 9:50 e m

    Ja, de två husen längst bort på bilden är de två ”Anckarströmska”. Där (vid Kungstensgatans trappa) ligger nu istället det diskreta bostadshuset från c:a 1981. Närmast bilden mkt riktigt ett hus som ersattes av (gamla)Kårhuset. Nedanför detta, utefter ”Rådmanstrappan” låg några träkåkar kvar fram till 50-talet, sen blev den sluttande trapptomten parkeringsplats innan Handelshögskolans annex byggdes på platsen på 80-talet. För övrigt revs Anckarströms Gård vid Gamla Brogatan/ Målargatan så sent som 1982. Jag hann plåta detta plus de två vid Holländargatan.

    Gilla

    • Gabrielle december 22, 2012 / 10:50 f m

      Tack. Intressant. Var kan jag se bilden på Anckarströms Gård vid Gamla Brogatan/Målargatan? Har du lagt den på din blogg eller hemsida?

      Gilla

  9. Lena mars 25, 2015 / 8:57 f m

    Hej på ett annat ställe! Undrar om du läser det här. Jag googlade på Rucklet och hittade denna bloggpost. Vet du att på Rucklet träffade jag min man för första gången 1980 i februari. På den tiden hade Stockholms universitets studentkår hand om huset och jag var med i en liten studentförening som hette Smålands nation – vi hade nästan alla våra fester där eller i Observatoriekällaren nästgårds. Jag kan fortfarande känna lukten därinne – en blandning av rök och gammal fylla och … tja, sånt som lämnar spår efter studentfester.
    Sen var jag också inne där för några år sedan och hittade den där konsultfirman i de ljusa rummen. Jag berättade också lite för dem om vad som hänt i huset, för min personliga del, alltså. Undrar om de får många såna besök?

    Gilla

    • Gabrielle mars 25, 2015 / 1:23 e m

      Där ser man. Romantiska vibbar i detta gamla hus!
      Jag tror faktiskt att jag varit därinne också i nåt studentsammanhang på 70-talet – med öl och rök och lukt av gammal fylla och sånt. Those were the days… 🙂

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.