Lejonjakt – omläsning

Nyss skrev jag om tigerspår, nu ska det handla om lejon – och lejonjakt – istället.

Foto: Chris Johns.

Det är ”ute i bushen” i Afrika nån gång på 1930-talet. Han är en förmögen man och nu är han och hustrun på lyxsemester med safari. Det handlar om storviltsjakt – lejon, buffel… Han är  ingen van jägare – och inte hustrun heller – men dom har med sig en proffsjägare som guide. Dessutom några afrikaner som hjälper till med det ena och det andra.

Har du läst ”The short happy life of Francis Macomber”? En novell av Hemingway. Jag vet inte varför jag kom att tänka på den för ett tag sen men jag var bara tvungen att läsa om den. Återigen förundras jag av Hemingways språk och stil. Hans korthuggna ofullständiga meningar när han ”är inne i huvet på” guiden/proffsjägaren Robert Wilson – machokillen. Och han beskriver hur det jagade lejonet känner sig nästan som om han var inne i lejonets huvud också. Häftiga formuleringar som man kan smaka på flera gånger. Jag har läst novellen på engelska. Nu har jag varit på biblioteket och lånat den på svenska för att jämföra.

På natten har dom hört lejonet ryta bortåt floden och nu har dom gett sig iväg med bilen för att skjuta det. Dom får syn på det en bit bort och stannar och kliver ur. Nu har lejonet upptäckt bilen men vet inte vad det är, han ser den i motljus och för honom ser det ut som ett stort föremål, kanske som en jättenoshörning.

Ingen människolukt drev åt hans håll och han tittade på föremålet och vände sakta huvudet från den ena sidan till den andra. Medan han tittade, inte rädd men tveksam om han skulle gå ner och dricka medan han hade någonting sådant mitt emot sig, såg han en människogestalt lösgöra sig från det och han vände på sitt tunga huvud och styrde kurs mot trädens betäckning när han hörde ett brakande dån och kände smällen från en 7,62 mm 14,2 grams helmantlad kula som bet honom i veka livet och med plötsligt skållhett äckel rev igenom magen. Han travade tungt, stortassat, svängande sårad tungmage mellan träden mot det höga gräset och betäckningen och skrällen kom igen och gick förbi honom och rev luften itu. Sen brakade det igen och han kände slaget när det träffade de nedre revbenen och slet sig vidare, så att blodet plötsligt var hett och fradgigt i munnen  och han galopperade mot det höga gräset där han kunde krypa ihop och inte synas så att det där brakandet kom tillräckligt nära så han kunde rusa på det och få tag i människan som hade det.

Visst är det bra! Fast, visst, blodigt och otäckt men så är det väl med jakt. Och synd om lejonet.

Det där om ”stortassat” och ”tungmagen” lyder så här i Hemingways version:

He trotted, heavy, big-footed, swinging wounded full-bellied, through the trees toward the tall grass….

Hm, vilket är bäst – på engelska eller svenska? Tja, vet inte riktigt. Det är kanske lite för kort här för att avgöra. Eftersom jag är hyggligt bra på att läsa skönlitteratur skriven på engelska (om det inte är nån särskilt svår författare), kan jag ofta känna att det är det jag vill göra – alltså läsa författarens egna ord. Samtidigt är jag ju svensk, inte kan jag alla ord i det engelska språket och inte alla nyanser i språket heller. Jag kan missa saker. Och vissa författare är extra svåra och betydligt skönare,  mindre ansträngande, att läsa i översättning. Ofta väljer jag en översättning bara för att det just är mindre jobb. Att ge sig på att läsa böcker skrivna på det egna språket av norrmän (Knausgård t.ex.) eller danskar (t.ex. Carsten Jensen som Bengt O tänker göra, se mitt förra boktips) gör jag inte. Jag klarar inte norska eller danska tillräckligt bra för att läsa böckerna på originalspråket, så är det bara.

När det gäller novellen om Francis Macomber är det just det där om lejonet jag minns starkast sen tidigare läsning. Men samspelet – eller bristen på det – mellan Francis Macomber och hustrun Margot (äktenskapet är inte så där jätteroligt längre) och storviltsjägaren är förstås viktigt i historien. Lejonet är inte huvudpersonen utan det handlar mycket om utmaningar, vem man är och om att våga eller inte våga.

Det finns mycket att läsa på webben om novellen. Den som vill kan fördjupa sig i olika tolkningar av eller aspekter på novellen kan göra det t.ex. på sidan eNotes. Korta smakbitar får man gratis, och så kan man förstås abonnera och fördjupa sig ytterligare. Men jag bryr mig inte om det. Det räcker bra med min egen läsning, och det var intressant att läsa om den.

Hur ser man på Hemingways böcker i dag? Blir han läst – är han ”inne” eller ”ute”? Räknas hans böcker numera till lite äldre litteratur, tro?  För mig kommer han nog att fortsätta att vara en författare jag vänder tillbaka till. Han har nåt speciellt. Kan nog tänka mig att läsa om t.ex. ”For whom the bell tolls” (”Och klockan klämtar för dig” – om spanska inbördeskriget) eller också fortsätter jag väl med dom andra novellerna i ”The short happy life of Francis Macomber”. Kanske på svenska, har lite tid kvar på biblioteksboken.

Ja, det var en måndagsfundering om en novell av Hemingway. Läsning rekommenderas. Den verklighet Hemingway beskriver känns förstås rätt avlägsen från mitt eget liv men jag tycker novellen är mästerligt skriven.

3 thoughts on “Lejonjakt – omläsning

  1. Anna april 5, 2011 / 7:42 f m

    Å, vad inspirerande! Jag minns novellen men självklart inte formuleringarna. Vilka bilder han ger! Nu kommer jag att tänka på en annan novell som jag inte minns vad den heter och knappt vad den handlar om heller. Nånting med barn som leker tjurfäktning och det går illa. Jag har precis bläddrat igenom min bok med Hemingwaynoveller, där den du skriver om också finns. Blir väldigt sugen på att läsa Hemingway igen. Hur kan han nånsin bli ”ute”?
    Och hur ska jag hitta den där berättelsen jag kom att tänka på?

    Gilla

    • Gabrielle april 8, 2011 / 5:49 e m

      Ja, novellen om pojkarna minns jag också. ”Världens huvudstad” heter den, på engelska ”The Capital of the World”. Också – förstås – mycket bra. Madrid is full of boys named Paco…så börjar den.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.