Det var en gång

Ja, nu funderar jag på gamla sagor och vilken ”ställning” dom har i dag. Läser man fortfarande om Rödluvan och vargen, om Askungen eller Snövit och om de tre små grisarna som skulle bygga var sitt hus, om elddonet – den där om en soldat som mötte tre hundar där en hade ögon stora som Runde Torn – och andra sagor av det slaget? Anses det ok? Eller är det fel att läsa sånt för barn? Skadligt, olämpligt?

I Rödluvan tar jägaren (eller vad han nu var) på slutet och sprättar upp vargens mage med en kniv. Ut kliver Rödluvan och Mormor alldeles oskadda. Vargen bara sover hela tiden. Sen plockar dom stora stenar och lägger i vargens mage och syr igen. När vargen vaknar är han väldigt törstig. Han släpar sin tunga kropp till brunnen för att dricka och stenarna välter framåt och drar ner  honom i djupet. I sagan om grisarna minns jag det som att vargen på slutet försöker ta sig ner genom skorstenen. Då eldar grisarna i öppna spisen och vargen brinner upp. Ganska hemska saker egentligen. Hur lär man barnen respekt för djuren om man berättar såna hemskheter?

Bruno Bettelheim hette en barnpsykolog och författare som argumenterade för att det var bra för barn att höra dessa gamla sagor med alla deras hemskheter och att dom kunde funka som en förberedelse för dom faror, besvikelser, känslor av övergivenhet m.m. som barnet kunde uppleva senare i det verkliga livet. Tydligen var han rätt omdiskuterad den här Bettelheim och vad man anser om hans idéer i dag vet jag inte.

Som barn fick jag höra dessa sagor läsas, Bröderna Grimms sagor m.m. och vissa finns i minnet med en särskilt stämning omkring sig – den om soldaten och elddonet och dom tre hundarna. Jack och bönstjälken är en annan, men den minns jag mycket lite av nu, men det finns en stämning omkring den ändå.

På 1970-talet kom boken ”Sprätten satt på toaletten”. Det var väl sånt man skulle läsa för sina barn på den tiden. Den boken blev nästan som ett begrepp för politiskt korrekt litteratur för barn. Vi läste den aldrig för våra pojkar. En del av dom gamla sagorna berättade vi nog (måste fråga dom nån dag om vad dom minns) och annars var det ju mest Mumintrollet, Nalle Puh, Pippi Långstrump, Barbapapa, Loranga Dartanjang och Mazarin och sånt vi läste för barnen. Måste fundera mer på det där och gräva lite bland samlingarna i källaren. Bara minnet går ju inte att lita på.

Men vad tycker dagens föräldrar om t.ex. Bröderna Grimms sagor? Läser man sånt för sina små? Och vad tycker barnpsykologerna? Är det nån som vet?

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.