Bland koalor och apostlar

Great Ocean Road i Australien går efter kusten en bit väster om Melbourne – från  Torquay och lite drygt 24 mil västerut till Warrnombool. Vägen är hisnande vacker – framförallt förstås utsikten över havet och klipporna. Gör man en liten avstickare in bland eucalyptusträden kan man få se en sån här liten en.

Vi kom till en skog där det satt en koala i vart och vartannat träd, och träden var mer eller mindre avätna. Koalor är väldigt lämpliga fotomotiv eftersom dom gärna sitter stilla. Dom rör sig minimalt, ägnar sig mest åt att mumsa på eucalyptusblad eller sova i en trädklyka. (Klicka för större koala).

Utanför Port Campbell finns ”De tolv apostlarna”, ett antal stenpelare i havet, lite som raukar på Gotland. Dom eroderas ner alltmer och i dag är dom bara sju. Havet äter långsamt upp dom. Efter vad jag läst har dom faktiskt aldrig varit fler än nio, och fram till 1922 kallades dom ”the Sow and Piglets”, alltså ”Suggan och griskultingarna”. Sen döpte man om dom till apostlar som man tänkte skulle funka bättre för att locka turister. Och så kom man fram till att kalla dom ”The Twelve Apostles” fast dom aldrig varit tolv. Vad gör man inte för turismen?

Det är märkligt hur havet skär sönder dessa klippor, och själva kusten ser på sina ställen ut som om nån skurit rakt ner med en tårtspade. Lite som ”the white cliffs of Dover” fast dom inte är vita. Som flera gånger tidigare önskade jag att nån i sällskapet hade varit geolog och kunde förklara lite mer hur dessa klippor och klippformationer på kusten har formats.

Här en solnedgångsbild från ”The Twelve Apostles” (klicka för större bild):