Napoleons piano

Napoleon 1812 målad av Jacques-Louis David.
Napoleon 1812 målad av Jacques-Louis David.

En liten notis i SvD i dag upplyser om att Spielberg ska ta upp Stanley Kubricks gamla mastodontprojekt om Napoleon. Men det ska bli en miniserie i stället för en storfilm. SvD tipsar också om Mats Gellerfelts artikel från 2011 om Kubrickfilmen som aldrig blev av. Jag läser Gellerfelts artikel med intresse – och nöje. Mats G är tydligen en stor Napoleonfantast och skriver att han t.o.m. har nåt hans dotter kallar för ”altaret” – ” Napoleonfiguriner i porslin, en byst av kejsaren, soldater och kanoner i tenn, bilder av olika slag, en privat helgedom där jag tänder ljus på ”hans” (som soldaterna kallade honom) födelse- och dödsdag.”
Hm, knäppt, udda eller bara personligt och rätt roligt?

Själv är jag inte nån Napoleon-fantast men jag kan förstå att man kan vara fascinerad. Kejsare, stora fältherrar och krigare blir ju lätt berömda och beundrade och ihågkomna för diverse stordåd – även om dom stått för en massa elände i form av just krig och sånt. Kommer att tänka på hur jag en gång – i samband med protesterna mot den enorma gallerian som tidigare planerades under Odenplan – skrev om Che Guevara vars bild jag sett fladdra bredvid röda skynken från en balkong i närheten. Jag skrev om känslan av att göra uppror mot myndigheterna och om Guevara som symbol för revolt. I en kommentar fick jag läsa att jag glorifierade en mördare… Ja ja, så kan det gå.

Men tillbaka till Napoleon: Jag har i alla fall en gång för länge sen varit i Napoleons barndomshem på Rue Saint-Charles i Ajaccio på Korsika. Vi var på en visning där. När guiden hunnit vidare till ett annat rum sträckte en klåfingrig person i sällskapet (det var inte jag) ut en hand och slog an en tangent på familjen Bonapartes gamla piano som stod i rummet. Det hördes ingenting först men sen letade sig en ton långsamt fram genom seklerna som långt bort ur historiens skuggor. Nåja, sekler och sekler – Napoleon föddes 1769 så så många sekler sen är det ju inte. I alla fall är det där med pianot nog mitt starkaste minne från Napoleons födelsehus.

Varför heter Napoleonbakelsen som den gör förresten? Tyckte han om såna? Nån som vet?
Gellerfelts artikel från 2011 i SvD här. SvD-notis i dag här.

5 thoughts on “Napoleons piano

  1. Lillemor Brink maj 11, 2013 / 4:41 e m

    Hej Gabrielle,

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleonbakelse

    har en beskrivning av Napoleonbakelsens utseende och härkomst som verkar plausibel.

    Trevligt att läsa din artikel. Napoleons barndomshem skulle jag gärna besöka och slå an en ton på pianot! Författaren Octave Aubry beskriver målande detta hem i ”Napoleons privatliv” (sv. övers.) Gellerfelt gillar också Aubry, har jag förstått.

    Genom mina forskningar kring en fransk skådespelerska, Mlle George, (1787-1867), har jag fått intressanta uppgifter även om Napoleon. Napoleons passion för Mlle George och för teaterkonsten överglänstes tyvärr av hans intresse för krigskonsten. Han upphörde inte att fascinera Mlle George. Jag måste säga att även jag blivit fångad av hans person. Men mitt största intresse ägnar jag åt Mlle George. Hon är så spännande! Hon gästspelade på Konglig Opera-Theatern i Stockholm våren 1813. Hon var då 26 år, direktör för ett franskt teatersällskap på flykt från Ryssland.

    Med vänlig hälsning
    Lillemor

    Gilla

    • Gabrielle maj 13, 2013 / 12:22 e m

      Tack för intressant kommentar. Denna Mlle George är en helt ny bekantskap för mig. Ska läsa mer om henne. Och så blir förstås nyfiken på Napoleons privatliv. Får kolla nästa gång jag går på bibblan.

      Gilla

  2. Lillemor Brink maj 14, 2013 / 10:49 f m

    Hej Gabrielle!

    Eftersom du blev intresserad: Mitt intresse för Mlle George har resulterat i en roman (dokumentär) om henne. ”George, Napoléons tragédienne, En romantisk teaterhistoria”. Romanen finns bl.a. på Stockholms stadsbibliotek. Kan också lånas som e-bok. Hennes memoarer på franska finns på KB. Det finns ett par biografier om henne. Person- och litteraturförteckning finns i min bok.

    Med vänlig hälsning

    Lillemor

    Gilla

    • Gabrielle maj 18, 2013 / 12:43 e m

      Tack. Ska låna boken nån dag framöver när jag har ”utrymme” i läsandet. Kanske tar den som e-bok på ”Paddan”. 🙂

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.