Viktiga böcker

Via bloggen Pressylta Redux (tack för det! länk nedan) hittar jag en artikelserie i The Guardian där olika författare/skribenter skriver om böcker som haft stor inverkan på dom, förändrat deras tänkesätt eller t.o.m. förändrat deras liv: serien ”A book that changed me”(länk nedan). Det sätter förstås igång min skalle.

Böcker jag minns, böcker som betytt mycket för mig – ja, det är klart, det finns det många exempel på. Men att hitta en bok som mer bokstavligt förändrat mig, påverkat mig så jag i alla fall delvis blivit en annan än den jag var innan jag läste boken – vad skulle det vara? Hm…tänka tänka tänka. Kan jag hitta nån sån skönlitterär bok? Måste nog fundera mer på det. Lättare är att komma på påverkan från böcker om relationer, om barn och barns uppväxtförhållanden genom tiderna, böcker om religion, naturvetenskap och psykologi.

Vad gäller barn kan du läsa en artikel som ligger på sidan Längre texter. Den bok artikeln handlar om (Robin Grille, ”Parenting for a peaceful world”) har fått mig att inse vilken enorm betydelse attitydförändringar hos föräldrar – och alla som har hand om barn – världen över skulle kunna ha på mänsklighetens och jordens framtid. Vilken jättestor potential till förbättringar som finns där: på lång sikt skulle det kunna leda till slut på krig och konflikter världen över och lyckligare människor. Det låter förstås som en utopi men ändå: vill vi så kan vi! Och jag skrev ”på lång sikt”. Robin Grilles bok var något av en ”eye-opener” för mig. Helt klart en viktig bok.

Religionen då? Ja, Richard Dawkins förstås, ”The God Illusion” och kanske också Christopher Hitchens ”God is not great”. Fast i och för sig, så värst religiös var jag ju inte innan jag läste dom böckerna heller – har väl under livets gång gått från tvivlare till inte troende. Tanken att världen skulle vara bättre om man kunde sudda bort alla religioner har jag nog haft länge. Nåja, jag ska inte ge mig in närmare på det. Den som vill kan söka på religion i bloggen (sökruta upptill till höger) så kommer det fram Bertrand Russells tekanna, lite om påven och en hel del annat tänkvärt (tycker jag förstås!).

Psykologi och relationer har jag läst en hel del om. Där har vi Harriet Goldhor Lerners kloka böcker och Tommy Hellsten m.fl. En annan färskare bok som handlar om psykologi och som jag lärde mig en hel del av är ”Tänka snabbt och långsamt” av Daniel Kahneman. Den var nog en ”eye-opener” också, faktiskt. En viktig bok.

Ingen av dom böcker som tas upp i The Guardians artikelserie har jag läst. Tänk om jag skulle göra det? Hur omvälvande skulle det vara, tro? Jag skulle väl ”bli en annan” flera gånger om…ha ha! –  Och förresten, vad tycker du som läser det här: har du några tips på nån ”livsavgörande läsning”, nåt som jag absolut inte borde missa?

Men vad har jag egentligen gett mig in på här? Det här inlägget kan nog bli väldigt mycket längre – boktips på boktips på boktips – om jag inte aktar mig. Kommer jag på nåt av typen roman som påverkat mig mycket återkommer jag en annan gång, men annars verkar det bäst att sluta ”här och nu” som dom säger på tv. Bara länkarna först:

Bloggen Pressylta Redux här.
The Guardian, serien A book that changed me, här.

2 thoughts on “Viktiga böcker

  1. norbergianblue augusti 29, 2013 / 5:42 e m

    Säkert är att om någon bok haft stor betydelse för ens tänkande, så är det något man läste i yngre dagar. Idag är man luttrad och har stelnat i en form som är svår att rubba. Själv minns jag tydligast Elisabeth Kubhler -Ross` bok ”On death and dying” från 1969,där en människas reaktion på den egna dödsdomen delades in i faser, förkortat DABDA, dvs Denial -Anger- Bargaining-Depression- Acceptance. Hon hörde ju också till dem som propagerade för en humanare syn på behandlingen av döende människor och ville utveckla hospicevården. Men när det kommer till romaner som gjort ett outplånligt intryck, så tänker jag genast på ”Glaspärlespelet” av Hermann Hesse, om det fiktiva landet Kastalien, i vars mitt en speciellt utvald grupp människor, en elit, studerar de högre ämnesområdena. Konst, filosofi, språk, musik, medan folket utanför sysslade med trivialiteter som krig, politik, ekonomi och maktkamp. Och elitens slutliga test i studierna är alltså glaspärlespelet. Jag minns att jag hade den där romanen tumlandes i huvudet i flera veckor. Jag tror att jag var 19 år.

    Gilla

    • Gabrielle augusti 30, 2013 / 11:33 f m

      Aha, intressant med Kubler-Ross, känner väl igen namnet och att hon skrivit den där boken. Men inte läst. Inte Herman Hesse heller faktiskt, fast jag varit nyfiken just på Glaspärlespelet sen länge. Nu är det väl dags att jag tar och läser den!

      Stelnat till? Nämen usch. Det vill jag inte riktigt känna igen mig i. Om man har ett ”öppet sinnelag” och fortsätter att vara nyfiken tror jag man kan utvecklas, ändra inställning till det ena och det andra och tänka nytt trots tilltagande ålder. Jag är säkert sån! 🙂 Och det är nog du med.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.