Septembersånger

Häromdan hade jag med september och höst i två gamla Frank Sinatra-låtar och påmindes i en kommentar om Tom Lehrer – länk nedan. Men jag kände på mig att det var nåt annat jag hade glömt i det där inlägget. Och javisst, det var ju franska sångerskan Barbara och hennes Septembre. Den tycker jag mycket om. Kanske rätt romantiskt, men…hm, ja vacker är den. Länk kommer.

Barbara hette egentligen Monique Andrée Serf men kallade sig Barbara på scenen. Hon levde 1930-97. En fransk septembersång till hittade jag i bloggen Fransyskan H: sångerskan Camille, som är verksam i dag, född 1978. Camille Dalmais heter hon egentligen men kanske är det särskilt poppis i Frankrike att använda enbart förnamn som artistnamn. Camille har sjungit in Pâle Septembre och den finns på Youtube. Jag kände inte alls till varken sångerskan eller sången tidigare men det gjorde Fransyskan H.

Och javisstja, Tom Lehrer ska vara med också. Det är i sången ”When you are old and grey” som han sjunger raden ”please do remember, when I leave in September, I told you so in May”. Fast…hm,  man får kanske lyssna på dom här vid olika tillfällen. Karaktären på den tungvrickande Tom Lehrer-sången är ju lite annorlunda än dom två tidigare nämnda mer stämningsfulla – och dessutom franska – septembersångerna.

Länkar:
Barbara ”Septembre” här. Camille ”Pâle Septembre” här. Tom Lehrer ”When you are old and grey” här. Bloggen Fransyskan H här.

2 thoughts on “Septembersånger

  1. Bengt O. (@eklipspringer) september 19, 2013 / 10:19 f m

    Jag tycker mycket om Barbara. På våra resor till och från Sverige passerar vi eller stannar ofta i Göttingen och då brukar jag spela hennes sång med samma namn. Hade också hittat ”Pâle Septembre”, fint men kanske inte någon av topparna i min smak.

    Tom Lehrers sång är ju en av de mera groteska sånger han skrev (liksom den ”The Irish Maid” som du nämnde). Men jag tycker bäst om sångerna med mer politiskt innehåll som t.ex. Wernher von Braun, We will all go together when we go, National Brotherhood Day och flera andra. Att den grymma ”Vatican Rag” fick och kunde framföras i USA, och det av en judisk artist, för 50 år sedan är ju fantastiskt – kanske var yttrandefriheten och toleransen trots allt större då?

    Gilla

    • Gabrielle september 20, 2013 / 9:02 e m

      Åh, du gillar också Barbara – trevligt! Hennes Göttingen har jag också och kan den bitvis utantill. Hon hade nåt speciellt, denna Barbara.
      Och Tom Lehrer, ja, det där om ”Vatican Rag” (Genuflect, genuflect, genuflect!) har du kanske rätt i. Har inte tänkt på det, men så kan det nog vara med tanke på den nyreligiositet som kommit sen dess – beklagligt nog tycker jag.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.