SL snor tid och pengar

Varför har vi Storstockholms Lokaltrafik, SL? Det borde ju vara för att underlätta resandet i och omkring Stockholm och därmed dra ner på bilåkandet – kan man tycka helt enkelt. Men enkelt är det inte. SL envisas med ett riktigt krångelsystem som kostar resenärerna massor både i pengar, tid och irritation. Folk väljer tydligen nu ofta att resa på annat sätt än med SL pga krånglet, och nu visar det sig i tappade intäkter för SL. I DN i dag står det ”Prislappen för SL:s biljettstrul: Närmare en halv miljard kronor”. (hittar inte artikeln på webben).

I tunnelbanan och på stan gör SL reklam (rimligen inte heller gratis) för att man nu har en mångfald av kort i olika färger för olika typer av resor i olika zoner osv. Bra? Nej! Det är för mycket att välja på. Det underlättar inte för resenären att man måste ägna tid åt sätta sig in i ett sånt system, tvärtom: det försvårar. Börja med att skippa zonerna, inför enhetstaxa. Och vill man verkligen få folk att åka mer kollektivt och lämna bilen hemma ska man förstås hålla nere kostnaden för resan med SL så mycket det bara går. Se sen till att det där accesskortet funkar så bra som möjligt för resenärer i alla åldrar. Det ska förstås inte vara krångligt att ta reda på hur mycket som finns kvar på kortet, det ska inte sluta funka plötsligt med pengar kvar på kortet osv. Förr fanns den s.k. förköpsremsan som för många funkade alldeles utmärkt i all sin enkelhet.

I DN igår stod det att SL ”gör miljonklipp på utgångna biljetter”. Va?! Visst, man kan få tillbaka pengar om man kontaktar SL:s kundtjänst, men återigen är det alltså resenären som ska lägga egen tid på att få tillbaka pengar man betalat in och rätta till följderna av SL:s ointelligenta biljettsystem.

Skäms, SL! Tänk om. Gör rätt.

Artikeln i DN här.

13 thoughts on “SL snor tid och pengar

  1. Bengt O. (@eklipspringer) november 15, 2013 / 11:46 e m

    Det är nog rätt meningslöst att skälla på SL – krånglet och kaoset är en direkt följd av att verksamheten lagts ut på ”upphandlade” företag som naturligtvis försöker komma med så låga anbud som möjligt. Att enhetstaxan skulle avskaffas var ett viktigt vallöfte för ”Alliansen” när den bildades (för 8 år sedan?). Enligt djupt missförstådda förenklade teorier om ”marknadsekonomi” menade man att allt skulle bli bättre om man betalade efter hur långt man åkte.

    Inte kan man ”hålla nere kostnaden för resan med SL så mycket det bara går som du skriver. Då blandar det offentliga sig in i marknadsekonomin och det skall man inte göra. I stället letar man efter det minst kostsamma anbudet utan att veta något om konsekvenserna.

    Det blir så när det offentliga skall leka affär. Vad som är optimalt för försäljning av hamburgare är inte nödvändigtvis optimalt för utbildning, vård eller kommunikation.

    Någon förändring i detta avseende kan vi inte förvänta oss hur än nästa valresultat blir. Alla partier har försvurit sig åt ansvarsabdikationsideologin – väldigt skönt, man slipper ta ansvar och har teoretisk uppbackning av nobelprisade nyliberala och nykonservativa ekonomer.

    Det är bara att gilla läget.

    BengtO.

    http://flarnfri.blogspot.se

    Gilla

    • Gabrielle november 16, 2013 / 11:55 f m

      Hm…ja, din dystra beskrivning är förstås riktig – ”det offentliga leker affär”.
      Hålla nere kostnaderna? Ja, om man verkligen på riktigt vill nå minskad bilism i stan så borde man våga vara radikal. En naiv tanke förstås, affärsintresset väger tydligen tyngre.
      Vi var i Portland en gång och vad jag minns fanns där åtminstone en helt gratis busslinje eller om det var spårvagn. I Wien finns väl (fanns?) en gratis spårvagnslinje som går runt om stadskärnan.

      Gilla läget? Jag hör till dom som försvurit sig till sägifrånnärdublirargpånåt-ideologin (”Indignez-vous!” Stéphane Hessel) så att gilla läget vill jag inte – och gör jag inte. Nu råkar SL ut för min ilska… Aj aj, vad rädda dom blir!
      Jag hoppas ändå att skriverierna i pressen – som ju når långt fler än min lilla blogg – leder till nån förändring till det bättre även hos ett sånt inkompetent företag som SL.

      Gilla

      • eklipspringer november 16, 2013 / 1:18 e m

        Det där med Wien har nog förändrats. Det fanns i många år två spårvagnslinjer som gick runt Ringstrasse i båda riktningarna. Men för ett par år sedan förlängde man båda linjerna ut mot ytterdistrikten och nu kan man inte åka runt Ringen längre. Men det finns en ”turistspårvagn” som kör runt men där gäller inte vanliga biljetter utan man får betala för varje tur. Men så får man högtalarguidningpå valöfritt språk, inklusive wienerdialekt.

        Kollektivtrafiken i Wien (tåg, buss, spårvagn, tunnelbana) fungerar mycket bra och är prisvärd. Med en ”grön” biljett kan du åka som du vill en hel dag. Enda klagomålet skulle vara att det ofta är ganska trångt beroende på att fordonen utnyttjas av många. Man har just i dagarna utökat turtäthet och kapacitet och lagt till ett par linjer. Naturligtvis drivs kollektivtrafiken av offentligt ägda företag t.ex. ”Wiener Linien”.

        Gilla

  2. Bert Bodin november 17, 2013 / 4:09 e m

    Vi säljer också det där accesskortet och har ett litet helsike att förklara hur resenärerna ska göra om de vill göra avvikelser mot de två zoner (eller mer) som man måste bestämma sig för redan vid laddningen. SL-remsorna var bra! Och det är bara att konstatera att all s.k. utveckling inte går framåt.

    Här i Luleå är det annorlunda. Här kan korten gälla för resor på både lokaltrafik och på Länstrafiken. Smidigt.

    Gilla

    • Gabrielle november 18, 2013 / 3:42 e m

      Javisst, SL-remsorna var bra – och fungerade. Men det var väl för ”simpelt” som system. SL borde lyfta näsan från dom digitala finesserna som dom krånglat in sig i nu och återvända till nåt enkelt, lätthanterligt för resenärerna. Om dom nu vill ha några såna.
      Låter som om det är bra ordnat i Luleå.

      Gilla

  3. Anna november 18, 2013 / 9:42 e m

    Det finns många fördelar med plastkort som kan ladda själv, hemma vid datorn t ex. Så bekvämt! Det borde finnas fler automater ute där man kan kolla saldot, medan man väntar på buss eller tåg. Det borde finnas en särskild service för dem som inte behärskar tekniken, åldringar och andra med begränsad teknisk erfarenhet osv.
    Men remsorna… De kräver stämpling och avläsning manuellt. På t ex Lidingöbanan betyder det att personalen går omkring med en avläsarmanick och det har stått om saken att den där apparaten är tung och bidrar till diverse problem med nackar, axlar etc.
    Plastkorten är ju moderna och avlastar både mig som kund – slipper gå och handla remsa – och personalen. De borde bidra till minskade kostnader därför.
    Jag tror att SL ska fortsätta satsa på platskort men förfina systemet och öka möjligheterna till saldoavläsning och alternativa sätt att fylla på med pengar.

    Gilla

    • Gabrielle november 19, 2013 / 1:13 e m

      Ok. Det är klart att det fanns nackdelar med remsorna, kanske särskilt att busschauffören ju skulle stämpla remsan vilket kunde stoppa upp kön in i bussen. I dag stoppas kön upp av dom som betalar med mobilen istället. Resenären ska fippla och chauffören ska kolla. Argumentet med tunga avläsarmanicker har jag inte hört förut men det kunde man kanske ha hittat nån smidigare och mindre skadlig lösning på. På andra håll har jag sett och använt varianter av kort (i papper) som resenären stämplar själv genom att sticka ner i en mojäng på bussen. Spårvagnarna i Göteborg t.ex. På kortet kunde man själv se hur mycket som fanns kvar. Dessutom var det kort i papper, ingen har kommenterat om och i vilken utsträckning plastkorten belastar miljön. Förresten: ”Plastkorten är ju moderna…” skriver du. Är det ett argument? Hm…
      Och om kostnaderna nu minskar med dom moderna plastkorten tycker jag man ska sänka kostnaderna för resenärerna. Kollektivtrafiken är till för resenärerna inte för att SL ska tjäna pengar.
      Nåja. Om SL kan åstadkomma ordentliga förbättringar vad gäller kortens funktion och om dom särskilt kan se till behoven för människor som s.a.s inte är ”digitaliserade” så lovar jag att sluta vara arg på dom. Jag har mina tvivel om SL:s förmåga i det här avseendet.

      Gilla

      • Anna november 19, 2013 / 1:59 e m

        Ja, det är klart att papper som är ett förnybart material är bättre än plast som är sämre för miljön. Jag tar tillbaka det och vältrar mig i gruset. Går det att sätta avläsbara remsor el chips på pappkort, så är det förstås bättre. Inte minst för svensk skogsindustri, kanske.
        Moderniteten tänker jag inte använda som argument igen. Det var inget vidare, märker jag, det heller. 🙂

        Gilla

          • Bengt O. (@eklipspringer) november 19, 2013 / 7:27 e m

            Ursäkta om jag låter litet chauvinistisk men här i Wien stämplar man remsorna själv i små automater vid tunnelbaneingångarna eller i bussen eller spårvagnen. Smidigt och enkelt.

            Gilla

  4. Gabrielle Björnstrand november 19, 2013 / 3:22 e m

    Du har förstås hundra rätt. Gabrielle. Men jag har lyckats ladda blå kortet med 300 och klarat mig helskinnad ; )
    Och Bengt: gilla-läget; är det vad man kallar Stockholmssyndromet? (Obs! Ironi).

    Gilla

    • Gabrielle november 21, 2013 / 10:30 e m

      Ja, vi ungdomar klarar ju sånt där galant… 🙂

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s