Syndfullt…

Vid tidningsläsandet igår morse kom vi att tala om dödssynderna och vilka dom är – eller var. Det blir till att googla för jag kan dom inte utantill. Men så här är det på svenska och på latin: högmod (superbia), girighet (avaritia), lust (luxuria), avund (invidia), frosseri (gula), vrede (ira), lättja (acedia).

Vadan såna tankar vid frukostbordet nu då? Jo, det hängde ihop med att Norstedts hoppas tjäna grova pengar genom att ge ut ytterligare en bok i Millennieserien. Och detta trots att Stieg Larsson, som skrev dom tre böckerna och skapade Mikael Blomqvist, Lisbeth Salander m.fl., tyvärr inte lever längre. Så man kontrakterar en annan skribent och författare att skriva.

Ja ja, för all del, det är väl ingen dödssynd av ett förlag att vilja tjäna pengar, men att göra så här känns girigt, tycker jag. Respekt- och stillöst på nåt sätt. Och att säga som det står i DN att ”Salander är värd ett evigt liv” är ju bara fånigt som argument för att hitta på fler romaner om henne. Hon finns ju redan i Stieg Larssons tre böcker, hon har ett ”evigt liv” genom böckerna och genom dom filmer som man sen gjorde. Jag tycker det är tröttsamt med såna här konstlade fortsättningar, ofta är det ju i form av filmer. Som Sjöwall/Wahlöös polisromaner som man spunnit vidare på i jag vet inte hur många filmer.

Dödssynderna måste nog kommenteras lite också. Varför ska lust, vrede och lättja höra dit? Lust eller vällust är väl trevligt? Motsvarande dygd är kyskhet. Man ska alltså vara kysk istället för att njuta och känna lust/vällust. Är det bra det? ”Gå i kloster, Ofelia!” Vrede kan – om den ägnas t.ex. orättvisor i samhället o.d. – leda till handling och förändring till det bättre,  lite typ ”Säg ifrån!”(som jag skrivit om flera gånger tidigare). Det är väl inte fel att vara lite arg ibland (säger en som rätt ofta är det). Den dygd som står som motsvarighet till vreden är tålamod. Ok då, ibland är det väl bra att visa tålamod. Lättja då? Ja, varför ska man jobba hela tiden? Det finns väl annat att göra i livet. Dygden som står emot lättja är flit. Både om lust och lättja brukar folk brukar komma in och prata om Luther, att man har Luther sittande på axeln eller nåt så man inte ”beter sig” på nåt syndfullt sätt. Men att Luther skulle ha varit så där bara skötsam och flitig (kysk?) är väl inte riktigt historiskt rätt kanske. Var inte Luther en rätt glad lax när allt kommer omkring? Nåja, nu börjar jag nog sväva ut lite alltför vällustigt.

DN om nya Millenniebokprojektet här.
Dödssynder på Wikipedia här och dygderna här.

12 thoughts on “Syndfullt…

  1. Gabrielle Björnstrand december 19, 2013 / 2:51 e m

    Luther prisade äktenskapet och avvecklade celibatet – talande. Om det kan du läsa mer i en bok från Orprius förlag som min man skrev: Luther, Cranach och kärleken.

    Om millenie-tragglet finns ju bara en sak att säga: Money talks.

    Undrar vad som är den största ”synden” idag, förmodligen girighet och likgiltighet, Och kanske en himla massa hor, av olustig art.

    Gilla

    • Gabrielle december 21, 2013 / 7:51 f m

      Fniss fniss… Ibland blir det lite roligt med såna där snabba kommentarer. Och att du inte är ordblind vet jag ju. 🙂
      Luther och Cranach – aha, den ska jag titta på vid tillfälle. Finns kanske på bibblan.

      Gilla

  2. bloggarbjorn december 19, 2013 / 3:10 e m

    Det enda av Larsson jag läste var när tredje delen gick som följetong i DN någon sommar. Tyckte inte det var något vidare. Då kan väl inte en uppföljare bli någon höjdare heller, såvida inte författaren är ett rent geni?

    Gilla

    • Gabrielle december 21, 2013 / 7:49 f m

      Jag har läst alla tre – nån gång på landet när jag var sugen på nåt lättsmält. Men det räcker så bra och nån uppföljare av David Lagercrantz tänker jag inte läsa.

      Gilla

  3. Bengt O. (@eklipspringer) december 19, 2013 / 4:45 e m

    Plågade mig igenom första boken. Började tjuvläsa den andra på ICA medan min fru valde tvättmedel. Orkade aldrig igenom.

    OBS Spoiler OBS. Första delens mördare var väl en galen affärsman som inrett en tortyrkammare i källaren i Gävletrakten? Är inte det litet orealistiskt 😕

    Gilla

    • Gabrielle december 21, 2013 / 7:20 f m

      Hm…Gävletrakten, ja du, ruggigt ställe det där. Man vet aldrig… 🙂
      Nåja, spännande rätt lättläst underhållningslitteratur tycker jag det är. Jag har läst alla tre (på landet i solstolen, inte på ICA) – typisk slöläsning på nåt sätt, ”lättuggat”. Lite som Dan Browns böcker (har läst två tror jag) och Jon Nesboe (har läst en). Fler Dan Brown eller Nesboe kommer jag inte att läsa, och inte fler Stieg Larsson heller för den delen. Och säkert inte heller nån ”uppföljare” skriven av David Lagercrantz.

      Gilla

  4. Anna december 19, 2013 / 5:08 e m

    Stieg Larssons karaktärer har blivit lite berömda i världen genom böckerna och filmerna. Turister i Stockholm kan göra vandringar i de miljöer som beskrivs i böckerna osv. Det är konstigt att nån annan ska skriva böcker om dessa människor och miljöer. Det känns som en stöld av en idé som (även om ni tydligen är flera som inte gillar den) har varit Stieg Larssons och varit framgångsrik i Sverige och i andra länder. Syftet med den här nya boken: att tjäna pengar, förstås. Åt vem då? Ja, inte åt Stieg Larssons sambo, som hjälpte honom med böckerna. Åt förlaget och åt dem som förvaltar arvet, snarare.
    Om jag minns rätt så förvaltas arvet av Stieg Larssons far och bror. När man får ansvaret att förvalta ett arv på det viset, så vore det väl anständigt att göra det på ett sätt som den döde skulle ha gillat och uppmuntrat. Är det här det?
    Knappast!!
    Usch!!

    Gilla

    • Gabrielle december 21, 2013 / 7:21 f m

      Pengar pengar pengar!
      Och visst, håller med: anständigt är det inte.

      Gilla

  5. norbergianblue december 19, 2013 / 7:23 e m

    Någon gång under mitt förhållandevis långa liv har jag nog varit åtminstone lätt anfäktad av samtliga dödssynder. ”Jag fattig, syndig människa” ni vet. Tyckte inte att Milleniumtriologin var så rasande bra, men den som ser böckerna som orealistiska har nog inte hängt med i nyhetsmedia de senaste åren. 🙂

    Gilla

    • Gabrielle december 21, 2013 / 7:42 f m

      Millenniumtrilogin var inte rasande bra men hygglig underhållning ändå när man är sugen på nåt sånt tycker jag. Jag har läst alla tre och även sett filmen (eller var det två? tre? minns inte det nu) men känner inget sug efter nån fortsättning!

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.