Hoppa på moralkakor

Passar det med lite moralkakor på fettisdagen, kanske?
Jag bläddrar i en gammal trasig bilderbok för barn författad av en Doktor Heinrich Hoffmann på 1800-talet. Fettisdagsbullar finns inte med, men däremot t.ex. historien om Sopp-Kasper. Det börjar bra: ” Och Kasper han var frisk och sund, en tjock patron och äppelrund. Hans kind var som en ros så röd, ty soppa åt han snällt och bröd”.  Men en dag så fick Kasper för sig att han inte skulle äta soppan: ”Jag ingen soppa äta vill! Jag äter soppan ej i dag. Nej, ingen soppa äter jag!” Obs, detta var långt för 5:2-dieten. Och nu gick det väldigt illa. Kasper blev smal som ett streck och sen dog han, på femte dagen. Inte bra.

Hur det går om man leker med tändstickor berättas i en annan historia. Flickan Amanda är ensam hemma och så blir hon sugen på att prova fosforstickorna som en oförsiktig förälder (gissar på mamman) har lämnat på bordet. Två små katter, Miss och Mass, förstår vad som kan hända och varnar henne: ”Du pappas bud fått höra. Det får du inte göra!” Men Amanda är förstås olydig och det slutar inte bra där heller.

”Och så, för sin olydnads skull, brann flickan opp med hår och hull. En liten askhög blott blev kvar, och hennes skor, det nätta par”.
På sista bilden sitter katterna och gråter bredvid en pyrande hög med aska och framför står ett par röda skor. Förskräcklig historia!Branden_bakad3Och så har vi en bild på en kille som inte sköter håret och aldrig klipper naglarna.

Drummel-Petter kallas han i den här boken. Men den här ovårdade killen brukar annars kallas Pelle Snusk. Hos Wikipedia hittar jag följande:
”Pelle Snusk (original: Der Struwwelpeter) är en tysk barnbok skriven av författaren och psykiatern Heinrich Hoffmann som även själv illustrerade sina böcker. Pelle Snusk (Der Struwwelpeter eller Peter Struwwel) skrev han till sin son. Boken publicerades 1845, på svenska 1849. På svenska i Finland har boken utkommit i flera upplagor med titeln Drummel-Petter eller lustiga historier och tokroliga bilder för barn”.

Den bok jag har är ju på svenska men alltså uppenbarligen utgiven i Finland. Tryckåret är 1943.

”Boken räknas som den första och genom tiderna största bilderboksuccén” står det i Wikipedia. Det är ju egentligen tråkigt att den fick sånt genomslag, att man plågat så många barn med den. Och lustigt och tokroligt? Nähä, jag har aldrig tyckt om den här boken och gör det inte nu heller. Det är så öppet uppfostrande – mästrande är ”bara förnamnet” – att man kan må illa och bilderna är groteska och sunkiga på nåt vis. Usch! Omslaget är sönderrivet, både fram och bak, och har lagats med dålig tejp som lämnat bruna band tvärsöver boken. Det skulle inte förvåna mig om det var jag som rev sönder den när jag var barn.

Boken är alltså inte i nåt vidare bra skick. Jag tror knappast jag kan tjäna grova pengar på att sälja den som nån sorts raritet. Den kanske får gå i pappersinsamlingen. Och jag kan ju alltid riva sönder den mer och kanske hoppa på den innan jag slänger den – ha ha! Mycket obehagskänslor för den här boken som du märker. Den symboliserar en tid när man behandlade barn på ett sätt jag inte tycker att man ska behandla dom. Och så är bilderna fula.

Fettisdagen, då? Jodå, jag har firat dagen genom att äta en fettisdagsbulle med vispgrädde (usch, men funkar om man tar kanel på) och mandelmassa (gott) och så het mjölk och kanel. Känns varmt och milt och gott, och risken för att jag ska bli smal som ett streck är nog rätt liten.

11 thoughts on “Hoppa på moralkakor

  1. Bengt O. (@eklipspringer) mars 4, 2014 / 11:04 e m

    Ja på den tiden fick barnen lära sig att veta hut. ”Suppenkaspar” är f.ö. ett uttryck som används än idag och jag får bekänna mig tilhöra den kategorin, möjligen med undantag för en äkta rysk borsjtj eller något åt bouillabaissehållet.

    Makabrast av alla sagor är väl Wilhelm Busch ”Max och Moritz” från 1860 nånting. I slutet av sagan blir pojkarna instoppade i en säck, körda till kvarnen och mals ner till mjöl som sedan utfordras till hönsen. ”Voilà le sort des enfants obstinés som det heter i en fransk visa med liknande moral.

    Nu för tiden anses ju t.o.m Pippi Långstrump som alltför våldsam för de små liven…-

    Gilla

    • Anna mars 4, 2014 / 11:21 e m

      Trevligt att bli påmind om allt det där. Max och Moritz kommer jag väl ihåg. Minns hur det såg ut när hönsen gick och pickade där. Förskräckligt!
      Jag såg det där när jag var barn och funderar nu över vilka skador jag ådrog mig… Skämt åsido, så tror jag nog att också dagens barn förstår att se skillnad på saga och verklighet efter en viss låg ålder.

      Gilla

    • Gabrielle mars 5, 2014 / 11:48 e m

      Usch. Max och Moritz minns jag också. Riktigt gräslig. Tänk att man gjorde så! Försöka skrämma barnen till lydnad.
      Och teckningarna i boken hade lite liknande stil som Heinrich Hoffmanns. Jag tyckte inte alls om Max och Moritz heller. Hoppas det ex vi hade har försvunnit nånstans.

      Gilla

  2. bloggarbjorn mars 5, 2014 / 9:33 f m

    Aha, där har vi ursprunget till uttryck som ‘strulputte’ och liknande som kom för några årtionden sedan: Der Struwwelpeter.

    Gilla

    • Gabrielle mars 5, 2014 / 11:39 e m

      Ja, så är det kanske. Det låter ju rätt likt.
      Fast vad det där Struwwel betyder vet jag inte. Jag är inte så bra på tyska. Nu kollade jag ”åt andra hållet” vad strula heter på tyska och hittade herumfuhrwerken. Åh, vad det är lärorikt att blogga! 🙂

      Gilla

      • Bengt O. (@eklipspringer) mars 6, 2014 / 1:19 e m

        Det finns nånting som heter ”Duden” (online”) som är facit när det gäller tyska språket om jag säger så. ”Struwwelig” är tydligen en variant av ”strubbelig” som tydligen kan betyda virrrig, strulig men framför allt ”okammad”, ”spretigt” osv (om hår). ”Struwwelpeter” översätter man som ”barn med okammat hår”.

        ”Struwwelkopf” kan man också kalla varandra.

        ”Herumfuhrwerken” har jag aldrig hört men enligt samma källa betyder det ”handskas okontrollerat och planlöst”.

        Det var bara det jag ville säga.

        Gilla

        • Gabrielle mars 6, 2014 / 5:06 e m

          Hej, Bengt. Tack för tipset om ”Duden”. Det där ”herumfuhrwerken” hittade jag på nån annan sida. Men ”Duden” ska jag komma ihåg, säkert bra att ha för den som glömt det mesta av skoltyskan som jag ju gjort. Tyvärr, tycker jag nog.
          Intressant också att veta vad ”struwwel” står för. Känns alltid lite retfullt när man inte vet.

          Gilla

  3. Hans Pettersson mars 5, 2014 / 11:11 f m

    Lite annorlunda mot idag. Uppenbarligen var inte allt bättre förr.

    Gilla

    • Gabrielle mars 5, 2014 / 11:41 e m

      Nej precis, allt var inte bättre förr. Och för barn var det nog ofta rätt mycket sämre än i dag om man tittar på 1800-tal och längre tillbaka.

      Gilla

  4. Gabrielle Björnstrand mars 5, 2014 / 2:06 e m

    Barnuppfostran enligt den svarta pedagogiken – alltid lika överjävligt. Men jag tror det finns andra ”förtryck” idag. När jag ser de små barnen som hasar hem från dagis med Mam/Pap klockan fem. All den här tidsbristen…

    Fast Pelle Snusk associerar jag (felaktigt) till Edward Scissorhands, en annan konstig saga.

    Gilla

    • Gabrielle mars 5, 2014 / 11:43 e m

      Ja, han är lite lik Edward Scissorhands. Väldigt blodig historia om jag minns rätt.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.