Kvinnors röster

Jag tänker ibland att jag borde hitta på nåt smart sätt att spara på intressanta saker jag läser på olika ställen så att jag kan hitta tillbaka till dom när jag behöver dom. Eller också måste jag börja äta kokosnötsolja eller nåt annat kosttillskott för att få bättre minne. Hm…

Vid ett samtal i trevligt sällskap på lunchen häromdan kom vi att tala om en hel del olika saker – bl.a. om synen på kvinnor under historiens gång. Om att man under vissa tider sett kvinnan som en ofullgången eller defekt man. Vi kom in på drottning Kristina som ju faktiskt fick en kungs fostran. Och att hon aldrig skulle kunna gifta sig så länge hon satt på tronen eftersom hon – enligt den tidens sätt att tänka – då vore tvungen att underordna sig en man. Jag berättade om en artikel jag läst nyligen men kom ihåg väldigt lite av (det är här kokosnötsoljan kommer in). Texten handlade om kvinnans möjlighet att göra sin röst hörd under olika tider i historien. I artikeln stod t.ex. om hur engelska drottningen på 1500-talet, Elisabeth I, i ett tal till trupperna inför spanska armadans ankomst liksom ursäktade sig med att hon ”bodde i” en späd kvinnlig kropp. Ett annat fall som nämndes i artikeln var hur Margaret Thatcher tränade sin röst så hon kunde börja tala med mörkare röst för att bättre bli accepterad.

Jag ska väl inte säga att jag direkt legat vaken om natten för att komma på var jag läste om det här, men en hel del grunnande och googlande har det blivit. Men nu har jag kommit på det: det kommer från ett inlägg på bloggen Pressylta Redux. Där finns en länk till en lång artikel på engelska av Mary Beard, professor i klassiska språk i Cambridge. Tack, Pressylta Redux! Där ser man hur lärorikt det är att läsa bloggar.

Det är verkligen en mycket intressant artikel – på engelska som sagt och den är lång. Men väl värd att ta sig igenom, och den som vill kan ju faktiskt ögna lite och läsa det som intresserar mest. Du hittar artikeln via inlägget ”Kvinnors röst, kvinnors tystnad” hos Pressylta Redux här. En direktlänk till Mary Beards artikel har du här.

I mitt letande och googlande hittade jag några andra sidor där man kan läsa om sånt här. I den första ”Kvinnor i krig” nämns Elisabet I och hennes eldande av trupperna, läs här. Drottning Kristina skrev jag om ovan. Om henne och hur hon fostrades till kung kan man läsa t.ex. hos Populär historia här. Och Margaret Thatcher fick tydligen hjälp också av Laurence Olivier att lägga om rösten läser jag i Mail Online här.

På tal om kvinnors röster kommer jag att tänka på en gång då jag hamnade i fniss när jag hörde en ljus och svag kvinnoröst i ett sammanhang som tidigare helt klart var utpräglat manligt – vaktombytet vid Stockholms slott. Fördomsfullt av mig förstås och jag skäms. Ursäkta, förlåt, jag skrapar med foten och ska aldrig göra så mer. Om vaktombytet kan du läsa i Pukhäst här.

Ja, vadan detta nu då? Ja, egentligen mest för att jag blev irriterad på att jag inte kom ihåg varifrån mina vaga minnen av intressanta saker kom ifrån. Och så var det ju Internationella Kvinnodagen häromdan, så det kanske passar till det också – fast ett par dar försenat.

2 thoughts on “Kvinnors röster

  1. norbergianblue mars 12, 2014 / 10:27 e m

    Det jag funderar mest över när det gäller kvinnor är hur lite vi, dvs 51 % av befolkningen, finns med i historieböckerna. Det man läste om i skolan var ju män som hjältar, män som politiker, män i krig. Kvinnor fanns liksom inte, utom något enstaka exemplar, fostrat till man. Och ingen ska försöka slå i mig att vi i västvärlden har samma värde som männen idag, 2014. Inte ens inom sjukvården får vi samma bemötande och vård, inte lika lön för samma arbete, och fortfarande får man en klapp på huvudet om man yttrar en avvikande mening i ett manligt sällskap. Det är faktiskt ganska dystert. Och inte blir man gladare av att läsa Ebba Witt Brattströms ”Ur könets mörker”. Gör det. 🙂

    Gilla

    • Gabrielle mars 12, 2014 / 11:39 e m

      Nej visst är det så. Osynliga kvinnor i historien. Och så är det förstås män som skrivit historien.
      Och kvinnor är fortfarande på många sätt underordnade männen – med löneskillnader, olika vård (forskningen görs ju dessutom i stor utsträckning på män) osv. Jag håller med om att det känns dystert att skillnaderna fortfarande är så pass stora nu 2014.
      Tack för boktipset! Fast, blir jag ledsen av att läsa EWB? Borde väl läsa den ändå kanske. Ska försöka. Den får åka in på listan.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.