Vikten av olydnad

Artikel i dag i DN om folkmordens psykologi. En utgångspunkt är folkmorden i Rwanda,  några böcker om folkmordet och om vad i samhälleliga och mänskliga processer som kan resultera i folkmord. Kanske är det inga nyheter som förs fram här, men jag tycker artikeln var intressant läsning.

”Ju rigidare ett samhälle är desto större är risken. Med färre accepterade livsstilar, livsåskådningar och politiska uppfattningar ökar risken för nedvärdering av andra människor” står det bl.a. och jag tänker på Sverigedemokraterna och dom värderingar som det partiet står för. Där är det ju svensk livsstil som gäller, svensk kultur, svenska värden osv. Apropå det finns en artikel i SvD om svenskheten och om att uppfattningen att svenskar är blonda och blåögda var nåt som skapades på 1800-talet av bl.a. Carl Larsson och Anders Zorn. Intressant artikel det också. Länk nedan.

Men åter till artikeln om folkmord och om vad som kan få människor att begå onda handlingar. Män som fått order om att delta i folkmordet i Rwanda – och också gjort det – talar  i en bok med intervjuer om att det ”handlar om gemenskap, om tillfredsställelse i att göra ett jobb väl och om rädsla att frysas ut, men också om blind lydnad”. Freds- och konfliktforskaren Theogene Bangwanubusa menar enligt artikeln att ”mönstret av lydnad var detsamma i Rwanda som i Tyskland före andra världskriget. Barn fostrades i familjen till absolut underkastelse och kunde bli ivägkörda från hemmet om de var olydiga.
Om olydnad inte existerar som ett alternativ i ens tankevärld är motståndskraften mot illegitima order från myndigheter eller andra ledare utraderad.”

Intressant. Och jag tänker på hur barn ”uppfostras” (gillar inte ens ordet) och på hur viktigt det är att föräldrar och andra som finns kring barnet låter barnet utvecklas utan att kuschas och ”tämjas” för att bli lydigt, ordentligt, städat och alltid göra som föräldrarna vill. För några år sen verkade det populärt med råd från s.k supernannies om att man skulle använda skamvrå eller skampall eller sånt igen – även bland svenska föräldrar. Hur det är i dag vet jag inte. Jag hoppas det är borta helt. Nåja, stor fråga det där. Det gäller förstås att hitta en balans. Lärare t.ex. ska självklart kunna stoppa en elev som busar och bråkar så i klassrummet att han eller hon förstör för andra elever.

På sidan Längre texter (se flik ovan) finns en pdf-fil med rubriken ”Emotionell utveckling viktigare än att lyda mamma och pappa” som jag skrivit med utgångspunkt från boken ”Parenting for a peaceful world” av Robin Grille, australiensisk psykolog och psykoterapeut. Han för fram tanken att alla världens föräldrar och alla människor som överhuvudtaget har med barn att göra skulle kunna medverka till att göra hela världen till en fredligare plats genom att behandla barnen så att deras emotionella utveckling främjas istället för att tvinga dom till lydnad på olika sätt. Hm…här far tankarna iväg igen och jag kommer att tänka på det malaysiska par som nyligen dömdes till fängelse för att dom under sin tid som anställda vid malaysiska ambassaden i Sverige misshandlat sina barn. Synd om barnen men bra med domen, tycker jag. Kanske kan det leda till eftertanke i Malaysien och på sikt leda till bättre villkor för malaysiska barn som växer upp där.

Jag håller förresten på med Knausgårds ”Min kamp” 6, sista delen i serien, och har just läst ett långt avsnitt om Hitler. Jag visste ju att det fanns med i boken och har nog känt lite bävan inför att läsa det. Kändes liksom otrevligt att Knausgård ville syssla med Hitler så där. Och kanske kände jag viss oro för att det skulle finnas nåt nazianstruket i skrivningarna eller att läsningen skulle leda till ett tyck-synd-om och nån sorts förståelse för Hitler – och därmed ett uns av förlåtelse kanske. Men så var det inte. Avsnittet handlar om Hitlers uppväxt och ungdom, alltså innan han kom in i politiken. Vilket svårt liv han hade! Och hur udda och asocial han verkade redan som ung. Hård uppfostran fick han genom en far som mästrade honom och ville betvinga honom i val av skola m.m. och hans mor var allvarlig och ledsen. Det är väldigt ingående och detaljerat och med många citat ur ”Mein Kampf”. Och jag vet betydligt mer om Hitler nu än innan, men nån förlåtelse är det inte tal om.

Ytterligare en aspekt som tas upp i artikeln om folkmorden är den mänskliga hjärnan och att människor ofta rättar sina åsikter efter sitt handlande istället för tvärtom. ”Det vi gjort bedömer vår hjärna som ett riktigt handlande. Kort sagt: om vi får i uppgift att göra något som går emot vår moral så är chansen betydligt större att vi ändrar vår moral med uppgiften än att vi följer vår moral och låter bli. Nio av tio av Hatzfelds i informanter hatade inte tutsier innan massakrerna började men de dödade ändå.
Först efter att vi behandlat andra människor illa börjar vi att se ner på dem – som ett rättfärdigande – och det som innan upplevdes som fel känns nu rätt.”

Jean Hatzfeld är författare till boken ”Machete season. The killers in Rwanda speak”.

Oj, det blev långt det här. Länkar till artiklarna kommer nu:

DN ”Så ser sanningen ut om folkmordets mekanismer” här.
SvD ”Blåögt blonda feberdrömmar” här.

4 thoughts on “Vikten av olydnad

  1. annannan april 1, 2014 / 4:28 e m

    Igår gick jag in på SRs Helgsmålsbön (som jag tycker om att lyssna på, är lite besatt av sabbatsidén sedan jag läste Tomas Sjödins senaste bok) och valde det äldsta programmet som är tillgängligt (kanske för fyra veckor sedan). Det var en mycket tankeväckande betraktelse om syndafallet ur ett olydighetsperspektiv. Så intressant att jag tror att jag ska lyssna en gång till; jag gick lite förstrött och plockade med annat och följde nog inte med tillräckligt.

    Fallet med de malaysiska diplomaterna är också tankeväckande. Jag menar att man inte kunde döma på något annat sätt – men jag tror inte på några positiva konsekvenser i Malaysia. Jag tror att det möts på samma sätt där som EU-förslag om att förbjuda snus möts i Sverige.

    Gilla

    • Gabrielle april 1, 2014 / 9:40 e m

      Tack för tipset. Jag lyssnade på Helgsmålet från 8 mars – nånting som jag aldrig gör annars. Jag är inte troende och skyr nog egentligen det mesta som har med tro att göra. Men det här var en lugn och som du säger tankeväckande betraktelse om olydnad när det gäller syndafallet. Och kloka tankar om att vi kanske alla har nåt av både Adam, Eva, ormen och Gud i oss, som det gäller att förena på ett bra sätt så vi blir ”fullgoda” människor. Helgsmålsbönen finns här.
      Vad gäller malaysiska föräldrar så kom det faktiskt en reaktion från nån journalist i landet som verkade i alla fall lite grann öppen för ett annat sätt att se på barnuppfostran. Fast det lär nog ta tid alltihop.

      Gilla

      • annannan april 2, 2014 / 10:38 f m

        Vad roligt att höra din återkoppling på helgsmålsbetraktelsen. Jag blev själv verkligt förvånad, tycker att den uttrycker det allra bästa av Svenska Kyrkan, när man har förmåga att använda något ur Bibeln som på ytan verkar mossigt och överspelat och vända det på ett förvånansvärt sätt och utmana gamla tankar. (Det här är precis det som många i kyrkan avskyr, och eventuellt också det som Lena Andersson et al kritiserar).

        Jag tror att det här med förbud mot barnaga är en sådan fråga som så småningom kommer att få allmänt erkännande, för att det faktiskt är fel att slå barn. Framför allt att systematiskt bestraffa och skrämma. Det är en helt annan fråga än snuset förstås. Men det är något djupt territoriellt hos oss människor när vi utmanas utifrån.

        Gilla

        • Gabrielle april 2, 2014 / 9:18 e m

          Hm, ja det är klart: kloka tankar är kloka tankar även om dom uttalas av nån inom kyrkan. Dumt att inte lyssna då. Kanske är det sånt som kallas ”man ska inte döma hunden efter håren”? Nåja, så mycket helgsmålsbön blir det nog inte för mig framöver heller, om inte du tipsar mig om att dom gjort nåt bra nån mer gång! 🙂

          Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.