Krampaktigt

Det var så här: Jag sover och drömmer. Drömmen avslutas med att jag snabbt som attan springer utför en trappa, en rundad stentrappa i ett trapphus. Jag har så bråttom att jag längst ner är lite oförberedd på att trappan tar slut. Jag snubblar ner från nedersta trappsteget ut på golvet. Och vaknar av en hård kramp i vaden! Krampen är inte med i drömmen utan högst verklig. Jag ligger där och försöker vrida, vända och stretcha för att få den att släppa.

Funderingar: Är det drömmen om rusandet i trappan och att jag nästan snavar längst ner som utlöser den högst verkliga krampen som jag vaknar av? Eller är det så här: under drömmen får min kropp en signal om att en kramp är på väg – fast jag inte fattar det där jag rusar nerför trappan – och det är därför snavandet längst ner är med i drömmen? Ett slags drömt förebådande om den kramp som ska komma och som jag vaknar av. Mysko! Själv tror jag mest på förklaring 2.

Tack och lov är det inte särskilt ofta jag får kramp. Jag gör en del för att slippa få det: promenerar, stretchar, dricker vatten, äter magnesiumtablett morgon och kväll (när jag inte glömmer bort) m.m. Det här är nog förresten första gången jag bloggar om nåt som rör min hälsa. Gumman börjar väl bli gammal…
Och visst, kramp i benen kan ju tyckas vara ett väldigt prosaiskt och trist ämne för ett blogginlägg. Det tycker jag med. Men nu har jag skrivit om det i alla fall. Det som intresserar mig i det här är förstås det nära sambandet mellan kropp och själ. Nån som varit med om liknande?

Komplettering 27 febr: Har läst mera här och var om problemen med kramp och ser att man talar om saltbalansen ibland. Har nu provat att varje kväll innan jag går till sängs ta ett glas kallt vatten med ett kryddmått vanligt salt i. På mig funkar det alldeles utmärkt! Ingen kramp sen jag började med detta och dom ofrivilliga små muskelrörelser som ofta stört min nattsömn (och varit förebud till kramp) har minskat betydligt och är ibland nästan helt borta. Obs jag är inte läkare! Säger bara att det här har funkat bra på mig.

7 thoughts on “Krampaktigt

  1. Mrs B januari 27, 2017 / 7:11 e m

    Ja, jag tror på alternativ 2 jag också. Och ser det som ett bra exempel på sökö hjärntid, där hjärnan fungera olika snabbt på olika plan (erfarenhet vs. återberättande). Vet inte om det jag skriver är riktigt klokt, men jag kommer ialla fall att tänka på Tobias Wolffs novell ”Bullet in the Brain” som också utgår från den idén:
    http://pov.imv.au.dk/Issue_27/section_1/artc2A.html

    Gilla

    • Gabrielle januari 30, 2017 / 11:12 f m

      Oj, tack! Intressant novell. Välskriven verkligen. Tyckte om den. Tobias Wolff är ett nytt namn för mig. Inte känt till honom tidigare. Men den här gav mersmak. Han åker in på min ”kanske-ska-ta-och-läsa”-lista. Har den i mobilen och tittar på den när jag är i bokhandeln.

      Gilla

  2. Mrs B januari 27, 2017 / 7:12 e m

    Ojda, det skulle stå ”s.k.” och ”fungerar” – har ett mycket litet tangentbord och ibland slinter fingrarna…

    Gilla

  3. Bert Bodin januari 28, 2017 / 10:15 e m

    Ja du … Kramp, eller sendrag som jag oftast säger, har blivit vanligare med åren. Men drömt om det har jag aldrig gjort. Men jag har ett makalöst drömliv nuförtiden. Väldigt detaljerade ”filmer”, skulle jag beskriva dem som. Aldrig mardrömmar, tack och lov. Förklaringen kan vara att det är biverkningar från den medicin mot förmaksflimmer jag numera tvingas ta.

    Gilla

    • Gabrielle januari 30, 2017 / 11:17 f m

      Drömmar är fascinerande, så du är att gratulera! Ett tag skrev jag upp mina så jag har en drös drömmar från för många år sen. Fast sen tröttnade jag på det. En sak jag märkt apropå drömmar är att när det blivit nytt år och ljuset långsamt börjar komma tillbaka börjar jag få drömmar som utspelar sig på ön där jag är sommartid. Är förstås inte så konstigt. Det ligger en längtan där. Jag kan ju inte som du åka till stugan när som helst på året.

      Gilla

  4. norbergianblue januari 30, 2017 / 12:38 e m

    Jag har upplevt liknande situationer, fysiska symptom som tas upp i drömmen och blir en del av den. Hjärtmediciner, som jag själv använder, har ökande nattliga kramper som biverkning. Jag brukar kasta mig upp på golvet och sträcka på den krampande extremiteten, och samtidigt erinra mig den aktuella drömmen, ofta om att jag blir påkörd av ett tåg, där benet går av. Märkligt. 🙂

    Gilla

    • Gabrielle februari 3, 2017 / 1:22 f m

      Överkörd av ett tåg – uschijamej!
      Har jag haft det riktigt illa kan jag i ett par dar efteråt känna det som om nån smockat till mig med ett baseballträ eller sparkat hårt på benet. Mycket otrevligt. Har fått tips om varma strumpor på under natten, höja huvudgärden för att öka cirkulationen, ta en liten liten whisky när man får kramp och helst inte vill ha fler! Och så gå upp och gå för att få igång cirkulationen. Tåhävningar innan man går och lägger sig ska också hjälpa. Har inte provat vare sig tåhävningar eller en whisky mitt i natten än. 🙂

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.