I hänryckningens tid

Pingstdagen i Stockholm. Molnigt och lite mörkt, men med skön luft. För min del passar det just nu rätt bra att kunna jobba hemma en del istället för att gå ut i ett lockande solsken; jag har ju mycket att göra med nya boken, ”En flicka som heter Anna” (se Arundobloggen, länk i högerspalten). En liten pingstpromenad i grannskapet fick det bli i alla fall och några mobilbilder. Jag började med att gå och kolla ”Sabbaths syrener” inne på Sabbatsbergsområdet. Sen en sväng till den del av Vasaparken som vetter mot St Eriksplan. Här finns stora praktfulla buskar av rhododendron.

Och i Vasaparken var dansen igång. Trevligt. Riktigt vad det var för sorts dans dom fick lära sig vet jag inte. Kanske var det nåt sydamerikanskt? Men lagom hänryckta verkade dom vara. Komplettering samma dag:
Hemma igen efter min lilla pingstpromenad bland rhododendron och dansande människor i Vasaparken läser jag senaste nytt om terrorattentatet i London igår kväll. Kontrasterna blir så hjärtskärande skarpa mellan här och där. Stackars människor, stackars alla som drabbats. Oskyldiga igen. Död och lidande igen mitt i storstan. Med en bil den här gången, igen. Och med knivar.

Det är helt förfärligt. Hur ska vi få stopp på terrorhandlingar av det här slaget? Vad kan vi göra? När ska det vända? Full säkerhet går naturligtvis aldrig att få. Men säkerligen finns det mycket myndigheterna kan göra för att försvåra för terrorister och för att förhindra att personer blir radikaliserade. Några konkreta förslag på lösningar har jag inte. Det här är mest en djup och ledsen suck över det som hände i London igår kväll.

2 thoughts on “I hänryckningens tid

  1. Bert Bodin juni 6, 2017 / 5:03 e m

    Jag tror tyvärr att vi kommer att få dras med terrordåd av det här slaget en tid framöver. Just den här typen med stulna lastbilar har ju hyllats av Daesh-ledare som ett enkelt och effektivt vapen.

    Själv anser ju jag att religion är roten till mycket ont. Oavsett inriktning. Det får folk att suggereras till fantasier från urtiden. Fantasier som tas för sanningar.
    Sekularisera mera!

    Gilla

    • Gabrielle juni 6, 2017 / 5:35 e m

      Ja, tyvärr, så är det nog. Det enda man kan göra som privatperson är att vara vaksam så gott det går.
      Om religionen håller jag ju med till 100 %. Har ofta tänkt att om vi kunde sudda bort all religion överhuvudtaget, varenda gnutta av religion över hela världen, så skulle vi helt klart få en bättre värld. Men det går ju inte, tyvärr. Sen vet jag ju att det finns människor som klarar sina liv bättre – mår bättre, känner sig tryggare osv – om dom har en religiös tro och det tycker jag är helt ok bara man inte pådyvlar nån annan sin religion.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.