Act Up Paris

Filmen ”120 slag i minuten” såg vi häromdan. En väldigt stark upplevelse. Filmen handlar om unga hivsmittade och aidssjuka i Paris och handlingen utspelar sig mot slutet av 1980-talet. Dom samarbetar i aktioner för att få myndigheter, läkemedelsföretag, försäkringsbolag m.m. att vidta åtgärder för att skynda på utvecklingen av mediciner mot sjukdomen. Ämnet är förstås dystert nattsvart, döden ligger hela tiden nära, men filmen har också mycket av livsglädje, lust, kärlek och vänskap mellan dessa unga. Sexscener finns i filmen som kanske en del kan uppleva som stötande eller jobbiga att se, men jag tyckte inte det.

Aktionerna som gruppen planerar vid stormöten varje vecka och sen genomför är minst sagt kraftfulla och man förstår vilken desperation som ligger bakom. Demonstrationer där dom kallar Mitterand för mördare och skanderar att han har blod på sina händer. Dom går i demonstrationståg genom Paris med plakat som visar kors, likkistor och bilder på dom unga som dött. Vid demonstrationerna använder dom sig också av låtsasblod som dom fyller i plastpåsar eller ballonger och kastar vid besök på läkemedelsföretag och liknande. ”Blodet” tillverkar dom i ett badkar där dom blandar vatten med karamellfärg. Mot slutet finns scener där man ser floden Seine färgad röd. Om detta hände i verkligheten vet jag inte.

Jag minns den där tiden på tidigt 1980-tal när dom svenska tidningarna började skriva om en mystisk sjukdom bland homosexuella i USA. Kollade på SvD:s arkiv nu och hittade artikeln ”Larmrapport från USA: Homosexuella dör i infektioner”den 3 februari 1982. DN har en artikel den 18 februari 1982: ”Mystisk ny cancer. Drabbar bara homosexuella”. Där står det att sjukdomen kallas Karposis sarkom och att den i USA sedan sommaren 1981 drabbat främst homosexuella män. Dödligheten var på 20%.

Världsaidsdagen, WAD (World Aids Day) är den 1 december och har alltså just varit. Jag visste inte att WAD var i faggorna och jag märkte inget av några manifestationer. Nu i efterhand ser jag att man ordnade en minnesstund i Maria Magdalena kyrka på Söder.

Tack och lov är inte situationen för hivsmittade alls så hemsk som den var på 1980-talet. Mycket har hänt sedan dess. ”Att leva med hiv innebär något helt annat idag än det gjorde igår, tack vare stora medicinska framsteg. Ett besked om att man har hiv betyder inte längre att man automatiskt kommer att utveckla aids. Behandlingen botar inte hivinfektionen men förhindrar effektivt sjukdomsutvecklingen, om den sätts in i tid” står det på sidan HIV idag här.

Artikel om Robin Campillo, regissör till filmen ”120 slag i minuten”, i DN här.

2 thoughts on “Act Up Paris

  1. Bert Bodin december 4, 2017 / 3:49 e m

    Jisses – Här har hon fyllt på med massor av inlägg. Måste läsa ikapp, märker jag. 😉

    Den där filmen ska jag se på torsdag. Tack för recension.

    Gilla

    • Gabrielle december 4, 2017 / 5:43 e m

      Ja ibland blir det mycket bloggande…vad det nu beror på. Kanske för att det skrivprojekt jag hållit på med nu på sistone verkar ha gått i kvav. 😦 Så då får jag tid att blogga och blir av med kliandet i fingrarna.
      Hoppas du ska tycka om filmen!

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.