Kungsgatan

Nu ska det handla om en välkänd gata i Stockholm, som jag har lite särskilda minnen ifrån. På Bergsgatan på Kungsholmen bodde mina morföräldrar och där hälsade vi på ibland förstås under alla år som dom levde. Trakterna kring Rådhuset, Kungsholmstorg och promenaden längs Norrmälarstrand kände jag därför väl till redan som barn och tonåring, flera år innan jag själv kom till Stockholm från Söderhamn för att plugga på universitetet. Resten av stan kunde jag dåligt. När mina systrar och jag kom upp i tonåren och var på besök ansågs vi så småningom stora nog att släppas ut på promenad tillsammans i stan, och då var det Kungsgatan som gällde. Där drog vi ner mot Stureplan och tillbaka, tre söderhamnsflickor, och tittade storögt i butiksfönster, på folk och bilar. Spännande var det.

Första tiden som student i den stora staden var det också Kungsgatan som gällde. Vart jag skulle i stan orienterade jag mig utifrån Kungsgatan. En gång minns jag att jag hade gått bort mig och då gick jag till en korvkiosk och frågade: ”Var är jag nånstans? Och var är Kungsgatan!?” Detta var ju långt före mobilernas och GPS:ens tid. Och nån karta tänkte jag väl aldrig på att ha med mig.

Successivt lärde jag känna stan. Inte minst genom promenader med barnvagn när mitt första barn var litet. Hemma i soffan i lägenheten i Birkastan läste jag Per Anders Fogelströms romaner. Sen promenerade jag runt i stan med det lilla barnet i vagnen och tittade på dom platser där Fogelströms romanfigurer rörde sig. Ibland konsulterade jag Svenska Turistföreningens guidebok om Stockholm, ett gammalt slitet ex från 1929 som jag lånat av morföräldrarna och hade liggande i barnvagnen.

Sidan om Kungsgatan börjar så här: ”Storstadsmässigt och hänsynslöst banar sig Kungsgatan, en huvudpulsåder i Stockholms trafiksystem, fram genom den mäktiga Brunkebergsåsen.” Och lite längre fram: ”Vackert är också att en vårskymningskväll uppifrån viadukten under tornen blicka ned på gatans djupa ravin, där den i en båge böjer av mot en flammande västerhimmel, avslutad av rådhustornets vackra silhuett, medan lyktornas och ljusreklamens brokiga fyrverkeri sprakar längs hela den brusande moderna gatan”.

Bilden på Kungsgatan är inte tagen en vårskymningskväll utan en eftermiddag i september. Men rådhusets vackra silhuett kan man i alla fall se i fonden och lite ljusreklamsfyrverkeri syns ju också.

4 reaktioner på ”Kungsgatan

  1. bloggarbjorn september 17, 2018 / 9:00 e m

    Ser ut som hörnet av Kungsgatan-Sveavägen. Har jag rätt så arbetade min mor i huset till höger på andra sidan gatan, bakom något av fönstren en trappa upp, under ljusskylten där det står ”Kungsgatan”. På gatuplanet låg en restaurang som utsattes för attentat några gånger – krig i krogvärlden? När Lo-Johansson skrev romanen Kungsgatan var denna väl bland det modernaste man kunde hitta i Sverige. Sedan kom nog gatan litegrann i bakvatten när det ännu modernare området runt Sergels torg skapades.

    Gilla

    • Gabrielle september 18, 2018 / 3:25 e m

      Restaurangen och nåt krogkrig vet jag inget om och minns inte. Det var väl före min tid. Däremot tror jag det att det ett tag låg en Martin Olssons mataffär där i hörnet (som ju inte är nåt riktigt hörn utan mer typ avfasat hörn) under ljusreklamen. På 70-talet tänkte jag först men sen letade jag på Stockholmskällan och hittar en bild från 1950 där affären syns. Så redan då – också före min tid – låg den där. Här: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/13753

      Gilla

      • bloggarbjorn september 18, 2018 / 5:07 e m

        Gissade att stället hette Monte Carlo, och det minnet stämde. Finns en del på nätet om detta. Fyra människor dog där i en brand, det var ett par månader innan min mor lättad kunde lämna kontoret och gå i pension. Men jag har för mig att det var fler otrevliga händelser där, och klientelet var nog inte det allra trevligaste. Olssons delikatesser fanns kvar 1977 när den dödliga branden inträffade.

        Gilla

        • Gabrielle september 19, 2018 / 11:18 f m

          Tack. Intressant. Ja, jag läser på Wikipedia om Hästhuvudet 13 (namnet på kvarteret är från 1653: Hästhufwud) att restaurangen och nattklubben Monte Carlo ett tag var ”förknippat med Stockholms mer ljusskygga individer”. Hemskt att fyra människor dog i branden.

          Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.