Nôtre Dame de Paris

Oj vilken kväll det blev igår! Jag visste inget om den stora branden i Nôtre Dame förrän jag lyssnade på radio kl 10 på kvällen. Blev verkligen bestört och ledsen. Jag är ju inte det minsta kyrklig av mig men jag bryr mig mycket om konst och kultur och historia.

I Notre Dame har jag varit många gånger. Första gången var jag 17 år. Men ett annat senare minne är när en av mina systerdöttrar just väntade sitt första barn. Jag traskade omkring i Paris då. Hade ingen mobil. Jag gick in på nåt ställe där man kunde beställa ett telefonsamtal som man fick ta sen i en liten hytt. Det låter som 1800-tal kanske, men det här var den 4 juli 1992.

Jag ringde till mina föräldrar och dom berättade att en liten pojke fötts den dan, och jag blev så glad. Jag gick på en liten restaurang på Île Saint-Louis och åt lunch. Tog ett glas vin och skålade med mig själv för den lilla nyfödde pojken. Sen gick jag till Notre Dame och tände ett stearinljus i ett kapell tillägnat Jeanne d’Arc och med en staty föreställande henne där. – Trevligt minne.
Bilden hittade jag på webben. Foto: Tristan Nitot. 11 april 2005.

5 reaktioner på ”Nôtre Dame de Paris

  1. Aleksandr Sergejevitj april 17, 2019 / 7:25 f m

    Känslan av bestörtning är nog stor hos var och en för vilken Notre-Dame är en lika stark urbild för ett älskat Paris som någonsin Eiffeltornet. Själv har jag åtskilliga gånger i den fräscha morgonottan suttit i en så gott som folktom Vår-Fru-Katedral under några meditativa minuter, med ryggsäcken i knät inför den framförliggande dagens upptäcktsfärder.

    En intensiv önskan som omedelbart överföll mej när jag tog del av nyheten om branden, var att efter-branden-undersökningar ska visa att det handlar om en ren olycka och inte om ett illasinnat attentat.

    Här är länken till ett utmärkt bildreportage om brandens förlopp och följder som BBC nu på onsdagsmorgonen bjuder på:

    https://www.bbc.com/news/world-europe-47947425

    Gilla

    • Gabrielle april 17, 2019 / 11:35 f m

      Tack för det. Ja, det var en mycket tydlig genomgång där i BBC.
      Jag går också gärna in i en kyrka när jag är ute och traskar i nån stor stad. Skönt att vila benen lite, se sig omkring i en lugn och vacker miljö och titta lite i ev guidebok. En favorit i Paris är Saint-Germain-des-Prés. Den missar jag inte när jag är i stan. Inte långt ifrån (om jag minns rätt) ligger en fin liten plats som också är vaut le détour: Place de Furstemberg. Där kan man sitta en stund, och är man intresserad kan man besöka Eugène Delacroix’ ateljé. Oj…blir sugen på att åka till Paris igen när jag skriver sånt här. Men det här med alla bråk på gatorna och de gula västarna har inte känts så lockande direkt.

      Gilla

  2. Aleksandr Sergejevitj april 17, 2019 / 8:40 e m

    Gabrielle, här artar det sig till en följetong mellan två ’enthousiastes’, upptagna av ett älsklingsämne. Välj själv om du vill sätta punkt utan att kommentera det som följer.

    Först: Följ impulsen du berättat om på bloggen ett par tre gånger under de senaste månaderna! Återbesök Paris som du skriver så vackert om. Man vet aldrig vad som kan hända. En dag hjälper det inte att man intensivt vill; man kan helt enkelt inte på grund av det ena eller andra hindret som kommit emellan.

    I den insikten for jag till Paris för två-tre år sen. Bodde på hotell vid transportmässigt perfekta Place Denfert-Rochéreau och uppsökte under några dar miljöer som genom åren erövrat en plats i hjärtat. Ålder och annat talar för att vistelsen blev min sista, och jag är innerligt glad över att jag kom iväg.

    Du nämner med goda skäl Saint-Germain-des-Prés som en favorit. Den katedralen var ett av mina mål; dock inte själva kyrkointeriören den här gången, utan miljön runt omkring. Jag satt som många gånger förr i solen, drack termoskaffe och åt en skinkbaguette på en grön bänk i den här underbara lilla squaren strax bakom kyrkan:

    http://paris1900.lartnouveau.com/paris06/square_laurent_prache.htm

    Till en annan Saint Germain, nämligen den från Auxerre och inte från Paris, har man på andra sidan av Seinen, helt nära Louvren, helgat en av de i mitt tycke konstnärligt sett allra finaste parisiska kyrkorna, jfr

    Mycket nära nu katastrofdrabbade Notre-Dame ligger en av metropolens minsta och äldsta kyrkor, som är en klenod missad av många. Det är en grekisk-ortodox kyrka med en förtätad andlig atmosfär. Kanske är du en av dom som inte bara gått förbi Saint-Julien-le-Pauvre utan tagit klivet över tröskeln. Där ordnade kyrkoherden igår en bön med anledning av katastrofen. Du hör honom tala om evenemanget och ser kyrkointeriören på den här videon:

    För att avsluta kyrkotemat får du här länk till en guide som presenterar alla kyrkor i Paris’ stift. Många fler än ovannämnda är som du vet eminent värda ett besök för den som i likhet med dej har ett öga som är öppet för det sköna eller historiskt intressanta.

    https://www.paris.catholique.fr/decouvrir-les-eglises-de-paris.html

    Gilla

    • Gabrielle april 18, 2019 / 11:41 f m

      Tack för fullmatad kommentar och för tillägget med länk till Saint-Germain-l´Auxerrois. Saint-Julien-le-Pauvre minns jag inte om jag varit i, men det är mycket möjligt. Deltog en gång för många år sen i en studieresa till Frankrike. Vi var ett gäng konsthistoriestuderande och anfördes av institutionens två professorer, den ena särskilt inriktad på kyrkor, den andra (i varje fall under resan) särskilt inriktad på slott. Vi var på Chenonceau, Vaux-le-Vicomte, Amboise m.fl. Och i Paris var vi förstås också och besökte ett stort antal kyrkor.
      En Paris-kyrka jag hittade på egen hand flera år senare var Saint-Étienne-du-Mont, som jag minns som härligt ljus inuti + att den har en sorts skärm mot altaret, den enda såna som finns kvar i nån Paris-kyrka tydligen. Och så kommer ett annat minne: jag var inne i kapellet vid Sorbonne och fann att där ligger kardinal Richelieu begravd (för mig välkänd framför allt genom ”De tre musketörerna”). Och så lyfte jag blicken mot taket och där hängde kardinalens hatt högt ovanför gravmonumentet. Roligt tyckte jag och kanske kände jag mig lite närmare personen Richelieu genom att se hans hatt? Fast om det var så trevligt att vara nära honom ska man kanske inte tro…
      Nej, resor man vill göra ska man inte prokrastinera när man börjar komma upp i åren. Kanske kan jag göra det i höst, innan dess är det fullt upp med annat. Och Rom vill jag förstås åka till igen också. Nån gång!

      Gilla

  3. Aleksandr Sergejevitj april 18, 2019 / 8:08 f m

    Den andra av mina länkar blev felaktigt en om Notre-Dame i stället för den avsedda om Saint-Germain-l´Auxerrois. Här den förhoppningsvis rättalänken:

    Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.