Fjäderholmarna

Fjäderholmarnas värdshus. Målning av Henrik Reuterdahl 1889. Stockholmskällan.

För många år sen jobbade jag på ett forskningsråd i Stockholm. En gång varje år var hela personalen på utflykt för att titta på det ena och andra som på nåt sätt rörde dom forskningsområden som vi arbetade med: byggande, förvaltning, miljö m.m. En gång var vi på Fjäderholmarna. Det var nog i början av 1980-talet, efter att marinen lämnat holmarna 1976 men innan Fjäderholmarna öppnades för allmänheten 1985. Som jag minns det fanns det en del byggnader för marinen där när vi var där och annars var det en ganska typisk skärgårdsmiljö med skog och klippor och lite bergigt här och var.

Nu är alltihop väldigt iordningställt, fint och prydligt och med restauranger, rökeri, kaféer, hantverksby, badplats m.m. Gångvägar och tydliga skyltar lite här och var och mycket folk trots att det var en vardag.

Alltihop är nästan lite för prydligt och anpassat för mig som ofta ser mer charm hos sånt som är gammalt och lite lagom slitet. Fast samtidigt är det ju ett lättillgängligt utflyktsmål (ca ½ timmes färjeresa från Slussen eller Nybroviken) och är man (jag) bara beredd på graden av prydlighet kan det ju ändå vara trevligt. En del gamla hus finns faktiskt också kvar.
Läs mer om Fjäderholmarna hos Wikipedia här.

2 reaktioner på ”Fjäderholmarna

  1. Aleksandr Sergejevitj augusti 1, 2019 / 5:34 e m

    Tack för förnämligt illustrerad hälsning från Fjäderholmarna! Din karakteristik är välbalanserad. Bra att målet finns att tillgå, men visst kan man när man går omkring där sukta efter nåt mindre tillrättalagt med lite mer ’markyta per capita’. Kanske är det inte en slump att dina foton alla blickar ut mot vatten och synrand.

    Jag gillar det tredje bäst, det med truten tronande ovanpå den fina stenmuren och med de röda accenterna i buskaget däunder.

    Tillåt mej att också stanna vid din översta bild. Mitt i ses den vackert byggda Svindersviksbron som förbinder Kvarnholmen med Sicklaön och där övergår i en tunnel under det s k Ryssberget och fram till Värmdöleden. Bro och tunnel har bara tre år på nacken.

    Kvarnholmen är värd ett besök för den som inte varit där på länge och vill bekanta sej med hur ön håller på att förvandlas från bruksliknande industrimiljö till en (över)tätt exploaterad stadsdel i snabbt växande Nacka kommun. Man kan åka båt dit från Nybroviken, men det går också snabba bussar från Slussenterminalen. Sen man fått sitt lystmäte av Kvarnholmen, kan man gå över bron till fästet på Sicklasidan och där via gångväg/trappor komma ner till en strandepromenad/träspång som leder fram till Nacka Strand med strömmingspimplare, strandservering och färjor eller bussar tillbaka till stan. Rekommenderas som utflyktsmål-bensträckare en vacker sensommar- eller förhöstdag.

    Gilla

    • Gabrielle augusti 3, 2019 / 9:10 e m

      Tack för kommentaren och promenadtipsen. Jag har gjort delar av den där turen. I dag for jag förbi i båt, pendelbåten Hättan, på väg in från Lidingö till Nybroviken. Det är väldigt vad man bygger mycket där längs stränderna, fina moderna bostäder glasade mot sjöutsikt så det bara visslar om det. Bra att man också gör i ordning så vi som inte bor där kan promenera längs vattnet och njuta av miljön ändå.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.