Huset med åtta sidor

Ja, vad sägs om den här sommarbostaden? Visst är det ett vackert hus. Det finns i Stora Skuggan. Den som lät bygga det och kanske även ritade huset var Abraham Niclas Edelcrantz och året var 1796. Det var hans sommarbostad. Högst upp hade han sin privatbostad – sal, förmak och sovrum. På taket fanns en utsiktsterrass och en optisk telegraf. I våningen under bostaden var ett orangeri där känsliga sydländska växter förvarades under vintern.

Visst är det ett fint hus! Jag har aldrig varit inne i det och vet inte vem som äger det eller hur det används. Undrar hur man påverkas av att bo i ett sånt vackert åttkantigt hus i denna vackra omgivning med böljande grässluttningar, stora ekar och med Laduviken strax nedanför.

Innan Edelcrantz lät bygga detta hus hade han sommarbostad på andra sidan om den väg som löper här intill. Huset kallades Engelska villan och byggdes 1792 med ljusa fasader, runda och halvcirkelformade fönster och kolonner i klassicistisk stil. Påkostad inredning med sal och sovrum på varje plan. Allt enligt den informationsskylt som är uppsatt i närheten. I dag pågår renovering av Engelska villan med byggnadsställningar och blå skynken runt om som döljer huset.

Abraham Niclas Edelcrantz är ännu en av dom där intressanta och mångsidigt begåvade personerna som levde på 1700-talet (jag skrev ju tidigare om Gustav Mauritz Armfelt i inlägget Villa Frescati här.) Namnet Edelcrantz fick han när han adlades 1789, innan dess hette han Clewberg. Född i Åbo 1754. Blev nära vän med Johan Henrik Kellgren och tillsammans med honom var han med och grundade Auroraförbundet och det organ – Åbo Tidningar – som förbundet gav ut.

På en sida hos Riksarkivet står att läsa bl.a.: ”E:s insatser tillhöra de mest skilda verksamhetsfält. Redan hans utnämning till docent i Åbo 1773 i naturkunnighet och litteraturhistoria bär ett betecknande vittnesbörd om mångsidigheten i hans begåvning. Hans intellekt skolades i den anda av modern upplysning och nyvaknad iver för vitterhet, som präglade Åbo akademi under denna dess glanstid….osv.”

Edelcrantz skrev skaldestycken som publicerades i Åbo Tidningar, han intresserade sig för teater, han blev en av dom ledande kulturpersonligheterna under den gustavianska tiden. Han var Gustav III:s handsekreterare, bibliotekarie, arkivarie och hovkansler. Dessutom var han uppfinnare och konstruktör. Han uppfann han den optiska telegrafen, drev Eldkvarn på Kungsholmen (låg där Stadshuset nu ligger), var ledamot av Svenska Akademien, Vitterhetsakademien och Vetenskapsakademien och dessutom med i flera internationella sammanslutningar. Hur 17 hann han med allt det här?

En utförlig beskrivning av Edelcrantz liv och gärning finns i Populär historia här.
Riksarkivets beskrivning av Edelcrantz finns här.
Och så ser jag att bloggkompisen Mira hade ett inlägg om det åttkantiga huset för flera år sen. Roligt! Där finns också bilder. Miras inlägg har du här.

Edelcrantz gifte sig aldrig. Han dog 1821.  Jag undrar vad han kallade sig. Abraham eller Niclas?
Kanske får gå på bibblan och kolla böcker som finns om Edelcrantz – Karl Ragnar Gierow, Malte Persson ev m.fl. – för att få reda på det.

8 reaktioner på ”Huset med åtta sidor

  1. Aleksandr Sergejevitj september 3, 2019 / 9:10 e m

    Oktagonen vid Stora Skuggan är en arkitektonisk pärla!

    Edelcrantz var en baddare!

    Och du Gabrielle är värd en medalj av första ordningen för att du så skickligt kombinerar dina strövtåg i den stockholmska hembygden med att efteråt undervisa oss om vårt sorgligt försummade kulturarv!

    Du nämner Malte Persson bland dom som skrivit om Edelcrantz. Jag vill tipsa om att det är i romanform han producerat sig. ’Edelcrantz’ Förbindelser’ heter boken som kom ut för ett tiotal år sen. Att döma av den här recensionen, har den högt läsvärde:

    https://www.svd.se/har-och-nu-mitt-i-1700-talet

    När det gäller 1700-talssnillet som dktare kan jag bjuda på ett par smakprov. Jag går förbi hans ungdomligt svärmiska poesi från docenttiden i Åbo. I Stockholm hos Gustaf III var det nog bl a med hjälp av sin Minnesdikt 1772 efter drottning Ulrika Lovisas död som han av kungen först adlades och sen gjordes till en av de första av De Aderton i Svenska Akademien. Så här vackert och milt beskrivs Döden, närmast som befriare:

    ……
    Dig ger ej döden skräck,
    för dig han lian döljer.
    Han räcker blott sin arm
    och du med nöje följer!
    Odödlighetens hopp
    skall sväva kring din säng,
    Liksom en aftondagg
    på en förvissnad äng.

    Och fjorton år senare, i det som samtiden nog betraktade som hans största bidrag till den svenska skaldekonsten, ’Ode Till Svenska Folket’, kunde det låta så här livsbejakande (och kungatroget):

    Av makars morgonsång på mogna skördars fält,
    Av sjömäns arbetsrop i handelns rika hamnar,
    Av krigarns glädjeröst, som under fredens tält
    Av ömhet gråtande, en nyssfödd son omfamnar;
    Av kvarnars dån, av släggans fall,
    Som gruvans smälta skatter smider:
    Bland er, o svear, väckas skall
    En lovsång, Gustav värd och värdig Wasars tider.

    …..

    Gilla

    • Gabrielle september 5, 2019 / 5:18 e m

      Tack. Roligt att få exempel på Edelcrantz´skaldekonst. Och, minsann, jag gick in och skaffade Malte Perssons bok som e-bok på läsplattan. Ser fram emot att läsa den så snart jag avslutat pågående bok. I dag har jag varit därute i Stora Skuggan igen. Det är nåt särskilt med den platsen som lockar mig.

      Gilla

  2. Mira september 3, 2019 / 9:56 e m

    Jag har varit där som barn. Inne i oktogonen. Där bodde tant Annie som var mormors väninna och kurskamrat på Slöjdföreningens skola i Göteborg. Tant Annie gifte sig med deras lärare Nils Asplund, men jag tror hon redan var änka då vi hälsade på. Läs mer här: https://mirasmirakel.blogspot.com/2009/02/stora-skuggan.html

    Gilla

    • Gabrielle september 5, 2019 / 5:19 e m

      Roligt att du varit inne i det åttkantiga huset. Undrar hur jag ska lyckas lura mig in där? 🙂

      Gilla

  3. Anders Persson september 9, 2019 / 10:32 f m

    Den fina optiska telegraflinje som Edelcrantz 1790 byggt upp mellan Grisslehamn och Eckerö på Åland, demonterades den 23 mars 1808 på order av landshövdingen Troil i Åbo sedan ryska trupper marscherat in i staden. Den 1 april nådde ryssarna Åland och man kunde från Grisslehamn se hur telegrafhuset i Eckerö stod i ljusan låga. Enligt de länkar du givit kan man läsa att Edelcrantz, en månad senare, den 24 april blev chef för den optiska telegrafin i Sverige. En svensk underofficer Millberg hade dessförinnan i hemlighet besökt Eckerö och instruerat pålitligt folk att använda en väderkvarn som ersättning. Just den 24 april kunde man från Grisslehamn se kvarnen visa tre vingar fullt portade, den fjärde oportad och uppvänd – signalen att ryssarna lämnat ön. Detta visade sig dock vara ett falskt alarm. Ålänningarna gjorde sedan uppror, tillfångatog alla ryssar och gjorde det möjligt att återta öarna. Men den optiska telegrafen lär inte ha hunnit återställas innan Åland i mars 1809 åter kom under rysk ockupation.

    Gilla

    • Gabrielle september 11, 2019 / 10:50 f m

      Intressant att läsa om användningen av den optiska telegrafen efter kusten. Och att det i brist på såna gick att använda väderkvarnar.
      Såg att optisk telegraf används av nån i Dumas’ roman ”Greven av Monte Cristo”, måste titta efter i boken nån dag. Och så ser jag att det finns en optisk telegraf att titta på i Grisslehamn. Wikipedia skriver: ”Den optiska telegrafen i Grisslehamn är en replika av den telegraf som byggdes år 1796 på det s.k telegrafberget några hundra meter från nuvarande plats.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Optisk_telegraf

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.