Byta åsikt

Har du läst Eric Linklaters bok ”Det blåser på månen”? Det händer mycket i den boken. Bl.a. försöker systrarna Dina och Dorinda få en domare att byta åsikt för att några som är inspärrade ska släppas fria. Flickorna hävdar att gamla åsikter luktar illa. Dom gömmer fiskar bakom en tavla i domarens rum. Nåt sånt gör dom, har inte boken här så jag kan inte kolla. I alla fall börjar det förstås lukta illa efter ett tag och det blir som dom vill: domaren byter åsikt och dom som spärrats in släpps fria. – Jag behövde inga fiskar bakom tavlan, jag har ändrat mig ändå. Jag har bytt åsikt om Alex Schulman. Hur kommer det sig?

När Nôtre Dame i Paris brann en kväll i april blev jag bestört. Tyckte det var riktigt sorgligt. Sen läste jag att Schulman nånstans (Instagram var det nog) skrivit ”Äntligen!” Jag förstod att det var nån sorts skämt, och nåt han sa för att provocera. Men jag tyckte det var riktigt dumt sagt, barnsligt och larvigt. Yttrandet stämde väl med den bild jag haft av Schulman som ung och gapig, ute efter att provocera.

Schulmans bok ”Bränn alla mina brev” läste jag för ett tag sen. En mycket välskriven bok men jag blev konfunderad över dels att författaren slirade så på sanningen – ändrade tidpunkt m.m. för några faktiska händelser – dels beskrev sin morfar som en så utstuderat ond man. Schulman försvarade sig mot kritiken med att boken var en roman. Jag bloggade om boken här.

Intressanta kommentarer till blogginlägget ledde till ytterligare fördjupning/nyansering av min bild av Schulman. Jag läste boken ”Glöm mig” som handlar om hans mamma. Jag blev riktigt tagen. Så bra skrivet! Blev väldigt berörd av bilden av mamman och av hur familjen hade det under Schulmans barndom och uppväxt. Delvis plågsam läsning var det t.ex. när författaren beskriver hur pappan som gammal blev i det närmaste hånad och förlöjligad av sin betydligt yngre hustru och sönerna bevittnade detta. Mycket känsligt beskrivet – även om mammans senare år och hur dom tre sönerna kämpade för att hon skulle bli frisk från sin alkoholism.

Programmet ”Min sanning” på SVT Play såg jag nyss. Anna Hedenmo talar med Alex Schulman, och min bild av honom nyanseras ytterligare. Jag börjar tro att han ändå bryr sig om sanning och lögn och att han är mer seriös än jag trott innan. Han pratade bl.a. om sitt förhållande till alkohol, och han kändes ärlig i sitt sätt att prata. Hm…jag tyckte nästan om honom (he he…). Jag förstår att det finns mer att inhämta om Schulman, hans krönikor i Expressen (inte läst) och podden Alex & Sigge (bara lyssnat på nåt enstaka). Men det får räcka så här nu i alla fall.
I ”Min sanning” berättar Schulman att nästa bok ska handla om honom och hans bröder. Den kommer jag nog också att läsa. Undrar vad han ska skriva sen när han skrivit klart om närmaste släktingarna.

6 reaktioner på ”Byta åsikt

  1. Ia oktober 1, 2019 / 11:11 e m

    Kul att du gillade ”Glöm mig”. Aldrig känt igen mig i någon barndomsskildring så mycket som jag gjorde i den trots avsaknad av alkoholism i familjen. Både vad gäller moderns beteende och hans egna känslor och upplevelser. Men det var ju lite synd att inte Hedenmo konfronterade honom! Ang. Stolpe.

    Gilla

    • Gabrielle oktober 2, 2019 / 9:13 f m

      Tack för att du puttade på mig om ”Glöm mig”! Gjorde verkligen intryck. Glömmer den inte i första taget.
      Och visst, Hedenmo kunde gott ha pressat honom lite mer om Stolpe.

      Gilla

  2. Bert Bodin oktober 4, 2019 / 9:48 f m

    Kanske måste även jag ändra uppfattning om Schulman? Jag har aldrig ”brytt mig om” honom. Har alltid svårt för Expressen/Aftonbladet-profiler, som kommer ut på det ena eller andra sättet. Det beror på mitt, minst sagt, sviktande förtroende för det som jag kallar Träckspressen.

    Linklater har ja aldrig heller läst. Det enda jag känner till om honom, är att någon av mina sedan länge bortgångna släktingar hade forskat och på något sätt kommit fram till att författaren var släkting till oss. På vilket sätt vet jag inte. Hm …? Kanske skulle börja släktforska?

    Gilla

    • Gabrielle oktober 4, 2019 / 10:23 f m

      Njae…nåt måste finns ju inte. Håller med dig om Träckspressen – aftonblaskorna. Har också noll förtroende för dom. Vad gäller Schulman så tycker jag nog fortfarande att han är ”ung och gapig, och ute efter att provocera” men han är absolut en duktig författare. Och bara det är intressant!
      Associerar till Mozart (ingen likhet i övrigt) och den omogna ”bajs- och prutthumorn” i hans brev och den sagolikt vackra musik han kunde skriva. Människor är komplexa varelser.
      Släktforska fram Linklater – och berätta sen! 🙂

      Gilla

  3. lenaikista december 8, 2019 / 1:37 e m

    Visst är det skönt när man kan ändra åsikt – särskilt åt det positiva hållet. Efter Schulmans blogg hoppade jag länge rutinmässigt över hans texter. Men nu läser jag honom gärna.
    (Fast poddar hoppar jag fortfarande över – men det kanske kommer? 😉

    Gilla

    • Gabrielle december 9, 2019 / 5:07 e m

      Tycker också jag har lärt mig mycket genom bloggandet. Kommentarer i bloggen kan leda till att jag faktiskt ändrar nån åsikt jag förfäktat, eller i varje fall nyanserar min åsikt mera. Lärorikt, och visst känns det bra. Schulmans och kompisen Eklunds pod har jag lyssnat lite på nån enstaka gång. Schulmans krönikor läser jag om jag snubblar över dom, inte fått in vanan att följa honom. 🙂

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.