Stackars Stigbergsparken

Träd – äsch! Vad gör väl det om man fäller ett antal träd i den rätt bortglömda och länge försummade Stigbergsparken på Söder? Här ska ju bli tunnelbanestationen Sofia. Fram med motorsågen, bara!

Mats Wickman på SvD som bevakar den pågående förstörelsen av Stockholms parker har nu kommit fram till Stigbergsparken som ligger nedanför Stigberget utmed Folkungagatan. Här ska alltså byggas en tunnelbanestation. Väcker det minnen? Hos några i alla fall som var med vid almstriden i Kungsan 1971. Mats Wickman skriver om planerna för Stigbergsparken i dag: ”T-baneuppgången är mörkbrun, elva meter hög, och Skönhetsrådet avfärdade den när den presenterades 2017. Den 800 meter stora byggnaden ska placeras mitt i parken, som därmed kommer att förstöras fullständigt.” Jag tog mig dit i dag och tog ett par bilder.

Visst är det märkligt med Stockholms stads politikers och planerares bristande förståelse för vikten av träd i stadsmiljön. Det är som nån sorts tondövhet. Dom fattar inte. Och det händer igen och igen och igen. En sorglig och ständigt återkommande refräng, från Odenplans 18-19 träd som man fällde lätt som en plätt (trots att man först skulle försöka spara den mer än 100 år gamla kastanjen) till den s.k. radioeken borta på Östermalm en bit från Gärdet m.fl. träd.
Fattar dom inte? Förstår dom inte?

Finns det verkligen inga andra lösningar än att nu fälla träden i Stigbergsparken på Söder och förstöra parken?

”Stigbergsparken anlades vid sekelskiftet 1900. Flera gamla trähus revs. Ett hundratal träd planterades. Flera av dem finns kvar i dag. Murar, trappor och lekplatsen tillkom på 1930-talet” står det på en informationstavla i parken.

2 reaktioner på ”Stackars Stigbergsparken

  1. Aleksandr Sergejevitj oktober 30, 2019 / 10:17 f m

    En eloge till dej Gabrielle, som så oförtrutet ställer upp till försvar för Stockholms träd, oavsett om dom befinner sig i det egna närområdet eller som nu rentav på andra sidan Slussen.

    I det aktuella fallet med Stigbergsparken noterar jag när jag läser Mats Wickmans SvD-artikel att han där inte nämner en manifestation i sin egen och din anda som hölls i själva parken tidigare i höst (lördagen den 14 september). Kanske inte så konstigt, eftersom aktionen var både otillräckligt förhandsannonserad, blygsam i skalan och försummad i efterhandsrapporteringen.

    Som söderbo kan jag inte annat än instämma i dina och Mats W:s synpunkter, som ju inte vänder sig mot själva stationsbygget, utan mot den okänsliga lösning som man valt med en stor stationsbyggnad placerad mitt i parkytan.

    För att vidga perspektivet vill jag peka på nåt som Mats W snuddar vid, och som gäller stadsbyggnad i största allmänhet. Jag avser den viktiga distinktionen mellan offentligt stadsutrymme och privatägd stadsmark.

    Den som flanerar på stan under bar himmel, om också längs ett köpstråk, kan göra det i känslan av att befinna sig i det egna i betydelsen det av medborgarna gemensamat ägda stadsrummet. Detta är i vår tid massivt hotat; jag tänker främst på dom som (gift)svampar framväxande gigantiska och sterila inomhusmiljöer som våra köpgallerior ovan och under jord utgör. På deras insida reduceras du från medborgare till kund rätt och slätt, och du vet dej vistas där på fastighetsägarens villkor.

    T ex har du inte rätt att i ett sådant utrymme, där en normal lördag så många människor vistas, utan fastighetsägarens goda minne anordna ens en blygsam manifestation, låt oss säja för bevarandet av stans parkmarker och grönska.

    Upp till kamp!

    Gilla

    • Gabrielle november 1, 2019 / 12:07 e m

      Tack för kommentaren. Ja, vikten av vem som äger marken – staden eller ett företag som äger en galleria – fick vi anledning att fundera över när vi inom Odenplansgruppen kämpade emot en galleria i tre plan som skulle byggas under Odenplan. Om galleriorna brer ut sig kan man faktiskt se det som ett visst hot mot demokratin; rätten och möjligheten att genom aktioner protestera mot politikernas korkade beslut minskar. Nu blev det tack och lov ingen galleria vid Odenplan. Och frågan är väl kanske nu om det inte börjar gå en del sämre för galleriorna i och med att människor handlar alltmer på nätet. Vi får se hur det går.
      Dessvärre har man ju förstört mycket redan i mindre städer när man anlagt gallerior och köpcenter utanför stadskärnan. Det har hänt i min gamla hemstad Söderhamn m.fl. mindre städer.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.