Mera konst… Det här är ett porträtt av Anastasija Ivanovna Trubetskaja, rysk hovdam, furstinna av Moldavien och lantgrevinna av Hessen-Homburg. Porträttet målades 1757, två år efter hennes död. Den svenske konstnären Alexander Roslin, som gjort sig en strålande karriär i Paris, hade aldrig träffat grevinnan men målade ändå porträttet på uppdrag av en djupt sörjande halvbror till grevinnan. Halvbrodern bodde i Paris.
Några foton fanns förstås inte för Roslin att använda och måla av. Gissar att han hade tillgång till ett miniatyrporträtt, såna var ju så populära den där tiden.
Grevinnan var dotter till fältmarskalken furst Ivan Trubetskoj, som togs som krigsfånge av svenskarna efter slaget vid Narva år 1700. Ivan Trubetskoj satt i fångenskap i Sverige (i Stockholm, i Örebro, i Jönköping och på Visingsborg) ända till oktober 1718. Hustrun Aina reste till Sverige 1711 med Anastasija och hennes två syskon och delade sin makes fångenskap tiden ut.
Porträttet finns på National Gallery i Melbourne, och där finns ytterligare något porträtt målat av Roslin. När vi gick runt där i salarna med konst från 1700- och 1800-talet, kändes det lite som en hälsning hemifrån att stöta på Roslin.
Skitcoolt, hade aldrig lärt mig om detta annars haha. Men vad menas med att familjen delade hans fängelsestraff?
GillaGilla
Hustrun och barnen flyttade in till mannen i fängelset, och sen när han blev frisläppt åkte familjen tillsammans hem till Ryssland igen förstås.
GillaGilla
Här, nästan två år efter ditt inlägg, en liten kommentar som inte gäller Anastasija Ivanovna Trubetskaja eller hennes familj, utan hennes porträttör Alexander Roslin, som du saluterar i slutet av inlägget. Eller, inte Roslin själv, utan hans hustru.
Av svensk Wiki-artikel om Roslin framgår att han 1759 i Paris gifte sig med en fransyska som också var konstnär, pastellmålaren Marie-Suzanne Giroust. Han avporträtterade henne bl a i sin kanske kändaste tavla, ’Damen med solfjädern’.
Idag läser jag ett nyhetsbrev från franska nationalbiblioteket, BNF, som ambitiöst ägnar en uttömmande artikel inte åt den svenske mästaren, utan åt hustrun Marie-Suzanne, som – det framgår med all tydlighet – inte var vilken nippertippa eller dussinartist som helst, utan en av seklets mest framstående franska pastellister.
Artikeln kommenterar bl a hennes avporträtterande av skulptören Jean-Baptiste Pigalle, mannen som gav namn till en av Paris’ kändaste platser och kvarteren däromkring.
Kanske kan det för dej Gabrielle, som har en faiblesse både för bildkonsten och för det franska i allmänhet, vara intressant att ta del av artikeln, Här länk:
https://gallica.bnf.fr/blog/09122021/marie-suzanne-roslin-une-pastelliste-de-passage-pas-si-sage?mode=desktop
GillaGilla
Merci beaucoup! Nu har jag läst om Marie-Suzanne Giroust. Jag visste att ”Damen med solfjädern” var Roslins hustru men inte att hon var konstnär själv och inte att hon var så skicklig. Synd att hon skulle dö så ung, tydligen av bröstcancer. Har tittat på fler porträtt som hon målat och även på Pigalle-porträttet i färg. Jag tror hon var skickligare än sin make på att få fram personlighet och känsla hos personerna hon porträtterade.
GillaGilla