Indianer och vita

Lekte du sånt när du var barn? Det gjorde vi under nån period. Vi gjorde pilbågar (kanske var det grenar av rönn vi använde?) och sköt på tallarna. Och så byggde vi oss en ”tipi” ute i skogen, av långa störar och med trasmattor och andra skynken som tältduk. Men om några vita var med i leken kommer jag inte ihåg. Vi nöjde oss nog med indianerna. Några indianböcker minns jag som ”Skinnstrumpa”, ”Hjortfot”, ”Den siste mohikanen” om Chingachgook, Uncas och dom andra.

Funderar på indianer – native americans – efter att ha läst boken ”Dagar utan slut” av Sebastian Barry. Irländsk författare som skrivit om två unga vita mäns liv omkring 1800-talets mitt i Amerika. Den ena, invandrad från Irland, den andre född i Amerika. Dom tar sig fram ur elände och fattigdom och försöker skapa sig ett drägligt liv, åtminstone få ihop till mat för dagen. Dom skriver på för det militära också, och är inblandade i strider mot indianer, och dom deltar som soldater i inbördeskriget (på rätt sida, dvs mot slaveriet).

”Dagar utan slut” är en fängslande berättelse. Stilen eller sättet att berätta är verkligen annorlunda mot dom två Julian Barnes-böcker jag just läst (se Boktips 10 juni -20). ”Dagar utan slut” är en jagberättelse och skriven på talspråk, får man väl säga. (t.ex. ‘dom’ istället för ‘de’, som ju jag gör också här i bloggen, och ‘nån’ i stället för ‘någon’).  Livfullt, ganska spännande och många fina och ibland lite överraskande naturskildringar och en del djärva metaforer. Intressant läsning. Det är nästan nåt lite rart och kärleksfullt över berättelsen även om den handlar om en hel del våldsamheter, tycker jag. Kanske lite av en naiv ton. Och så fick boken mig att börja tänka på indianer, ursprungsamerikanerna.

På en språksida står det: ”Ordet indian håller i svenskan på att förändras från ett accepterat ord till ett ord som kan uppfattas som stötande. Ordet är ursprungligen skapat av kolonisatörer och är inte en benämning som de människor som kallats indianer valt själva.
Som allmän benämning för olika folk eller enskilda personer kan man i stället tala om ursprungsamerikaner eller urfolksamerikaner (jämför det vanliga engelska uttrycket native americans). Även andra former förekommer, som amerikansk urbefolkning, urfolk på den amerikanska kontinenten, infödda amerikaner osv.”(länk nedan).

Jag hade aldrig nån längtan till USA, men så for jag dit ändå för nu många år sen när min man skulle dit i jobbet och vi i familjen kunde följa med. Till Santa Barbara i Kalifornien. Där fanns en hel del spanska- eller mexikanska inslag i arkitektur, namn på vägar m.m. som El Camino Real. Kyrkan, The Mission, såg mexikansk ut osv.

Men påminnelser om urbefolkningen fanns också, t.ex. indianska ortsnamn. Ojai ligger inte långt från Santa Barbara. Namnet lär ha sitt ursprung i Chumash-ordet ‘Awha’y som betyder måne. Det var oerhört hett i Ojai när vi var där, drygt 40 grader tror jag. Bokhandeln, ett antikvariat, i Ojai minns jag. När affären var stängd hade man lagt ut böcker på några bord utanför. Ville man köpa en bok var det bara att ta den och sen kasta in pengarna över ett plank intill.

Den där första gången i USA tänkte jag mycket på hur ursprungsbefolkningen i Nordamerika tvingats lämna ifrån sig landet till dom vita kolonisatörerna som drog in där, det kändes som ett stulet land. Och visst, jag vet: det finns ju fler såna ”stulna länder”, Australien och Nya Zeeland t.ex. Nånstans under det där besöket i USA skaffade jag en tjock bok med titeln ”Bury my heart at Wounded Knee”, dock inte i Ojai. Jag har bara bläddrat i boken, inte läst den. Men nu, efter ”Dagar utan slut”, tänkte jag läsa lite mer i den. Fast det är väl nedslående läsning antar jag.

”Wounded Knee” var namnet på en bäck nånstans i South Dakota och där i närheten hade indianer samlats för att genomföra en andedans. Myndigheterna blev rädda för oroligheter och militär tillkallades. Kavalleriet slog till. Det här var i december 1890. Närmare 300 indianer dog, mest kvinnor och barn.

Språksidan jag citerade ur har du här.

2 reaktioner på ”Indianer och vita

  1. Aleksandr Sergejevitj juni 18, 2020 / 11:44 f m

    Indianlekarna först. Minnen även här och bestämt också kroppsliga spår i form av ett och annat ärr. Jag minns en mängd Wahlström-pojkböcker med grön klotrygg på indiantemat. Den vägen införlivades nog egna fördomar som man idag inte vill kännas vid. DN-kåsören Red Top lät en gång en sydamerikansk grabb göra ett äventyrligt besök i höga Norden: ”Redan på flygplatsen i Bromma möttes Juan vid utgången av en vitmuskig, grov man med falska blå ögon … ” (citat ur minnet)

    Terminologin. Knepig fråga. Det kan kännas onödigt att sluta använda benämningar som man själv upplever som helt värderingsfria, men här bör förstås respekten för minoritetens egna önskningar ta överhanden. Till språksidans förslag betr. ordet ’indian’ kan läggas ett uttryck som har blivit särskilt använt i Kanada, där man talar om ’First Nations’, ett begrepp i vilket både indianer av olika nationer/stammar och inuiter ingår.

    Jag länkar till en sång av kanadensiske Neil Young som i många sammanhang ställt upp för ursprungsbefolkningens sak. Sången skrevs sedan Marlon Brando – i texten förekommande med indianflickan Pocahontas – på en Oscar-gala, via en ung indiankvinna klädd i sin stamdräkt, hade vägrat ta emot utmärkelsen för bästa manliga huvudroll (Gudfadern). Detta med hänvisning till hur Holywood i sina alster behandlat och fortfarande behandlade den amerikanska ursprungsbefolkningen.

    Sångtexten här: https://www.azlyrics.com/lyrics/neilyoung/pocahontas.html

    Gilla

    • Gabrielle juni 22, 2020 / 9:21 e m

      Tack för kommentaren. Aj då, du fick ärr från indianlekarna. Det slapp jag.
      Neil Young-sången kände jag inte till tidigare. Lite trevligt att tänka sig Marlon Brando (ung och snygg förstås…) sittande vid elden med Pocahontas.
      Och ja, jag minns Marlon Brandos protest mot hur ursprungsbefolkningen behandlats och fortfarande behandlades. Oscarsgalan var 1973 ser jag nu och skådespelerskan som var med där var Apache – Sacheen Littlefeather.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.