Haloeffekt

Kall dag med lite blek sol av och till. Det blev bara en kort vända till Vasaparken. Inga skridskoåkare, banan var inte plogad. Kom att tänka på Vädersolstavlan. Men himlen över Vasaparken var ju inte mycket att komma med jämfört med hur det såg ut den där aprildagen i Stockholm 1535.

Vädersolstavlan hänger i Storkyrkan. Konstnären har avbildat ett himlafenomen som man kunde se över stan den 20 april 1535. Det här lär vara en av dom äldsta avbildningarna av Stockholm. En text på tavlan lyder: ”Anno Domini 1535. Tiughunde daghen i aprlis måna sijntes i Stocholm på himmeln sådana tekn så nær i från siv in til nio förmidda. Renoverat anno 1636.” På Stockholmskällan skriver man om tavlan: ”Vintern 1998/99 rengjordes och konserverades den. Efter olika tekniska analyser visade det sig att det i själva verket är en kopia från 1636. Vanligtvis tillskrivs originalet från 1535 Urban Målare, kopian är utförd av Jacob Elbfas.”
Var originalet tagit vägen vet man inte.

Ungefärlig vy för Vädersolstavlan från Monteliusvägen år 2009. Foto: Holger Elgaard.

Läs mer om Vädersolstavlan på Wikipedia här.

2 reaktioner på ”Haloeffekt

  1. Aleksandr Sergejevitj januari 16, 2021 / 12:54 e m

    Som alltid trevligt med det dagsfärska reportaget, kombinerat med bloggens karakteristiska bonusavsnitt som pedagogiskt vidgar perspektivet.

    Bildens’halo’ är fint fångad. Den går att i likhet med Vädersolstavlans himlafenomen tolkas metafysiskt; jag väljer att se den som en nådens stråle med förebud om ljusnande tider.

    Du har fått med Sven-Harrys arkitektoniskt och innehållsligt förtjänstfulla museibyggnad. En numer avliden vandringsbror och jag döpte den vid tillkomsten till Fort Knox för den guldskimrande fasadens skull.

    Vädersolstavlan är klart intressant även när man blickar neråt, vilket ju är just det som konstnären gör. Perspektivet är snarast det från en vid tillkomsten ännu inte uppfunnen luftballong. Man får en klar uppfattning om ett orört landskap runt stan, där skog ännu dominerar inte bara Djurgården och Lidingölandet, utan även det som idag är Nedre Östermalm och Gärdet.

    Och man observerar bland annat hur vår tids Blasieholmen ännu är bara ett par HOLMAR, skilda från varann av bl a den ’Näckström’ som finns kvar i namnet på gatan som idag förenar Kungsträdgården med Berzelii Park.

    Gilla

    • Gabrielle januari 18, 2021 / 11:18 f m

      Tack, Aleksandr Sergejevitj! Sven-Harrys vore värt en bättre bild än det här. Snyggt hus. Har varit högst upp därinne också där man kunde besöka Sven-Harrys hem återskapat. Restaurangen i bottenplanet har jag ätit på ett par gånger, var bra då. Hur den är nu och om det är andra ägare eller ej, vet jag inte. Restauranger är ju inget jag går på dessa tider.
      Ja, det är roligt med gatunamn som påminner om stans tidigare utseende och om dess historia. Många såna namn finns ju som t.ex. Hötorget, Parmmätargatan, Karduansmakaregatan. I kvartersnamn kan man också läsa påminnelser om gamla tider, t.ex. Kv Träsket. Du inspirerade mig till att ta fram boken ”Stockholms gatunamn”, alltid intressant att bläddra i och läsa här och var.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.