Söndag 14 mars

En blick nedåt Drottninggatan. Särskilt många munskydd gick inte att se. Fast i och för sig, allihop är ju utomhus. Jag gav mig inte ned på stan. Tidningarna skriver om att folk tröttnat och slutat hålla avstånd. Trist. Allt fler blir smittade. Undrar hur det gick för dom där pandemiförnekarna som demonstrerade mot restriktionerna för en tid sen. Oerhört omdömeslöst och korkat av dom.
Och så verkar grillsäsongen ha börjat i Vasastan. Det är inte vin i boxen som står på bordet, det är jordgubbs- och rabarbermust. Jag traskade förbi August i Tegnérlunden också bara för att säga hej. (Carl Eldhs Strindbergsmonument).

2 reaktioner på ”Söndag 14 mars

  1. Aleksandr Sergejevitj mars 15, 2021 / 12:50 e m

    Ditt intresse för August Strindberg har den senaste tiden manifesterats med eftertryck på bloggen. Tack för att vi i fick följa med på lördagspromenad i hans trakter!

    När jag ser det fina djupet i ditt gatufoto i sydlig riktning, kommer jag fram till att du måste ha tagit det när du stod med Strindbergs Blå Torn (som han själv kallade grönt) snett till höger bakom ryggen. Där ligger ju hans sista bostad i livet, nu museum. Stängt f n av kända skäl, men hemsidan rekommenderas varmt. En välkomstvideo där inleds med samma perspektiv som ditt, jfr

    Strax i början skymtar man det skulpturala verk du och andra lördagsflanörer hade framför och till och med UNDER fötterna, och som består av metallgjutningar av ett antal underbara citat ur AS’ verk. Alla värda att stanna upp framför och läsa. T ex det man skymtar i videon: ”Barn är det roligaste som finns, men de äro fruktansvärt dyra.” Och: ”Barn måste jag ha, ty utan barnskrik kan jag inte arbeta.”

    Från denna muntration till Strindbergs bortgång 1912. Förträffliga ’Stockholmskällan’ har en fyllig redovisning av Strindbergs Stockholm. Där finner man en annan, unik video som över drygt sex minuter visar det imposanta begravningståget – ett av de minnesvärdaste som dragit genom Stockholm – från porten på Drottninggatan ända ut till Norra Begravningsplatsen. Man ser en bit in hur tåget efter några kvarter fylls på med en mäktig fanborg och ett hav av marscherande som representerar den svenska arbetarrörelsen. Bland dom som senare parenterar vid Strindbergs grav känner man också igen Hjalmar Branting. Jfr

    https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29500

    Gilla

    • Gabrielle mars 15, 2021 / 3:55 e m

      Tack. Intressant. Har sett båda filmerna. Oj vad mycket folk det var i begravningståget och längs sidorna på gatan! Roligt att se men inte helt lätt att följa med var man är på vägen mot Norra Begravningsplatsen. Vi har varit och sett Strindbergs grav. Det var egentligen Alfred Nobels grav vi letade efter men vi passade på att se både Strindbergs och monumentet över den sorgliga Andrée-expeditionen. Strindbergsmuseet har jag varit på en gång för flera år sen, långt före coronan. Och mitt Strindbergsintresse? Vad blir det av det? Jag har ju fått goda råd och tips på lämplig AS-läsning från några olika håll. Tack för det! Jag tar till mig och ”lägger på hög”, men sen föll det sig så att jag började med ”Röda rummet” som vi hade i hyllan. Har inte kommit långt än. Faktiskt är det på sätt och vis Maupassants förtjänst att jag alls blev nyfiken på gamle Strindberg. Dom var ungefär jämngamla: Maupassant var född 1850 och Strindberg 1849. Samma tid, olika språk – fast Strindberg skrev ju på franska också och var en hel del i Paris. Tänk om dom träffades i Paris.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.