Glädjen att spela

Då och då kommer den här gamla kvinnan in på det flotta varuhuset David Jones i Melbourne.

Hon går in och slår sig ned vid en flygel som står där bland de eleganta montrarna och diskarna. Hon låter fingrarna löpa och leker fram egna vackra melodier. Hon spelar bara för glädjen att spela och samlar inte in pengar.

Jag vet inget om kvinnans historia eller bakgrund. Talade med en av dom anställda som berättade att så här är det, hon kommer in och sätter sig och spelar helt enkelt. Kunder och anställda stannar till och lyssnar. Bilden tog jag 2018.

6 reaktioner på ”Glädjen att spela

  1. Aleksandr Sergejevitj januari 13, 2022 / 12:32 e m

    Jag fängslades av din berättelse och googlade runt lite med hjälp av några nyckelord på engelska.

    Stötte ganska snart på den här uttömmande artikeln med inbäddade videoupptaningar av damen ifråga:

    https://www.abc.net.au/classic/read-and-watch/music-reads/melbourne-street-pianist-natalie-trayling/12479860

    Och här – funnet på Youtube – t o m ett framträdande av Natalie på själva David Jones-varuhuset:

    The music goes round and round. Leve vår glädje i den! Och leve Natalie!

    Gilla

  2. annannan januari 15, 2022 / 10:56 f m

    Så fint! Det var en dokumentär på SVT för en fem-sex år sedan om en svensk pianist som också var en kvinna med så där vilt hår, en något udda existens. Jag har inget att gå på för att söka, bara minnesbilder från filmen, men det var en fin berättelse. Kanske att du eller någon läsare känner igen.

    Gilla

    • Gabrielle januari 24, 2022 / 10:18 e m

      Den missade jag. Men kanske nån annan vet eller kan luska fram? Vi får se.

      Gilla

  3. Aleksandr Sergejevitj juli 5, 2022 / 9:09 f m

    Jag tänkte: ”Nåt för Gabrielle!” när jag idag på morgonen läste en nyhet. När du skrev om Natalie gällde det ju pianomusik i offentlig miljö. Om precis sådan handlade artikeln jag idag läste, men nu i Europa och i Frankrike och i ett lite större och maffigare sammanhang.

    Franska statsjärnvägarna SNCF firar i dagarna ett tioårsjubileum. Så länge har en verksamhet pågått som innebär att man på järnvägsstationer ställer pianon till förfogande till förhöjande av de spelandes och resandes glädje. Det framgår att man under jubileumsåret har play-and-listen-as-you-go-faciliteter på inte mindre än ett sextiotal orter. Läs här och lyssna på inbäddat, trevligt reportage:

    https://www.francetvinfo.fr/culture/musique/la-sncf-celebre-les-dix-ans-de-pianos-en-acces-libre-dans-les-gares_5231131.html

    Gilla

    • Gabrielle juli 6, 2022 / 8:30 e m

      Tack. Oj vilken trevlig idé! Roligt för dom som vill spela och till glädje för dom som vill stanna till och lyssna. Det måste vara en fröjd att bara slå sig ner och låta fingrarna löpa. I Melbourne stod det pianon utomhus lite här och var för ett par år sen.
      Önskar bara att jag lärt mig spela piano, men så blev det inte. Tog fiollektioner ett tag när jag var barn och i yngre tonåren men sen slutade jag med det.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.