En historisk dag…

… säger dom att det är idag. Sveriges regering har i dag sagt ja till att slutförvara radioaktivt avfall från kärnkraftsverken djupt nere i berggrunden inneslutet i behållare av koppar och gjutjärn och omgivet av bentonitlera. Det ska hålla i 100 000 år säger man.

Hur i all sin dar kan dom förutspå nåt sånt? Vad vet Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) om hur världen ser ut om 100 000 år?

Att avfallet från kärnkraftverken är farligt så lång tid räcker egentligen som argument mot kärnkraften. Vad har vi för rätt gentemot framtidens människor – om dom finns kvar på jorden då – att lassa på dom det här?

Det är för sorgligt, bedrövligt, trist eller vad man nu ska ta till för ett ord att vi har försatt oss i den här situationen. Om vi aldrig hade börjat använda kärnkraft så hade vi sluppit det här problemet. Nu finns en hel del avfall som måste tas om hand, och det kommer vi inte ifrån. Om det är rätt metod man valt nu finns det ingen som vet säkert, vad än SKB tvärsäkert påstår. Det finns forskare som ser stora risker med metoden, gjutjärnet kan vittra, bentonitleran kan rinna ut… Självklart kan mycket ske under 100 000 år.

Det är sol och vindkraft och andra förnybara energikällor som är lösningen på vårt behov av energi, inte mer kärnkraft. Lägg ner kärnkraften så fort som möjligt så vi slipper en allt större mängd farligt avfall att ta hand om.

Frågan om slutförvaringen av kärnkraftsavfallet har varit uppe av och till under många år. Bild från april 2011.

Och ja, om du undrar: jag röstade på Linje 3 i folkomröstningen 1980. Nånstans har jag en sån där röd och gul knapp liggande.

Den 27 januari är också Förintelsens minnesdag.
Den dagen 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. Jag såg en dokumentär på SVT Play som bl.a. handlar om en SS-man som 1944 fick i uppdrag att fotografera i lägret. Syftet med bilderna var att visa för Himmler hur effektivt och bra man skötte sitt uppdrag – att utrota judarna. Förfärlig film förstås.

Såg du förresten Ola Larsmos artikel i DN i dag? Handlar också om fotografier och om vad man kan och får berätta om Förintelsen… vilka får berätta, och hur m.m. Fotografen Anders Löwdin har åkt omkring i Polen, Litauen, Ukraina och Österrike och fotograferat platserna där Förintelsen skedde, platserna som dom ser ut i dag. Hans bok publiceras i dag och Larsmo har skrivit förordet till den.
Länk till filmen om fotografen i Auschwitz har du här.
Ola Larsmos artikel i DN ”Minneskulturen om Förintelsen har blivit en moralisk vattendelare” har du här.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.