Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Allmänt’ Category

Bodil Malmsten

Vila i frid, Bodil Malmsten. Tack för allt du gett mig med dina böcker.
Men usch, så ledsen jag blev. DN, SvD.
Det får bli en blomma till dig, Bodil. Från den park i St Kilda, Melbourne, som mitt barnbarn kallar ”Taniska”.

IMG_1295_ed3

Read Full Post »

Meddelanden (4)

Ett par inlägg om meddelanden har förekommit tidigare i bloggen – därav 4:an i rubriken. Då handlade det bl.a. om nånting som nån skrivit på en snötäckt bakruta, en falsk annons, en skylt i skogen m.m. Skriv Meddelanden i sökrutan upptill till höger om du vill läsa inläggen.

Nu är det alltså dags igen. I en kökslåda hittar jag en mycket liten lapp med en tryckt text, ett meddelande. Så här ser den lilla lappen ut: img045_2
Det står alltså ett servicenummer och sen texten ”nicht entfernen”.

Min tyska är inget vidare, har glömt det mesta sen skoltiden, men jag uppfattar att det här betyder att man inte får avlägsna lappen från det den en gång suttit på. Vad det var vet jag inte. Kanske en stekpanna eller nåt sånt.

Känner mig olydig: jag har ju otillåtligen entfernat lappen, eller i vilket fall inte säkerställt att den skulle sitta kvar på sin plats. Illa illa… Och så kommer jag att tänka på en annan som var olydig i den gamla seriestrippen BC. Kommer du ihåg den? Tänker på den här bilden:

img044_BCLite tydligare bild om du klickar på den.

Read Full Post »

Bubbelbad

Bubbelbad1_edMelbournes Gröna Lund heter Luna Park och ligger i stadsdelen St Kilda strax söder om innerstan. Området är förvånansvärt litet tycker jag för att höra till en sån stor stad som Melbourne. Stan är ju ändå en del större än Stockholm. Vi var på Luna Park med vårt lilla barnbarn för ett par veckor sen. Han är inte så gammal än, och det finns många ”åkgrejer” som han fortfarande är för liten för. Men inte för den här.

Den som vill prova på det här får krypa in i ett stort plasthölje som sen blåses upp och blir till ett stort klot, en rund bubbla. Man drar igen ett blixtlås och sen rullas den stora bubblan ut på vattnet. Det ser väldigt roligt ut. Barnet tumlar runt inne i bubblan, springer och ramlar hit och dit. Bubblan snurrar omkring bland andra bubblor i olika färger ute på vattnet och ibland får dom extra fart av några killar som står ute i bassängen och sätter snurr på bubblorna. Det finns restriktioner vad gäller längd för den som ska åka i en bubbla. Om jag minns rätt skulle man vara max 150 cm lång och det fanns förstås en undre gräns också. Jag var förstås för lång och fick nöja mig med att titta på.

Read Full Post »

Kreativitet

Han har ett badrum som kanske inte är så tip-top, det har en del småskavanker men det funkar. Men en sak som irriterat honom är att handfatet hänger ut från  väggen, det lutar och tvålen halkar hela tiden av sin plats i handfatshörnet. Vad gör man då? Att be värden åtgärda handfatet är inte en möjlighet, här får man reda sig själv.

Ett tag använde han en badleksak han lånat från sin lilla son: en röd sjöstjärna i gummi med nåt sugkoppsliknande på båda sidorna. Man kunde klämma dit sjöstjärnan i hörnet och lägga tvålen på. Fast det funkade inte så där kanonbra direkt, sjöstjärnan blev smetig av tvål och tvålen halkade av igen. Den lilla sonen ville dessutom ha tillbaka sjöstjärnan (efter noggrant borttagande av all tvålsmet). Så vad gör man då då? Tänk tänk tänk… Jo, så här förstås: Man skaffar en träkil (gärna i nåt snyggt träslag) och man skaffar en hålslev. Man sågar av hålslevens skaft och böjer ner själva slevdelen i lagom vinkel, och sen gör man ett smalt rektangulärt hål i kilen och sticker ner den avsågade hålsleven där och häller dit nåt bra lim. Kilen kilas in (som ju kilar bör) i mellanrummet mellan handfatet och väggen.

Bloggen”Problem är till för att lösas” brukar det heta lite klämkäckt. Och det här funkar i varje fall finemang: inga tvålar halkar av längre, inga tvålar smetar till sig av att ligga i för mycket vatten.

Kreativitet kan visa sig på många sätt.

Read Full Post »

Är det en bra idé att sätta upp mål för sig själv och sen jobba mot målet? Eller ska man strunta i det här med mål och istället koncentrera sig på själva processen –  att organisera sitt arbete på ett bra sätt och att praktisera det man vill bli bra på? Om man gör så och kanske lite grann glömmer bort målet kan det då ändå leda till att man når målet så småningom? Och kanske t.o.m. ökar chansen att nå dit?

Ja, säger en kille som heter James Clear läser jag på en webbsida (länk nedan). Clear verkar vara en sån där ”självhjälps”-kille som skriver om sånt som ”så får du hälsosammare vanor, så gör du för att börja tro på dig själv, hur du lyckas i livet osv”. Sånt kan ofta vara rätt fånigt men ibland kan man hitta nåt enstaka användbart korn. Om det finns nåt korn här får du själv bedöma. Jag tyckte ändå det var värt att ”dela” som det heter nu för tiden.

Om mål skriver Clear att dom gör att du faktiskt känner dig olyckligare i dag, mer missnöjd med dig själv just nu. När du jobbar mot ett mål tänker du ungefär så här: ”Jag är inte bra på det här. Men när jag nått målet kommer jag att vara det”. Tricket är att istället ägna sig helt åt processen/utövandet av det man gör, och på så vis få övning och successivt bli bättre och bättre på det man vill bli bra på. Och så tycker han att man ska se till att ge sig själv ”feedback” under processens gång så att man ser att man faktiskt får nåt gjort.

James Clear menar inte att det är meningslöst att sätta upp mål, man kan ha dom för att planera sitt arbete men målet gör man bara genom själva processen, idogt arbete – och träning – och genom att hitta system för hur man ska utföra det här arbetet. ”Förälska dig i system!” skriver han. Många ägnar sig 90% åt att tänka på vad dom vill uppnå och 10% på det dagliga arbete som måste göras för att komma dit, skriver Clear. Det borde vara tvärtom: 10% mål och 90% system och process.

Är det här bara beskäftigt och att slå in öppna dörrar? Hm ja, lite så är det nog. Och så kanske typ ”det är vägen, som är mödan värd”.

Hur gör jag själv då för att få det gjort som jag vill ha gjort? Rätt skruttigt är det vad gäller att sätta upp system och sen följa dom.  Jag är mycket bra på att prokrastinera som det heter. Att jag har lyckats ge ut en bok (på eget förlag – och visst, vem skulle ha kunnat hindra mig?!) gör ju inte att jag tycker att jag kan vila på några lagrar. Fast lite trevlig ”feedback” från mig själv till mig själv är det ändå.
Kanske jag skulle testa det där med att förälska mig i system för att få lite mer gjort?

James Clear, ”If You Completely Ignored Your Goals and Focused on This One Thing Would You Get Better Results?”, här.

Read Full Post »

När jag läser artikeln i SvD i dag ”Att ha tråkigt är att misslyckas som människa” kommer jag att tänka på en reklamfilm som går på bio nu och som jag tycker väldigt illa om. Kanske körs den på tv också men vi ser aldrig reklam i tv (spelar in sånt vi eventuellt vill se och spolar över reklamen sen). Reklamen på bio som jag retar mig på kommer från en leverantör av bredband. Det börjar med en mansröst som på ett försåtligt förledande sätt talar illa om väntan, om ”pausfågeln” och om ”stunderna när tiden nästan stod stilla” med mera. Han undrar vart dom tog vägen, och sen skryter han med att företaget han företräder begravde väntan, slog sönder den osv (bild: Big Ben eller nåt sånt som faller sönder). Usch usch usch! säger jag. Jag vrider mig i biofåtöljen. Vadå ”begrava” väntan? Vad är det för fel på väntan? Vad är det för fel på stunder då tiden nästan står stilla?

Jag har slutat springa efter bussen, jag väntar på nästa istället och medan jag står där och väntar så tänker jag. Det är inte dumt… Jag tar inte upp mobilen i ett och kollar på den. Nån gång ibland, men för det mesta inte. På tunnelbanan har jag oftast en bok att läsa i och har jag inte det så tänker jag och roar mig med det ena och det andra. Och jag tittar på folk och funderar över vilka dom är och vart dom ska. Ett tag hade jag för vana att fundera över vilka av dom som hade passat som 1700-talsmänniskor om man (jag) klädde dom så, ordnade frisyren à la 1700-tal osv. Det finns ju många andra århundraden att fantisera om ifall man är på det humöret. Ibland kan jag tänka på likhet med andra personer, kändisar kanske, eller – förlåt! – om det finns nån likhet med nåt djur. Minns fortfarande en kvinna som var väldigt lik en räv. Inte på nåt otrevligt sätt, och jag har inget emot rävar. Det där med att inte sitta och kolla på mobilen på tunnelbanan är nog förresten också en motvalls-grej: jag vill inte göra som alla andra. Det är väl barnsligt kanske med sånt ”trots” (och vem bryr sig?) men då är jag väl barnslig då.

Ord som ”tidsfördriv” – eller värre: att ”slå ihjäl tiden” och ”dötid” – tycker jag inte heller om. Man kan väl alltid använda den tid man har till nåt, den är ju där i alla fall och rullar och går och försvinner. ”Tråkighetsforskaren” som SvD har talat med i artikeln talar om ”kontemplationsrum”: stunder då ”man kan reflektera över vad man faktiskt gör med sitt liv”. Eller också kan man leka lite, tänker jag. På väg in mot Stockholm fastnar vi i långa bilköer, kanske har en olycka hänt, ibland står det helt stilla. Tråååkigt! Men sen börjar vi med gissningslekar. ”Jag tänker på en person” säger en av oss och sen är det igång. Så kan man också använda väntan – och ta vara på tiden.

Ja, om väntan kan man skriva mer – fast det får nog räcka nu. Och om förväntan, kanske. Förväntan – det låter ju som nåt bra man väntar på, inte nåt dåligt. Och så har vi gamle Karlfeldt förstås:

Intet är som väntanstider,
vårflodsveckor, knoppningstider,
ingen maj en dager sprider
som den klarnande april.
Kom på stigens sista halka,
skogen ger sin dävna svalka
och sitt djupa sus därtill.

Och så vidare. Läs hela här. Om du har tid.
Artikeln om att ha tråkigt: SvD här.

Read Full Post »

När vi är på väg in mot vår brygga på ön och motorn – propellern – måste dras upp eftersom det är så långgrunt hoppar jag i och för båten in mot bryggan. Båten lastas ur och passagerarna går torrskodda i land. Själv går jag i vattnet ut med båten och lägger ankaret på lagom avstånd och fäster båten i fören mot bryggan eller mot en sten med bergögla – beroende på vattenståndet. Om det är bra väder gör jag detta barbent/barfota, är det kallt har jag ”gummibrallerna” på mig – dvs sjöstövlar. När vi ska iväg med båten från ön går det inte att starta inne vid bryggan så då går jag i vattnet utåt med båten tills det är lagom djupt för propellern och då klättrar jag ombord och så kan vi starta motorn.

Ibland är det så grunt när vi ska iväg från ön att dom som ska åka med inte kan gå i från vår brygga – båten går inte att dra in dit – och då lånar vi istället grannens brygga där det är djupare och startar därifrån. Då går jag i vattnet och för dit båten. Ibland när det är högtryck drar vattnet ut och båten måste flyttas längre ut från land. Jag går i vattnet. Ibland är det högvatten och dom rör som bryggan är fäst vid måste skruvas runt och dras upp en bit från botten. Jag går i vattnet.  När det är lyshelg sista lördagen i augusti går jag i vattnet och ställer ut marschaller på stenarna.

Jag går i vattnet av och till hela sommarhalvåret. Och jag tycker inte alls illa om att gå i vattnet, jag tycker om det. Om jag kunde dikta skulle jag skriva en dikt om att gå i vattnet. Tänkte på det där igår när det var för sista gången den här säsongen. Funderar på om ”jag går i vattnet” blivit en del av min personlighet och om jag undermedvetet kanske saknar det under hela den långa ”nu-går-jag-inte-i-vattnet”-säsongen som nu tar vid. Det blir ju liksom inte samma att gå i badkaret.

Read Full Post »

Older Posts »

MOLLES BILDER

Välkommna skriv gärna en kommentar

norbergianblue

Tankar,åsikter,nojor,livet

Gabrielles blogg

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

inte fan gör det det

Alla säger:det ordnar sig....inte fan gör det det..

Alirfakta

Fakta om Söderhamns kommun

Författartipsbloggen

om skrivande i alla dess former

Gabis Annex

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

VideoPress Plugin for WordPress

Easily upload and share videos on your WordPress blog or any site, even in full HD.

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.