Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Djur och natur’ Category

En äldre man rekar lite var han ska gå i för att snorkla och fiska med harpun. Det är på piren i St Kilda, Melbourne, och bilden tog jag på nyårsaftons eftermiddag. Under Homer på mannens t-shirt står det THE MAN.
I dag fortsätter det på radio och i tidningar om terrordådet i Stockholm igår. Jag kände bara att jag måste ha nåt ”completely different” här i bloggen så nu fick det bli fiskaren i St Kilda. Du får t.o.m. se honom en gång till.

Read Full Post »

Det blev bara en kort promenad igår och jag passade på att spana efter hur långt scillan kommit. I Observatorielunden är det på gång. Dom ska få nån dag till på sig och sen ska jag gå dit igen med kameran. Bilden ovan är från dom vackra sluttningarna vid Timmermansordens hus nära Eriksbergsplan. (Klicka för större bild).

Read Full Post »

Här ligger dom beredda för det som komma skall. Tog bilden vid Hundudden på Djurgården igår. Motivet är lite av favorit i repris: i mars 2014 tog jag en liknande bild. Fast det var fridfullare då med lugnare vatten som gav lite speglingar också. Igår blåste en ihärdig och kall vind och det guppade på en del. Inlägget från 2014 har du här.

Hundudden har inget med fyrbenta djur att göra ser jag. På Wikipedia står det: ”Enligt Martin Stugart härrör namnet Hundudden från 1300-talet eller ännu längre tillbaka. Ordet ”hund” var medeltidssvenska för ”etthundra man”. Så många var varje hundare (eller härad) skyldiga att ställa upp i händelse av krig. Hundudden kan ha varit utskeppningsplatsen för traktens etthundra män.”

Dick Harrison skriver i en artikel i SvD om begreppet härad, som det kallades i Götaland, och hundare som var motsvarigheten i Svealand. Gammal juridisk indelning av landet. Men tänk att häradshövding fanns fortfarande när jag växte upp i Söderhamn: både borgmästare och häradshövding hade vi. Lite vingslag av ”Markurells i Wadköping”. 1971 avskaffade man häradsrätterna och rådhusrätterna och slog  samman till tingsrätter där en lagman sitter domare istället för häradshövdingen resp borgmästaren. Den som vill fördjupa sig i gamla juridiska indelningar som härad, hälfter, tredingar m.m. kan läsa Harrisons artikel här.
Ja, som jag sagt tidigare: nog kan det vara lärorikt att blogga – från en vårpromenad på Hundudden ner i äldre medeltid.

Read Full Post »

Kärt återseende

Ja, det blev det i dag när jag träffade på en skara sidensvansar som satt i ett träd ute vid Waldemarsudde och mumsade på gamla övervintrade äpplen.

När jag var barn bodde vi på Borgmästargården i Söderhamn. Inte långt från fönstret i barnkammaren växte en rönn där sidensvansarna samlades om vintern och vårvintern och lät sig väl smaka av dom bär som hängde kvar. Jag tyckte om dom. Fåglarna alltså, inte bären. Jag tycker sidensvansarna är vackra med sin stora tofs på hjässan, och så är det roligt att dom håller ihop i flockar så där som också starar och kajor gör. Numera ser jag väldigt sällan sidensvansar. I Stockholms innerstad vistas dom nog inte alls. Kanske kan det löna sig att spana i nåt koloniområde där det finns fruktträd och sånt.

Read Full Post »

Det var så här: Jag sover och drömmer. Drömmen avslutas med att jag snabbt som attan springer utför en trappa, en rundad stentrappa i ett trapphus. Jag har så bråttom att jag längst ner är lite oförberedd på att trappan tar slut. Jag snubblar ner från nedersta trappsteget ut på golvet. Och vaknar av en hård kramp i vaden! Krampen är inte med i drömmen utan högst verklig. Jag ligger där och försöker vrida, vända och stretcha för att få den att släppa.

Funderingar: Är det drömmen om rusandet i trappan och att jag nästan snavar längst ner som utlöser den högst verkliga krampen som jag vaknar av? Eller är det så här: under drömmen får min kropp en signal om att en kramp är på väg – fast jag inte fattar det där jag rusar nerför trappan – och det är därför snavandet längst ner är med i drömmen? Ett slags drömt förebådande om den kramp som ska komma och som jag vaknar av. Mysko! Själv tror jag mest på förklaring 2.

Tack och lov är det inte särskilt ofta jag får kramp. Jag gör en del för att slippa få det: promenerar, stretchar, dricker vatten, äter magnesiumtablett morgon och kväll (när jag inte glömmer bort) m.m. Det här är nog förresten första gången jag bloggar om nåt som rör min hälsa. Gumman börjar väl bli gammal…
Och visst, kramp i benen kan ju tyckas vara ett väldigt prosaiskt och trist ämne för ett blogginlägg. Det tycker jag med. Men nu har jag skrivit om det i alla fall. Det som intresserar mig i det här är förstås det nära sambandet mellan kropp och själ. Nån som varit med om liknande?

Komplettering 27 febr: Har läst mera här och var om problemen med kramp och ser att man talar om saltbalansen ibland. Har nu provat att varje kväll innan jag går till sängs ta ett glas kallt vatten med ett kryddmått vanligt salt i. På mig funkar det alldeles utmärkt! Ingen kramp sen jag började med detta och dom ofrivilliga små muskelrörelser som ofta stört min nattsömn (och varit förebud till kramp) har minskat betydligt och är ibland nästan helt borta. Obs jag är inte läkare! Säger bara att det här har funkat bra på mig.

Read Full Post »

Favorit i repris

_dsc8825_skottkarraJa, hörni, nu är jag väl lite motvalls, kanske. En sån här dag kanske man ska visa bilder på levande ljus och hemmagjord glögg och pepparkakor och tindrande julgranar och dito barnaögon. Men jag väljer att ta fram en bild från i somras istället.

Faktiskt tror jag att jag egentligen inte haft den med i den här bloggen tidigare. Däremot i min Hälsingeblogg Arundo (länk till Arundo i spalten till höger). Jag tycker om den här bilden. Det är som nåt njutningsfullt gott och smörigt över den! Högsommar i Hälsingland. Och så visar den ju att jag inte bara slöar när jag är där på ön.
Önskar alla som tittar in här en fortsatt skön jul!

Read Full Post »

_dsc8974_160921_3
Cykeltur igår och sen satt jag och läste en bra stund i solen. Så här såg det ut där. När jag cyklade förbi Brunnsviken såg jag en ensam badare, en kvinna som var ute och simmade.
Och i dag är det höstdagjämning och dag och natt är lika långa. Sen vet vi vad som väntar: successivt mer mörker. Men men, inte hänga läpp, än kan det komma många vackra dagar.

Read Full Post »

Older Posts »