Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Politik och samhälle – Sverige’ Category

Bland mina gamla släktpapper har jag en avskrift på skrivmaskin av en berättelse om ett bröllop. Vem som gjort avskriften vet jag inte. Överskriften är ”Mormor, 67 år, skriver”. Sen följer texten och jag skriver av den som den är avskriven, bryr mig inte om att rätta nåt. Så här står det:

”Intet mins jag vad vi hade att äta när vi gifte oss. nog vet jag att det fans mat, och det var naturligtvis stek till själva rätten. smörgåsbord före till efterrätt var äggkräm med någon skele eller sylt på, ostkakor och puddingar, tårta och spånbakelser till efterrätten. jag mins bäst att SmällErker skulle slita från oss talricken o. vi skulle få lov att äta i samma talrik. pappa säger att vi var 35. far och mor satt, o. pappas föräldrar satt bredvid oss. jag mins intet hur dags det börga det var väl på eftermiddan, o. sent var det. jag var på pappas rum o. kläddes sedan skjutsa hebyn hem oss, han var också med på bröloppet, när vi kom hem var alla samlade, far lyfte av mej. sen blev det lyckönskningar. o. jag mins intet allt, pappa kunde i alla fall intet dansa o. de har alltid retat mej. till sist skulle de dansa kronan av mej. Du begriper jag höll på o. dö i värmen, det var bäddat och fint men om de slagit ihjäl mej så hade jag intet klätt av mej, klänningen måste ju av men det var allt. jag hade naturligtvis intet så tunt linne en riktig underkjol med rynkkappa och spets tjocka vita byxor, tjocka svarta strumpor med två aviga o. två räta maskor, o. varmt så jag ynkar mej själv. jag vände mig åt väggen, o. han åt andra hållet. vi tänkte att det var något galit, vi gett oss in på.”

Det låter väl som ett bröllop på landet nån gång på 1800-talet. Vem det är som berättar detta vet jag inte. Troligen nån i min mammas släkt. Kanske nån som hette – eller gifte sig – Hjelmström eller Härdelin? Min morfar sparade en hel del och gjorde avskrifter av gamla papper men hans mormor, Sally Härdelin, är det inte för hon dog redan när hon var 54 år.

Jag tycker det är en lite rörande text. Lustigt att hon talar om strumpornas aviga och räta maskor och så avslutningen när dom nygifta ligger där halvt påklädda i sängen på bröllopsnatten. Om nån har nåt tips på vem det här kan handla om blir jag glad.

Read Full Post »

Läste du i DN Niklas Orrenius förtvivlade artikel om nittonåringen Hamzeh Nouri som utvisats till det livsfarliga landet Afghanistan? Det är förstås en helt förfärlig historia.

”Svenska myndigheter bröt inte mot några lagar när de tvångsutvisade honom till Kabul. De följde den demokratiska ordning som svenska folkvalda röstat fram, den princip som vårt asylsystem vilar på: att den som inte bedöms ha asylskäl måste lämna landet” skriver Orrenius.

Och visst, det må vara enligt lagen, regering och riksdag m.m. att sånt här sker.
Men mänskligt och moraliskt kan det ju aldrig vara rätt att skicka dessa unga människor till ett land där chansen att dom ska klara sig är helt förfärande liten, pga krig och konflikter, terrordåd m.m. Och där det dessutom är stora svårigheter att skaffa sig ett jobb och en inkomst att leva på. Hur ska dom alls klara sig?

Hur kan allt det här få fortsätta ske? Jag skäms över Sverige. Jag mår illa när jag läser om Hamzeh Nouris historia. Vad händer sen med Hamzeh? Och med alla hans olycksbröder/systrar?

Och vad kan vi göra, vi s.k. vanliga människor? Rösta fram en människovänligare invandrarpolitik i nästa val? Men nu då?

Läs Niklas Orrenius artikel här.

Read Full Post »

Det är en sån där dag när vi ska gå på bio igen, på biografen Sture på Birger Jarlsgatan. Bion börjar 17.50 och som vanligt ska vi ta 2:ans buss från Upplandsgatan (buss alltid trevligare än t-bana). När vi kommer till hållplatsen visar den digitala skylten att bussen ska komma om 18 min! Buss 2 en fredagseftermiddag: 18 min! Jag kollar i mobilen på SL:s sida om det är några störningar i trafiken i stan. Nej då, inte alls.

Men hoppsan: nu ska bussen komma om 4 min! Ok, då kan vi vänta på den och hinner i alla fall till bion. Attans! Nu blev dom där 4 min istället 22 min! SL, vad håller ni på med? Varför funkar det där med tiderna vid hållplatserna så erbarmligt dåligt?

Nej, det här går inte. Vi knatar på snabbt till t-banan, åker till Rådmansgatan och jagar vidare bort mot bion via Tegnérgatan. På vägen ska jag posta en försändelse i vadderat kuvert (har ju en del bokutskick att göra dessa dagar, se förra inlägget) och hittar en brevlåda. Enligt texten på brevlådan töms den varje dag kl 17. Klockan är nu 17.40. Brevlådan är proppfull! Det går inte att pressa in nåt vadderat kuvert där. Det är den mest proppfulla brevlåda jag nånsin sett. Känns faktiskt som något av en säkerhetsrisk att man inte tömt den. Vem som helst skulle lätt kunna plocka ut en hel packe brev ur brevlådan bara man inte har för tjocka händer. Vi snabbar på vidare. Utanför bion finns en brevlåda till. Bra! Nu är klockan 17.45 och den brevlådan är lika proppfull den. Suck!

Inte tror jag att PostNord tömde dom där brevlådorna kl 17! I så fall har folk i massor rusat dit efter 17 och pressat in drösar av post av olika slag.

Filmen är rätt lång. Klockan är ungefär 20 när vi kommer ut från bion. Kollar brevlådan – och jodå, nu faktiskt har dom fixat den där 17.00-tömningen. Snabba ryck, PostNord!

Ja, så där kan livet te sig i den stora staden en fredagseftermiddag. Ingen idé att reta upp sig över SL och PostNord som sköter sina åtaganden så dåligt. Det är bara som det är. ”This is water”, säger jag för mig själv, ”this is water”.

Filmen var bra (Marion Cotillard i berörande rolltolkning) men hade man velat kunde man ju ha retat upp sig på filmtiteln: På franska heter filmen ”Mal de pierres”, vilket tydligen betyder njursten. Filmen bygger på en fransk roman som på svenska heter ”Onda stenar”. Men den svenska filmtiteln är ”Brev från månen”. Fjomp! Som i andra fall har man tydligen kokat ihop den svenska titeln utifrån den titel filmen fått på engelska ”From the Land of the Moon”. Hm…det förekommer brev i filmen, visst, men dom har ingenting med månen att göra. This is water.

PS
David Foster Wallace anförande ”This is water” som han höll vid Kenyon College 2005 finns som pdf här.

Read Full Post »

Ja, minsann, nu så äntligen är min bok nr 2 klar!

Titeln är ”En flicka som heter Anna”. En hel låda står här på bordet i mitt arbetsrum. Här har jag lagt några i fönstret och tagit bild med mobilen helt enkelt.

Läs mer om boken på Arundo här.

Read Full Post »

Nu var det länge sen jag hade en sån där tävling om vilken stad jag varit i. Så nu är det dags igen. Som vanligt vinner man inte nåt annat än ära och berömmelse i den här bloggen. Men det är väl alltid nåt?
Den här gången är det inte en stad utan en s.k. tätort. Jag står en bra bit ovanför och tar en bild ner mot tätorten. Vad heter den?

Behöver du en ledtråd? Hm… svårt att hitta nån som inte gör det för lätt. Kanske kan en bild på några båtar vara till hjälp?

Uppdatering 31 maj:
Vi har en vinnare: Gabrielle Björnstrand. Grattis! Rätt svar finns i kommentarerna.

Read Full Post »

Ja, låt dem stanna! Ge de unga ensamkommande rätt att stanna i Sverige – oavsett om de blivit uppskrivna i ålder eller inte, och oavsett om de fyllt 18 eller inte.

Stoppa utvisningarna till länder i krig!
Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Du kan skriva under en namninsamling här.

Såg du artikeln i DN igår? Jag är inte miljöpartist men den här gången håller jag med dom fullt ut. Och frågan om flyktingamnesti ska tydligen tas upp på Miljöpartiets kongress nu snart. Läs om Zubaid Wahidi, som nu hotas av utvisning, och om den miljöpartistiske kommunpolitikern Nicklas Steorn i några artiklar i DN här och här.

Det är så omänskligt och petimetrigt (”Vi har våra regler…”) och dumt att kasta ut dom. Dumt för att det är ett fruktansvärt slöseri med mänskliga resurser. Sverige med sin åldrande befolkning behöver ju unga människor.

Läs också en text från en av dom som tog ansvar för dom stora orden om att vi skulle ”öppna våra hjärtan” och som nu är förtvivlade över det som händer. Texten finns på hemsidan för namninsamlingen Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar här.

Uppdatering 30 maj:
Tvångsutvisning av ett tjugotal afghaner i ett chartrat plan. Niklas Orrenius skriver om hur det gick till och om protester och förtvivlan i en artikel i DN i dag här.

Read Full Post »

Nathan Shachar har en krönika i DN i dag om kulturpolitiken i vårt land och kulturministern Alice Bah Kuhnke (länk nedan).

I höstas var min syster och jag på Sjöhistoriska museet och såg en utställning om Ostindiska kompaniet. Utställningen heter ”Resenärerna” och visas fortfarande. Bilden är förstås därifrån – skeppsläkargrejer.

”Resenärerna” är en bra utställning. Vi har en gammal anfader som var med på en resa till Kina med Ostindiska kompaniet 1789. Det var intressant att få ana sig till hur han kunde ha haft det ombord och hur det kan ha varit när de kom fram.

På utställningen lade vi också märke till vändbara skyltar bredvid flera montrar där besökaren s.a.s. uppmanades att fundera över förhållanden i vår egen tid. Det kändes rätt ”pk-pekpinneaktigt” och hade inte behövt vara med, tyckte vi. På vägen ut pratade vi lite med några i personalen och sa att vi tyckte dom där skyltarna kändes lite ”Alice Bah Kuhnke”. Dom protesterade och sa att så var det inte alls. Om jag minns rätt sa dom att utställningen var gjord innan hon tillträdde som kulturminister. Hm…tänket fanns förstås innan.

I ”Om museer som dör” skrev jag om trenden att bygga upp utställningar på interaktivitet och digitala prylar istället för att visa riktiga gamla saker och uppbyggda miljöer från förr. Jag gillar det inte alls. Och alla springer åt samma håll och förutom digitaliseringen ska det vara pk. Inlägget hittar du här.

”…detta fasansfulla motto” i kulturministerns program citeras av Shachar i artikeln i DN:
Urvalet av kulturmiljöer bör ses över kontinuerligt och värderas utifrån sin samhällsrelevans.
”Tiglatpileser III eller Djingis khan kunde inte sagt det bättre”, skriver Shachar.

Läs Nathan Shachars artikel ”Alice i Underlandet” i DN här.

Uppdatering 15 maj: Ola Wong har en artikel i samma ämne. I kulturministerns proposition uppmanas museerna ”att engagera sig i samhällsdebatten. Kulturarvet beskrivs genomgående som ett instrument för politiska mål.” Pekpinnarna kommer tydligen att bli ännu fler. SvD här.

Read Full Post »

Older Posts »