Ukraina

Kriget fortsätter. Förluster i människoliv på båda sidorna. 100 000 ukrainare är på flykt enligt FN. Media svämmar över av rapporter om kriget.

I Ryssland har människor protesterat mot kriget. Jag kan inte låta bli att hoppas att det här till slut ska leda till att diktatorn Putin störtas och flyger och far all världens väg.

Vid Landstingshuset på Kungsholmen fladdrar Ukrainas flagga bredvid den svenska. Svårt få en bra bild i den byiga vinden.

Nattsvart torsdag

Stackars människorna i Ukraina! Det är en dag av stor sorg och bedrövelse. Krig i ett europeiskt land.

En rubrik i gårdagens DN löd: ”Putins mål är tydligt: Ukraina ska sväljas”. Och tidigt i morse hände det. Skurkstaten Ryssland påbörjade en invasion som nu pågår runt om i Ukraina.

Tänkte på den där rubriken när jag såg den här detaljen på en av dom två gamla ryska kanonerna på den yttre borggården på Gripsholms slott. Kanonerna kallas Suggan och Galten – eller Rysseulvarna.

Lyssnat mycket på radio denna hemska dag. Hoppas EU och USA m.fl. kan ”klämma till” Putin och hans anhang med kraftfullast möjliga sanktioner nu och tvinga Putin att stoppa det här. Och måtte människor som flyr från kriget tas emot på bästa sätt i mottagarländer inklusive vårt eget land. En tid för öppna hjärtan…

Plugga franska

Hösten efter studenten var jag i Tours och läste franska vid Institut de Touraine som ordnar kurser för utlänningar. Läraren hette Pierre Hérault och var piéd-noir, ”svartfot”, dvs fransman uppvuxen i Algeriet före självständigheten. Trevlig, engagerande och en god pedagog.

Jag hyrde rum hos en hårfrisörska, Mme Borde-Vignoles, på rue Berthelot och bodde vägg i vägg med salongen. Mitt rum vette mot gatan och om kvällarna drog jag för fönsterluckorna där. Innan frissan öppnade på morgonen fick jag använda salongen för att tvätta mig. Nåt badrum fanns inte hos Mme Borde-Vignoles. Så emellanåt gick jag på badhuset. Som jag minns det fanns det ingen simbassäng där utan man betalade för ett badrum med badkar. Handduk ingick. Varje dag innan jag gick till institutet åt jag frukost hos Mme Gilet nåt kvarter från mitt hyresrum. Mme Gilet var en äldre mycket pratsam och rätt udda dam. Skrev om henne i inlägget ”Fransk frukost” här.

Hilding Linnqvist Torget i Chinon. Moderna museet

Lektionerna höll på flera timmar varje dag. När jag kom hem till mitt rum satt jag och renskrev mina anteckningar. Jag har anteckningsböckerna kvar:
3 delar Vocabulaire (ordförråd), 1 del Grammaire (grammatik). Oj, vad jag var flitig på den tiden.

Jobbet med anteckningarna hindrade mig inte från att umgås med andra ungdomar som också pluggade på institutet – från England och Norge m.m. Inga svenskar efter vad jag minns. Vi gick på Johnny Hallyday-konsert (Frankrikes motsvarighet till Elvis), vi gick ofta på bio, vi satt vid floden och tog ut ackord på gitarren till Beatles-låtar. Vi satt på ett fik som jag tror hette Le Comptoir de l’Univers och skojade med franska ungdomar, vek papperssvalor och kastade på varandra.

Några av mina kompisar hyrde mopeder och jag fick låna en och köra tillsammans med dom till Chinon. Har alltid sen dess haft en särskild känsla för Hilding Linnqvists målning av torget. (klicka för större bild).

Ja, det har blivit en del inlägg om franska i bloggen. Jag försöker sparka igång den franska jag kunde när jag åkte hem från Tours. Inbillar mig att det ska gå, det mesta måste ju finnas därinne i skallen tänker jag. Läser Maupassant och Simenon och nu senast noveller av Anna Gavalda. Ord jag inte förstår slår jag upp på ”paddan”. Det går sakta, men det går framåt i alla fall.

En historisk dag…

… säger dom att det är idag. Sveriges regering har i dag sagt ja till att slutförvara radioaktivt avfall från kärnkraftsverken djupt nere i berggrunden inneslutet i behållare av koppar och gjutjärn och omgivet av bentonitlera. Det ska hålla i 100 000 år säger man.

Hur i all sin dar kan dom förutspå nåt sånt? Vad vet Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) om hur världen ser ut om 100 000 år?

Att avfallet från kärnkraftverken är farligt så lång tid räcker egentligen som argument mot kärnkraften. Vad har vi för rätt gentemot framtidens människor – om dom finns kvar på jorden då – att lassa på dom det här?

Det är för sorgligt, bedrövligt, trist eller vad man nu ska ta till för ett ord att vi har försatt oss i den här situationen. Om vi aldrig hade börjat använda kärnkraft så hade vi sluppit det här problemet. Nu finns en hel del avfall som måste tas om hand, och det kommer vi inte ifrån. Om det är rätt metod man valt nu finns det ingen som vet säkert, vad än SKB tvärsäkert påstår. Det finns forskare som ser stora risker med metoden, gjutjärnet kan vittra, bentonitleran kan rinna ut… Självklart kan mycket ske under 100 000 år.

Det är sol och vindkraft och andra förnybara energikällor som är lösningen på vårt behov av energi, inte mer kärnkraft. Lägg ner kärnkraften så fort som möjligt så vi slipper en allt större mängd farligt avfall att ta hand om.

Frågan om slutförvaringen av kärnkraftsavfallet har varit uppe av och till under många år. Bild från april 2011.

Och ja, om du undrar: jag röstade på Linje 3 i folkomröstningen 1980. Nånstans har jag en sån där röd och gul knapp liggande.

Den 27 januari är också Förintelsens minnesdag.
Den dagen 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. Jag såg en dokumentär på SVT Play som bl.a. handlar om en SS-man som 1944 fick i uppdrag att fotografera i lägret. Syftet med bilderna var att visa för Himmler hur effektivt och bra man skötte sitt uppdrag – att utrota judarna. Förfärlig film förstås.

Såg du förresten Ola Larsmos artikel i DN i dag? Handlar också om fotografier och om vad man kan och får berätta om Förintelsen… vilka får berätta, och hur m.m. Fotografen Anders Löwdin har åkt omkring i Polen, Litauen, Ukraina och Österrike och fotograferat platserna där Förintelsen skedde, platserna som dom ser ut i dag. Hans bok publiceras i dag och Larsmo har skrivit förordet till den.
Länk till filmen om fotografen i Auschwitz har du här.
Ola Larsmos artikel i DN ”Minneskulturen om Förintelsen har blivit en moralisk vattendelare” har du här.

AUS 2022

Uppmärksamheten i media fortsätter angående Novak Djokovic, som anser sig ha rätt till en gräddfil in i Australian Open, Grand slam-turneringen i tennis som i dagarna drar igång i Melbourne. ”Djockan” är inte vaccinerad och självklart applåderas han nu av antivaxxarna. I Serbien är makthavarna upprörda och försöker bana väg för sin stora tennisstjärna. Men det handlar om tennis för sjutton hakar inte om storpolitik mellan Serbien och Australien. Och varför ska inte Djockan följa dom regler som finns och som alla dom andra spelarna måste följa?

”What more could Novak Djokovic have done?” frågar nån upprörd supporter. Jo, han kunde ha vaccinerat sig, hållit sig i karantän när han hade symtom, låtit bli att vara prisutdelare i nån barntävling för en kort tid sen och låtit bli att ljuga om vilka resor han gjort tiden före ankomsten till Melbourne.

Roger Federer är tyvärr inte med i AUS 2022.

Vi har varit med som åskådare på AUS flera gånger. Haft biljetter till matcher på Rod Laver-arena – hejat på Federer, Nadal, Wawrinka, Bochard eller Wozniacki – eller suttit i solstol utomhus tillsammans med många andra och sett nån match på stor-TV. AUS är en folkfest. Folk är glada och uppspelta, snacket går, det dricks en hel del stora glas med öl. Att man får stå ut med en del trängsel på festivalområdet, köa för en matbit med mera tar dom flesta med gott humör.

Ja, hur ska det gå nu då? Gissar att arrangörerna av AUS trycker på allt vad dom kan för att ND ska få stanna och delta i tävlingarna. Kommersiella skäl förstås. Follow the money. Trist i så fall. Han kunde gärna åka ut, tycker jag. (Bilderna är från 2018).

Uppdatering 16 januari: Det gick inte som jag befarade. Beslut fattades istället till Novak Djokovics nackdel: han får finna sig i att missa Australian Open 2022. Senaste jag läste om honom satt han på planet till Dubai och sa att han var ”extremt besviken”. Dumskalle! säger jag och du har dig själv att skylla. – Förresten, nu när jag ändå lägger in en uppdatering: Australian Open kallas inte AUS2022 utan AO2022. Dom har en logga med AO i stiliserade bokstäver. Syns lite på Federer-bilden ovan.

Om varför vi är där vi är nu

Den kinesiska amiralen Zheng ledde en enormt stor armada som gav sig iväg från Kina i juli 1405 för att utforska, upptäcka och idka handel med främmande länder.

Min senast lästa bok är ”The Patterning Instinct. A Cultural History of Humanity’s Search for Meaning” av Jeremy Lent. Det tog sin lilla tid. Läste på engelska och det är en tjock bok. I stora delar är den alldeles utmärkt intressant och fängslande. Hoppas att nån ger sig på att översätta den.

Boken handlar om mönster och mening i tillvaron och om hur vissa tankemönster präglat oss och lett oss till där vi står i dag med hotet mot civilisationen genom den globala uppvärmningen. Kapitalismen och konsumismen kallar Lent för ”elefanten i rummet”. Varför är det som sker fortfarande mest snack och politiska uttalanden? Och varför vidtas inte mer konkreta åtgärder fast vi vet att det måste till såna? Det är ”mycket snack och lite verkstad” som det brukar heta. Men Jeremy Lent menar att det ändå finns möjligheter att vända utvecklingen. För att bli motiverade att hitta ett annat sätt att leva är det viktigt att förstå varför vi hamnat här nu.

Vi präglas redan som mycket små av den kultur vi växer upp i, och alla föds med instinkten att hitta mönster i tillvaron omkring oss. Redan det nyfödda barnet lyssnar efter mönster i det språk som talas omkring barnet och lär sig successivt att urskilja mönster som kommer tillbaka och strunta i dom som inte gör det. Vad är nytt? Vad är det som återkommer? Vad är viktigt? Vad hänger samman med nånting annat? Från dom mönster vi hittar redan som små barn börjar vi få en bild av vår omgivning, känna igen familjemedlemmar, förstå språk och uttryck och successivt ta till oss tankemönster som finns i den kultur vi lever i.

Kulturer skapar värderingar – vårt sätt att se på världen omkring oss – och värderingar skapar historia skriver Jeremy Lent. Boken är en utförlig och ingående redogörelse som börjar med människans allra tidigaste utveckling, går igenom påverkan från ”gamla greker” och filosofer m.m. för att till slut så småningom landa i dagens värld och det hot som hänger över oss allihop i dag.

Boken är som sagt väldigt intressant, bitvis en riktig bladvändare. Jag fastnade särskilt för vissa bitar som det här med språkets utveckling, och även stycken om skillnaden mellan öst och väst i synen på världen och på användningen av jordens resurser. Hur kom det sig att Europa kom att dominera världen på ett helt annat sätt än Asien? Lent tar som exempel den kinesiske sjöfararen Zheng som på 1400-talet gav sig iväg med en enorm armada av fartyg och tog sig ända till Afrika. Och detta utan att lämna några spår efter sig. Senare samma århundrade seglade Columbus med bara tre fartyg till Amerika och detta kom att för all framtid ändra historien i den Nya världen. Lent skriver att även om Zhengs armada hade nått Amerika hade kineserna inte ändrat på historien eftersom dom drevs av andra värden än Columbus och hans besättningar. Hm… behöver vi i västvärlden bli mer som kineser?

På webben finns mycket material om ”The Patterning Instinct” och om Lents tankar. Hittade en sida där man kan få smakbitar ur boken. Titta t.ex. här.

Boken hamnar lite i samma kategori som en annan mycket intressant bok: Yuval Noah Hararis ”Sapiens: en kort historik över mänskligheten”. Får nästan lust att läsa om den nu efter Lents bok. Men men… jag får se, det finns ju så mycket nytt att läsa. Jag håller förresten på med en bok om svampar nu: ”Ett sammanvävt liv” av mykologen Merlin Sheldrake. Artikel i DN här.

Budapest 1915

Ellen, en yngre syster till min farfar, var sjuksköterska i Budapest 1915. Här är hon tydligen inte i tjänst men besöker sin arbetsplats iförd mörk dräkt (?), ljus hatt och med ett långt halsband.

På första bilden här firar man tydligen nånting. Undrar om det är en sån där militär fältflaska den där sjuksystern serverar drinken ur. Jag minns att min pappa hade en sån från det militära, en hård filtklädd plåtflaska.

På en annan bild, som varit med här en gång tidigare, ser man Ellen i tjänst.

Riktigt vad hon gör vet jag inte. Ger hon killen en spruta eller tar hon nån sorts prov?

Sorgesam läsning

Mycket i dagens tidningar handlar om rapporten från Coronakommissionen. Det är bittert sorglig läsning. Pinsamt för Sverige att ”vi” klarat det här så urbota dåligt.

”Att Sverige var så illa förberett nämner Coronakommissionens ordförande Mats Melin först som de allvarligaste saker rapporten slår fast.
– Att de åtgärder som sattes in i början i mars 2020 var både otillräckliga, sena och inte förmådde att kraftigt begränsa smittspridningen.”

Senare i artikeln står det:
”Först den 16 mars 2020 fick Socialstyrelsen uppdraget från regeringen att säkra tillgången.
– Socialstyrelsen hade inga kanaler för att ta reda på hur det stod till i kommunerna, i deras äldreomsorg. Först i april fick länsstyrelserna i uppdrag att sammanställa kommunernas behov, säger Mats Melin.”

Vad betyder det? Inga kanaler? Har dom inte telefoner på Socialstyrelsen och datorer så dom kan skicka e-post?

En lista över vilka i regionerna/kommunerna som sköter äldreomsorgen måste väl ändå finnas att tillgå? Och varför skulle det ta så lång tid innan Soc styr fick i uppdrag att kolla hur det låg till med skyddsutrustning i kommunerna och dröja ända in i april innan länsstyrelsen började sammanställa kommunernas behov?

Arg bloggare

Och så det här med munskydden… Varför tog det så förbaskat lång tid innan polletten trillade ner hos FHM och andra som tidigare uttalat sig om hur onödigt det var med munskydd? Inte bara onödigt förresten, riskabelt också pga att man ansåg att vi dels skulle använda munskydden fel, dels skulle utsätta oss för extra stora risker genom att invaggas i falsk säkerhet.

Jag är inte förvånad. Slappheten, otydligheten från regering och myndigheter under dom här pandemiåren har ju märkts väl. Men att läsa om det samlat så här efter Coronakommissionens rapport gör mig arg faktiskt. Varför är vi så tafatta i Sverige? Senfärdiga och tafatta – har klarat det här sämre än dom andra nordiska länderna. Nästa gång det händer kommer myndigheterna då att välja en annan väg? Det finns gott om exempel på metoder i andra länder som ser ut att ha fungerat väl. Typ stänga ner och dra på med full fart med provtagning, smittspårning och vaccinationer.

Vad ska hända nu då? I februari nästa år kommer en avslutande rapport från kommissionen där man ska peka ut ansvariga för missarna. Kommer nån/några att ställas till svars för dom mycket allvarliga brister på handlingskraft och andra missar som gjorts? FHM får ny GD, Löfven avgår som partiordförande och statsminister. Säkert blir det skiften på andra poster. Vad kommer vi att få se? Sopa under mattan? Skylla på varandra?

En av DN-artiklarna har du här.