Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Ord ord ord

Oj, vad man (jag) kan fastna på ord. Häromdan hade jag anledning att så smått doppa tårna – eller kanske snarare min nyfikna näsa – i ett hyperboreiskt hav. Nämligen det vid vilket den stora gudinnan framför rådhuset i Gävle ligger skönt bakåtlutad. Bild på gudinnan kan du se om du scrollar en bit ner och tittar på inlägget Vilken stad? (6). Hyperborea är landet norr om nordanvinden (Boreas) där det enligt grekerna bodde ett mytiskt folk som kallades hyperboréer. Statyn i Gävle är gjord av Eric Grate och heter ”Gudinna vid hyperboreiskt hav”.

Men i dag bjussar jag på ett annat ord som man inte använder till vardags direkt: glorvyrdig. När använde du det senast? Jag halkade in på gamla texter om mordet på Gustav III apropå operan Maskeradbalen på tv häromdan och där förekommer ordet. Uppenbarligen är det ett tyskt ord från början och betyder högst ärofull, värd den högsta ära o.d. Jag hittade ”Kongl. Maj:ts och Rikets Swea hof-Rätts protocoller uti Undersökningsmålet, rörande det, å högstsalig hans Maj:t Konung Gustaf den III:dje, Glorwyrdigst i Åminnelse föröfwade mord, samt hvad dermed gemenskap äger: hållne I Stockholm År 1792.” Tänk vad man kan hitta på nätet!

Hittade alltså en riktig guldgruva att ösa ur, för mig tidigare okänd: Litteraturbanken. På sidan presentationer hittade jag det där om Gustav III. Titta här. Där och på andra sidor i Litteraturbanken kan man nog tillbringa ett antal timmar…

Tack, Babel!

I dag tittade jag på Babel på SvT Play, programmet från igår den 17 september. Bra program. Inspelat på Svalbard i samband med världens nordligaste litteraturfestival. Fantastisk miljö för ett tv-program förstås och flera intressanta inslag och intervjuer med författare. Jag fastnade särskilt för David Grossman, israelisk författare , som blev intervjuad om sin nyutkomna bok ”En häst går in på en bar”.

Jag har inte läst nåt av Grossman men blev berörd av hur han talade om skrivandet i programmet. Mycket värme och engagemang. Han sa att som författare kan man leva sig in i sina romanpersoner och på så sätt hitta utanför sin egen värld som med tiden kanske blivit lite inskränkt.”Ett av skrivandets stora glädjeämnen är att man får vara så många andra”, sa han. Intressant. Dom andra var också klart sevärda. Men Grossman måste jag nog läsa. Kanske ska börja med ”hästboken”.

Vilken stad? (6)

Dags för en liten tävling igen. Var har jag varit? Som vanligt utdelas inte några priser men den som först kommer med rätt svar åtnjuter stor ära och berömmelse i denna blogg, och kommer att bli rundligt applåderad (kan man bli det? rundligt? menar inte grundligt!) av bloggerskan i egen hög person. Jag tror att det är ruskigt lätt den här gången. Det ser ni väl var jag varit?! Särskilt den undre bilden avslöjar väl allt?

Uppdatering 18 september:
Stort grattis till dig, Susanne! Jag bugar, niger och applåderar rundligt!
Rätt svar har inkommit på Facebook där länk till tävlingen finns. Som god 2:a kom Christina in, det blir handklappningar där också! Men eftersom svar inkomna via Facebook inte syns här får tävlingen ligga kvar här utan avslöjande av rätt svar ett tag till.

Oj, vilken tv-kväll!

I alla fall för dom som tycker om opera! Och det gör jag.
Ikväll sänder TV2 den klassiska uppsättningen av Verdis opera ”Maskeradbalen” i regi av Göran Gentele. Ragnar Ulfung sjunger kungens roll, Erik Saedén sjunger Holberg, Birgit Nordin pagen… Idel gamla godingar. Sixten Ehrling dirigerar. Inte fy skam det heller.

Genteles uppsättning av ”Maskeradbalen” var jag på många gånger på den tiden. Som studerande kunde man sitta på Tredje raden för en mycket billig penning. Jag glömmer inte hur det kändes att sitta längst fram på Tredje raden med händerna på räcket i röd sammet och höra den fantastiska körscenen i sista akten. Ryser vid bara tanken. Många år senare såg vi en nyuppsättning av operan i regi av någon annan och det var inte alls lika bra.

Tidigare på kvällen sänder man filmen ”Fröken April” – också i regi av Göran Gentele – med Gunnar Björnstrand, Jarl Kulle m.fl. Fröken April själv spelas av Lena Söderblom.”…ett graciöst lustspel så proppat med roliga infall och yra improvisationer, välljud och ögonfröjd, att åskådaren blir helt betagen” skrev man i SvD i november 1958.

Att man uppmärksammar Göran Genteles insatser nu är för att han skulle ha fyllt 100 år den 20 september. Han dog bara 54 år gammal i en förfärlig bilolycka på Sardinien där även två döttrar dog. Det var 1972 och Gentele hade precis blivit utsedd till chef för Metropolitan. Han hann aldrig tillträda tjänsten.

Prata i radio

Ja, det gjorde jag igår! Och det har jag aldrig gjort tidigare. Jag blev intervjuad i direktsändning av Sveriges Radio P4 Gävleborg. Riktigt roligt att vara med om! En intervju på några minuter.

Anledningen var min bok nr 2, ”En flicka som heter Anna”, som kom ut i början av sommaren. Presentation av mina böcker ”Sandskär i mitt hjärta”och ”En flicka som heter Anna” finns i min andra blogg, Arundo. Där kan man hitta baksidestexter, uppgifter om var man kan köpa böckerna m.m. Jag har även ett kort inlägg där om intervjun i radion med länk till inslaget. Men jag tänkte att dom av mina läsare som mest håller sig till den här bloggen, Gabrielles  blogg, kan få länken även här. Ni kanske vill höra hur jag låter? Lyssna här.

Bort gå de …

Är i stugan på Sandskär. En dag med envis blåst från söder. Hans Alfredson är död. Jag har hört ett långt inslag om honom på radio och blir lite ledsen. Ytterligare en av dom man – jag – verkligen tyckt om. Många tankar och minnen kommer förstås. Han har ju liksom alltid varit med.

Jag kan inte alls hans produktion i årtal men själv minns jag den där ”Guben i lådan” med Martin Ljung och Hans Alfredson som att det nog var en av dom första gångerna jag hörde Hans A. Och sen tiden med Tage Danielsson. Oj oj, vad dom har betytt mycket för många!

I radion pratar man en del om svärtan hos Hans Alfredson, förmågan att gestalta ondsinta personer på film osv. Javisst, det var han bra på i ”Den enfaldige mördaren” m.m. Men för mig är han framför allt väldigt mycket värme och skratt och uppfinningsrikedom. Och Lindeman och ”Jag vill ha blommig falukorv” och ”Han hade foten i en potta” m.m. Vila i frid Hans Alfredson. Jag har tänt min oljemarschall till hans minne. Den står härute fladdrar av bara sjuttsingen i kvällsvinden.

”Anna-boken” i media

Hi hi, nu är jag ute i världspressen igen! Recension i Hela Hälsingland av min bok ”En flicka som heter Anna”. Tyvärr ligger artikeln bakom en betalvägg så hela går inte att nå om man inte är abonnent.

Recensenten ger både lite ris och lite ros. Hon avslutar artikeln med: ”En flicka som heter Anna” beskriver ett levnadsöde, men rymmer också en intressant lokalhistoria från en tid när kvinnans roll började förändras. Jag gjorde ett litet inlägg om recensionen på Arundo här.

MOLLES BILDER

Välkommna skriv gärna en kommentar

norbergianblue

Tankar,åsikter,nojor,livet

Gabrielles blogg

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

inte fan gör det det

Alla säger:det ordnar sig....inte fan gör det det..

Alirfakta

Fakta om Söderhamns kommun

Författartipsbloggen

om skrivande i alla dess former

Gabis Annex

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

VideoPress Plugin for WordPress

Easily upload and share videos on your WordPress blog or any site, even in full HD.

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.