Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Stoppa utvisningarna! (3)

Ja, nu har man gjort en kompromiss igen, en luddig överenskommelse mellan S och MP som rör dom unga som kom hit hösten 2015 och har fått vänta orimligt länge på beslut från Migrationsverket. Överenskommelsen innebär förstås inte att det hela är klart än. Riksdagen ska behandla frågan och det återstår antagligen en hel del diskussioner. Dom som berörs får vänta på att det man kommit överens om träder i kraft nån gång 2018, före sommaren säger S. Det får märkliga konsekvenser. Personer som sommaren 2018 helt klart ska omfattas av beslutet om möjlighet att stanna kvar och gå ut gymnasiet kan fram till ikraftträdandet alltså visas ut till Afghanistan. Och det verkar som om dessa utvisningar ska ske, efter vad tidningarna skriver i dag. Hur snurriga är dom? Eller det är förstås inte alls snurrighet utan istället ett listigt förfarande.

Dom unga människor som fått vänta pga den hantering som måste ske enligt svensk lag  och som tagit för lång tid (det var många som kom, stort tryck på Migrationsverket, man anställde nya handläggare som inte var kompetenta nog osv) får vänta nu igen på att hanteringen av överenskommelsen ska gå sin gilla gång enligt svensk lag. Och många av dom måste kanske gömma sig för att inte utvisas under mellantiden. Hade det inte varit renare, rakare, ärligare – och dessutom mer människovänligt och moraliskt rätt – att besluta om amnesti?

Läs Per Gudmundson i SvD i dag om den skicklige Stefan Löfven, ”Löfven spelar skjortan av Alliansen” – länk här. Tänkvärt.

Vad var det han sa tidigare den där hösten, Stefan Löfven? ”Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar. Om vi bär denna uppgift tillsammans då kan vi göra skillnad för människor, alla EU-länder måste hjälpa till.” Det var nån av dom första dagarna i september 2015.

Fransk frukost

Hösten efter studenten pluggade jag franska i Tours vid Institut de Touraine. Varje morgon under den hösten åt jag frukost hemma hos Mme Gilet, en kvinna nånstans i åldern 60+ tror jag, som bodde nåt kvarter från mitt hyresrum.

Första gången jag kom dit för att äta frukost frågade hon mig nånting på franska. Jag var inte så bra på språket då än, förstod inte vad hon sa och visste inte hur jag skulle svara. Jag svarade helt enkelt ”Ja tack” på franska.

Varje morgon hällde sedan Mme Gilet upp kaffe åt mig i den skål jag fick att dricka ur. Sedan hällde hon i den heta mjölken och så tog hon en sked och föste ner skinnet i min kaffeskål. Det var det hon hade frågat; hon trodde ju att jag gillade skinnet särskilt. Jag var för ung och blyg och osäker för att längre fram, när jag var bättre på språket, tala om för henne att det egentligen inte var så. Så jag fortsatte att ta emot det där skinnet på mjölken i mitt kaffe varenda morgon. Det var nog även i nån sorts känsla av att straffa mig själv eftersom jag varit dum nog att tacka ja den där första gången. Men jag vande mig ju; så fasligt illa var det ju inte. Vad heter det då? ”La peau sur le lait”, vilket ordagrant betyder huden på mjölken. Dvs i princip samma uttryck som vi har på svenska.

När jag blivit bättre på att tala och förstå franska frågade jag nån gång Mme Gilet om hur det varit i Tours under kriget. Jag minns inte mycket av vad hon berättade utom en sak, och att jag minns det beror på att jag tyckte att det var så märkligt, för att inte säga lite knäppt. Hon berättade hur vackert det var när plan träffade av luftvärnseld eller beskjutna av fiendeflyg singlade ner mot marken och solen speglade sina strålar i det störtande planet. Hon berättade livligt och visade med händerna hur planen singlade neråt. Jag tyckte nog alltid efteråt att Mme Gilet var lite knäpp. Men tänk om det var så att hon valde detta synminne istället för att berätta hemskare krigsminnen för den unga flickan från Söderhamn.  – Sen kan jag nu efteråt tänka att det där med att straffa mig själv var ju rätt knäppt det med.

Hemma har jag ingen typisk fransk morgonkaffe-skål. Så det fick bli dom här cappuccino- och espressokopparna istället. Och den första bilden med cappuccino i koppen tog jag för några år sen på 95:an på Acland street i St Kilda, ett av dom bästa kaffeställena i Melbournetrakten.

Om vad SD står för

”Vet inte…Har inte hört… Känner inte till…. Har hört på omvägar…” Ja, nog är det märkligt att Jimmie Åkesson, SD, så ofta säger att han inte vet, inte känner till osv när den ena fadäsen efter den andra uppdagas i hans parti. Han är ju partiledare och borde väl ändå ha ett visst ansvar för vad som sker i hans parti. Nu senast var det om den där (nu f.d.) SD-ledamoten Strid i Borlänge som på partiets landsdagar inför hela auditoriet – och med många SD-höjdare närvarande – kom med ett fullkomligt hårresande rasistiskt uttalande om muslimer och människovärde. Efteråt kallar Åkesson yttrandet för ”idiotiskt” och ”det värsta han har hört” osv. Men han var inte med där just då, han känner förstås inte till det hela närmare och vet inte vad det är för SD-ledamot som gjort bort sig. Och hm…”var det verkligen rasistiskt eller inte?”

Mattias Karlsson var med där under Strids anförande, men han satt och tänkte på annat och reagerade inte heller över dom minst sagt grova rasistiska grodor som hoppade ur SD-killens mun. Efteråt säger han: ”Att ett sådant här uttalande ska sätta bilden för hela våra landsdagar är djupt tragiskt, säger Karlsson.”(Hm… hur handskas dom med orden kan man undra. ”Djupt tragiskt” – fniss fniss). Den f.d. SD-ledamoten säger efteråt att han fick hjärnsläpp. Han var stressad, hade ont om tid, ”det blev fel”…osv. Hm, har vi hört det förut?

Det riktigt trista med dom här rasistiska yttrandena och liknande grovheter som många inom SD gör är att händelserna så raskt slätas över och verkar glömmas bort. Normaliseringen fortgår. Och jag kan tänka mig hur glada dom måste vara i SD när nån i ett annat parti plötsligt fått strålkastarljuset på sig, som den där MP-riksdagsledamoten nu. Därför tycker jag det är alldeles utmärkt med den krönika som Niklas Orrenius har i DN i dag där han lyfter fram igen vad SD är, vad partiet står för, vad dom vill. Och att Strids rasistiska anförande så tydligt hänger samman med Jimmie Åkessons egen retorik. Läs artikeln! Länk nedan.

Orrenius berättar om partiets landsdagar 2009 och om hur Kent Ekeroth då höll ett långt anförande fyllt av angrepp på muslimer och islam. Ekeroth fick massor av applåder. ”Kent Ekeroth hann knappt talat färdigt innan applåderna började. De fortsatte, rullade genom salen.”Så jävla bra!” ropade någon. Partitopparna längst fram tycktes känna att det inte räckte med applåder. De reste sig upp för att hylla Ekeroth, en efter en. Först reste sig Richard Jomshof, sedan följde Mattias Karlsson och partiledaren Jimmie Åkesson.”

Bra krönika, Orrenius. Bra att påminna oss om vad SD är för ett parti i grunden, vad partiet vill och vad det är för ett samhälle man vill ha. Läs artikeln Strids uttalande om muslimer en logisk följd av Åkessons egen retorik, i DN här.

Ola Larsmo har också en bra artikel. Han skriver bl.a. att ”Åkesson intar i dag en märklig position som partiledare; han är brandsläckare och mr Clean som man plockar fram när något ur partiets bakgrund sticker ut och gör sig påmint.” Läs artikeln När det gäller rasismen vill SD både äta kakan och ha den kvar i DN här.

 

Blå skymning (3)

På väg hemåt efter en promenad bl.a. i mina gamla trakter – Karlbergsparken – tog jag den här bilden med mobilen nere vid Karlbergssjön. Klockan var omkring halv 4 och det började skymma alltmer.

”Blå skymning” är också namnet på en bok som Joan Didion skrev sen hon förlorat sin dotter Quintana. Boken handlar tydligen dels om att förlora ett barn, dels om åldrandet. Jag har inte läst den och vet inte om jag känner mig lockad direkt att göra det, men titeln är vacker. Det enda jag läst av Joan Didion är ”The year of magical thinking” som hon skrev efter att hennes man sen omkring fyrtio år plötsligt dött i en stroke hemma vid middagsbordet. Usch så dystert det här börjar bli nu då… Och jodå, jag tog en vända in i parken också och gick förbi Pompes grav där en av Karl XII:s hundar ligger begravd.

En bit in i parken nedanför kullen med Pompes grav tog jag en bild utåt mot ett pågående bygge. Jag vet inte riktigt vad det är dom bygger. Utbyggnad av järnvägen? Eller utbyggnad för bilar, Norra länken eller nåt. Ser mer ut som om det ligger i nivå för bilar.

På slottet, det gamla fina 1600-talsslottet där Karl XII bodde som barn, pågår också byggarbeten. Den vackra trappan byggs om ”så att fler ska få gå på bal” som det står på nån skylt. Hittar en sida hos Solna stad där man skriver att ”Karl XII växte upp på Karlberg och jagade varg i solnaskogarna, och det var hit hans kista först fördes en januaridag 1719 efter den långa resan från vallarna vid Haldens fastning.”

Karlbergsparken var vår favoritpark när barnen var små och vi bodde i Birkastan. Visst gick vi ofta även till Vasaparken, men Karlbergsparken kändes öppnare, lite friare och vildare på nåt sätt. Och en ganska ordentligt brant backe fanns att åka pulka i om vintern. När jag gick förbi i dag såg det ut som om det vuxit upp en del sly och snår där. Fast kanske kan man dundra ner där fortfarande med pulkan.

Fjompigt, DN!

På första sidan av DN på webben i dag står bl.a. det här:

Media har tydligen väntat utanför den dörr där ledamöterna i Svenska Akademien kunde gå ut efter mötet om den s.k. Kulturprofilen igår. Några ledamöter svarar vänligt men bestämt på pressens frågor att man kommit överens om att Akademiens sekreterare Sara Danius är den som ska berätta vad man beslutat på mötet. Pressen ger sig inte i första taget men får samma svar. På DN:s webb blir det alltså ”här undviker…osv” och så bild på några ryggar. DN är min tidning sen många år, men sånt här tycker jag är rätt larvigt. Kvällsblaskefjomp är vad det är!

Svartvitt

Promenad på Djurgården i dag. Mycket går i svartvitt men färg finns kvar här och var.

Många obebodda lägenheter däruppe i träden. Nu övervintrar hägrarna nog vid Råstasjön och en del andra ställen. Fram i vår är dom tillbaka vid Isbladskärret och fixar och donar med sina bon. Hägrarna vid Isbladskärret har varit med många gånger tidigare i bloggen. Titta t.ex. på inlägget Häger-Dags här.

Om gamla ord med mera

»Det andra är, att han i dag morse, då vi efter böndernas avresa blevo ensamma, tilltalade mig på ett språk, som, ehuru det skulle vara förblommerat, tämligen tydligt påpekade vissa beräknade framtidsförhållanden.«
»Aha – supponerar han har ett hjärta.”
»Det är mer än jag supponerar, och just därför….«
Klipp ur ”Ett köpmanshus i skärgården” av Emilie Flygare-Carlén. Boken kom ut 1860. Författaren levde 1807-1892. Jag har inte läst boken. – Vadan detta nu då?

Jo, eftersom jag i min blogg Arundo – och på Arundos Facebook-sida – oförblommerat pushar för mina två böcker kom jag att fundera över att, om det finns nåt som är oförblommerat, så finns det väl nåt som är förblommerat också. Då dök Emilie Flygare-Carléns rader upp ur historiens djup (=jag googlade).

Oförblommerat är ett ord jag kan använda ibland men förblommerat har jag inte tagit in i mitt ordförråd. Supponerar gör jag inte heller. Eller snarare, jag har inte tänkt på att det är det jag gör när jag antar eller förmodar nåt. Är supponera gammalsvengelska av suppose? Ehuru låter fint men det använder jag inte heller.

Böckerna då? Jag supponerar att det inte är det minsta oförhappandes utan snarare oförblommerat att här tipsa dig om mina böcker på Arundo: ”En flicka som heter Anna” och ”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu”. (…ehuru det där ju blev rätt krystat språkmässigt, tvingas jag tillstå).
Ett kort smakprov ur ”Anna-boken” finns förresten i inlägget Söderhamn omkr 1880.

Och apropå ord: oförhappandes finns ju, men hur är det med förhappandes?

MOLLES BILDER

Välkommna skriv gärna en kommentar

norbergianblue

Tankar,åsikter,nojor,livet

Gabrielles blogg

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

inte fan gör det det

Alla säger:det ordnar sig....inte fan gör det det..

Alirfakta

Fakta om Söderhamns kommun

Författartipsbloggen

om skrivande i alla dess former

Gabis Annex

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

VideoPress Plugin for WordPress

Easily upload and share videos on your WordPress blog or any site, even in full HD.

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.