Vara annorlunda

img038_trollet
Firar 1 mars genom att bjussa på en barnteckning. Nån enstaka sån har jag visat tidigare i bloggen. Nu hittade jag en till. Säkert målad nåt av dom sista åren på 1950-talet.

Det är väl klart var tecknarens sympatier ligger. Flickan längst till höger är nog mitt alter ego, fast jag varken varit rödhårig eller haft fräknar.

Blodigt värre…

DSC6998_FranskarevolutionenEn gammal teckning gjord med färgpennor på grovt grått papper visar hemskheter från franska revolutionen. Det är nästan som om det var ett snapshot från en dag i Paris tidigt 1790-tal. Place de la Concorde, kanske? Till vänster väntar en blek adelsdam på sin tur att få huvudet kapat, vaktad av en soldat i trikolorens färger med musköt på axeln. Pöbeln som samlats runt ”Madame Guillotine” hurrar och viftar och har roligt åt det hemska som händer, och hundarna är framme med långa tungor där huvudena rullar. Har ögonvittnet suttit bara en liten bit från giljotinen, tro?

Men hm…nädå, teckningen är inte fullt så gammal som jag försöker få dig att tro (tror inte det gick nåt vidare!). Den är gjord under min blodiga period – jag var i 12-13 årsåldern eller så. Mycket sånt var det då, om inte giljotiner så blodiga knivar, stora sår med mera. ”Blodet skvätter, blodet sprutar…” som det står i ”Mamman och den vilda bebin” av Barbro Lindgren.

Varför mina systrar och jag använde sånt här grått lumppapper att rita på vet jag inte. Vi tog väl det som fanns till hands i den gamla sommarstugan på Sandskär, och en del såna här alster har jag hittat där.

Barnteckning

Asfaltblomman heter teckningen. Tittar du noga så ser du att det växer en blomma där mitt på trottoaren. Taxen som går iväg har kissat alldeles vid blomman. Det är nog därför nån av dom som tittar på ser lite arg ut. Hittade teckningen bland gamla papper. Jag var 13 när jag gjorde den. Gissar att det var en skoluppgift. Det är nog mitt alter ego som står i gul klänning nedtill till höger. Så där ville jag nog se ut.

Gammal teckning

Teckningen är gjord den 10 december 1843 och visar Höreda prästgård i Småland. Prostens barn leker i snön och rullar stora klot av snö. Där finns 11-åringen Emil som sitter på sin snöboll, August nästan 10 år som står upp på sin, och så Hugo 6-åringen, och lilla Ivar 4 år… Det är pojkarnas storasyster Amala 17 år som tecknat.

En beskrivande text finns som synes till teckningen (även på baksidan). Jag tror att det är barnens mamma som skrivit. Det mesta har vi kunnat tyda men inte riktigt allt. Beskrivningen är livfull. Om lilla Hugo skriver hon: ”Hugo får ingen håll på, som man tror sig ha honom fast i råckskjörtet är han och snörullen långt borta och så sänder han emot en två stora ljusblå ögon; fult af rosor på kinderna, skriker och hojtar som en gast.” Och om vagnen och hästarna till höger: ”Nu har Pappa Vargskinspälsen på. Opp i vagnen! Hvar är fällen? Gustaf i fyrsprång! Ack, vackert väder, ...??… Amala! Ser du solen där borta? Hvad det lyser på klocktornet och redan tror jag kommer kyrkfolk där borta på vägen.” (Ang. överstrykning, se kommentar från Lars-Erik Almberg).

Teckningen, som är inglasad på båda sidorna, hittade vi i det gamla skrin som jag skrivit om en gång tidigare i För hemligheter (2)

I dag finns teckningen hos Höreda församling. Jag hoppas att dom har satt upp den på väggen nånstans så den som vill titta på den får göra det.
(Lite större bild här om du klickar på den.)