Bilar bilar bilar

För några år sen gjorde jag ett inlägg om balkonger (länk längst ner). Och nu handlar det om bilar. Jag har aldrig haft nån egen bil, bara en ”tillsammansbil”. Cyklar däremot har jag haft ett par stycken. Och kajaker, förstås. Kanske läge för ett bildinlägg om cyklar och ett om kajaker så småningom. Jag får se om andan faller på. I coronatid är det ju lätt att dröja sig kvar vid datorn och gräva bland gamla filer och bilder. Nu som sagt blir det bilar på lite olika sätt. Bil på bil på Upplandsgatan i Vasastan, Stockholm. Gillar bilden för solblänket och för diagonalen, inte bara i raden av bilar och gatans sträckning utan även fasaderna.
Och i stället för många bilar kan man ju ha en riktigt lååååång. Här i Chicago.En regntung dag på Hawai för många år sen. Vi kunde förstås inte låta bli att stanna och ta en bild: Här är den gamla lastbilen i Vasaparken. Den har funnits där länge och har målats om flera gånger. Sen mina pojkar var små och lekte där har bilen försetts med skyddande räcken och en trappa. Vi lever ju i det David Eberhard kallat ”trygghetsnarkomanernas land”. Nåja, det är förstås bra att dom små inte ramlar av flaket och slår sig.
Nästa bild visar ett flyttlass. Gissningsvis omkring mitten av 1920-talet. Det ser ut som om möblerna lastats av ett fartyg av nåt slag, antagligen en ångbåt. Den skymtar lite till vänster. Barnen i bilen är flickan som skulle bli min mamma och så hennes två bröder.
Dom två sista bilderna: en läcker bil i Vasastan och en rätt annorlunda i Santa Barbara, Kalifornien. Uppenbarligen en mycket troende person som har skåpbilen. Utsmyckningen har det som i konstvärlden brukar kallas ”horror vacui”, rädsla för tomma ytor. ”Balkongblogg” från 2009 har du här.

Volvo-nostalgi

Sommaren 1936 gjorde min farmor en resa till England tillsammans med äldsta dottern och ende sonen. Min pappa var 21 år då och fick vara chaufför. Hittar en gammal bild på hur man forslade över bilen.

Jag har letat bland gamla förkrigsbilar för att ta reda på modellen. Kanske var det en Volvo PV 651 eller kanske PV654.  Nån som vet?
På bilden nedan syns bilen bättre. En rast under bilresan, och farmor solar en stund sittande i dörröppningen. Volvo förekom i släkten även senare. ”Volvos värde varar” hette det…
Mina föräldrars första bil var en ljusblå PV444, köpt begagnad våren 1952. Liten delad bakruta, och om jag kommer ihåg rätt visade man körriktningen med små pilar – nästan som små ”semaforer” – på ömse sidor som for ut och pekade till höger eller vänster. I PV:n trängde familjen ihop sig på långresor genom landet. Tre barn, två hundar och en del av bagaget packades in i baksätet. Nåja, vi var ju mindre på den tiden och hundarna var inte så stora: två släthåriga ljusbruna taxar. Hundarna finns på bild på min andra blogg här.

Sen kom Volvo Amazon i familjen. Den första Amazonen, som mina föräldrar hade, var svart och vit och hade ratten på höger sida, den andra var ljusblå, vänsterstyrd och hade fräsigare motor. Ibland ser man fortfarande välhållna Amazoner på vägarna. Jag blir alltid lite varm i hjärtat när jag ser en sån.

Morgan

Det finns en tävling som heter Baltic Classic och som körs med veteranbilar av olika slag.

Årets tävling startade i Köpenhamn 28 maj. Den går sen genom Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen och avslutas i Berlin 10 juni. Det där visste jag ingenting om före dagens promenad. Men på ”min” gata stod den här riktigt läckra bilen, som enligt skyltarna på bilen deltar i Baltic Classic. Det är en Morgan.

På motorhuven ligger en liten figur på magen.
Man kan läsa mer om tävlingen här.

Dollargrin

_dsc8977_ed2
Här är en riktig klassiker: en Buick Eight 1948.

_dsc8978_160924_2I bakrutan låg lite tidstypisk rekvisita, bl.a. ett nummer av Kalle Anka från 1948. Tidningen har blivit kraftigt blekt men kan kanske vara värd en del ändå?

Detta nummer av Kalle Anka (nr 3, 1948) kan betinga ett samlarpris på från ca 1 000 kr till många många tusen. En 3:48 i närmast perfekt skick kan vara värd 28 000 kr hittar jag på en webbsida. Hå hå ja ja, hur kan en gammal serietidning vara värd så mycket? Det är det här med tillgång – på gamla tidningar och på samlare med kulor – och efterfrågan, förstås.

Hur mycket man får slanta upp för en sån här blank och fin gammal Buick har jag inte den blekaste aning om. Bredvid stod en ljus snygg sportbil av märket Mercedes-Benz 190 SL, en modell som tillverkades 1955-63. Bilen fick bara vara med här i form av spegling på den översta bilden.

En gammal bil

När jag var liten fick jag nån gång den här bilen.

_DSC5682_ed600Jag tyckte mycket om den, lekte med den i vardagsrummet och bevakade den säkert noga så mina systrar inte fick tag på den. Man trycker den mot golvet och drar den framåt ett par gånger och när man sen släpper den så kör den. Den funkar fortfarande någorlunda trots att underredet hänger löst. Bilen brummade så högt och jag lekte så länge med den att jag fick huvudvärk ibland.

Min mamma gjorde en familj av modellera – fast vi sa alltid knådlera – som åkte i bilen. Det fanns en pappa, en mamma, tre barn _DSC5687_ed722och en tax. Taxen låg på taxars vis hoprullad och sov på soffan i baksätet där den fick samsas om utrymmet med dom tre barnen. Mamman hade klänning och hatt om jag minns rätt. Tyvärr är knådlerafamiljen borta sen länge, men det var här dom satt.