Odenplan – nu och då

Odenplan är knappast nån vacker plats. Har den nånsin varit det?
Övre bilden tog jag sent på eftermiddagen en av dom sista dagarna i mars. Den nedre bilden är från början av mars 2011 när bygget av Citybanan var i full gång. Medan det pågick kunde man inte alls gå över Odenplan; det var runt torget och utanför alla trista plank som gällde i långliga tider.

Sveriges näst största tågstation vad avser antalet resande ligger alltså nu vid Odenplan. Det var inte min favoritlösning, men nu är det som det är. Med visst vemod kan jag tänka tillbaka på Odenplan före Citybanan och framför allt på dom stora träden som fanns då vid torgets västra del mot Upplandsgatan och Gustav Vasa kyrka, på den plats som förr kallades Sippan.

Grönska och träd behövs även i innerstan. SvD hade en artikel om betydelsen av träd för ett par år sen och där kom mina tankar om Odenplans försvunna träd med. Fullt så illa som jag skriver där blev det dock inte sen: dvs båda dom stora almarna som flankerar portalen till Gustav Vasa kyrka står kvar i dag. Bygget av tunnelbanans nya linje från Odenplan till Arenastaden i Solna (den s.k. Gula linjen) hotade den ena av almarna, men nu ska linjen byggas med annan teknik ”underifrån”. Därigenom räddas det stora trädet som man tidigare sagt måste sågas ner. Hoppas det håller också. Artikeln i SvD har du här.

Odenplan för riktigt länge sen har du här. Bilden är från 1902 och tagen österut. Inte mycket träd här heller. Här är Stadsbiblioteket inte byggt än och högst upp på Observatoriekullen ligger en gammal gård kvar. Men hörnhuset med kupolen längst till vänster i bilden finns med även på bilderna ovan. Stockholmskällan. Foto: Larssons Ateljé, 1902. Fotonummer POSC 448 ; Fotonummer C 36 ; Fotonummer Fa 48337

Soltrappan, igen

Jahaja…nästa kapitel i historien om den s.k. soltrappan på Odenplan skrivs nu. Det handlar om den rundade trappa som man byggt på exteriören av stationsbyggnaden för Citybanan och tunnelbanan på Odenplan. När trappan väl var byggd fick man kalla fötter och oroade sig för att folk skulle klättra upp på taket och ramla ner och slå ihjäl sig, eller i alla fall skada sig. Så trappan stängdes av under mer än ett år om jag minns rätt. Sola sig en vacker vår- eller sommardag fick man göra nån annanstans. Efter att ha kliat sig i huvet och funderat hit och dit satte man så småningom upp ett tillfälligt staket för att hindra folk från att klättra upp på taket. Och äntligen öppnades trappan i juni 2016.

Nu är soltrappan stängd igen. Det tillfälliga skyddsstaketet har tagits bort. Enligt Vi i Vasastan ska man nu bygga på fasaden från 1,3 m till 1,7 m. Kostnaden uppskattas till runt fem miljoner. I april hoppas man att soltrappan ska öppna igen.

Låtom oss hoppas att det ska funka nu då!
Vi i Vasastan här.

Malliga gallerian

Hm…ja, jag tänker på Mall of Scandinavia nära Friends Arena i Solna. Invigdes i november 2015. Enligt Wikipedia är det Sveriges största galleria och den största i Skandinavien. Jag har inte varit där förrän i dag då vi tog pendeln dit från Odenplan för att gå på bio. Jo, faktiskt, vi kan göra sånt ibland… Och så blev det premiär för Citybanan för vår del.

Tänker inte skriva om filmen nu utan funderar mest över gallerian. Det var tisdagseftermiddag. Filmen visades i en IMAX-biograf med ca 500 platser. Vi var 4 personer i salongen. Klockan var väl ungefär 18 när vi kom ut från bion och strosade lite i gallerian på väg till pendeln hemåt. Inte mycket folk i rörelse alls bland alla dessa affärer som ju är ungefär samma som i alla andra gallerior. Ganska ödsligt faktiskt. Vi handlade lite mjölk, några äpplen och lite annat i en stor ICA där det också var glest mellan kunderna.

Hur mår galleriorna egentligen? Går det bra för dom? Nån som vet?

Verkligen glad att vi slapp den där gallerian dom hade planerat under Odenplan för ett antal år sen. Med pendeln från Odenplan tar det mig ungefär 4 minuter till Solna station och sen är det en kort bit att gå innan jag är inne i Skandinaviens största galleria. Uppriktigt sagt tror jag inte det blir många gånger jag kommer att göra den resan. Shopping är inte min grej alls.

Det var en gång…

… en station. Och så var det inte mer det.

Den första Karlbergs station byggdes redan 1882. Jag letade på Stockholmskällan men hittade inga gamla bilder på stationen där. Men på en hemsida om järnvägar och järnvägshistoria finns en bild: här.

Dagens station, eller snarare ”gårdagens”, eftersom den är nedlagd sen ett par dar, byggdes 1932.

Karlbergs station las ner i samband med att Citybanans station på Odenplan öppnade den 10 juli.

I dag var jag på cykeltur i mina gamla kvarter i Birkastan och ner efter stranden vid Karlbergs slott och vidare ut till Pampas Marina. Välkända trakter, verkligen. Jag cyklade eller promenerade ofta där förr när vi bodde i Birkastan. Brukade cykla bortåt Huvudsta där det på en bergknalle högt ovanför vattnet fanns en träbänk på vilken någon med vit färg målat orden ”Livets mening”. Där brukade jag sitta och tänka att jag nog skulle komma fram till några nya insikter om meningen med alltihop. Dit tog jag mig inte i dag. Och förresten tror jag att bänken ”Livets mening” är borta sen länge.

På vägen hem passade jag på att stanna till vid Karlbergs station och kiosken där vi handlat många gånger. Kunde konstatera att platsen såg rätt övergiven och tillbommad ut. Fast en del cykelägare rör sig tydligen fortfarande i environgerna.

Odenplan 25 mars -17

På Odenplan finns nu åter ett blomsterstånd. Trevligt. Det får gärna komma lite fler såna varustånd. Frukt och grönt kanske? Minskar det intryck av öken man annars lätt får på Odenplan. Skulpturen till höger är gjord av Bror Marklund och heter helt enkelt Sittande pojke.

På torget solar folk som sig bör i den s.k. soltrappan på stationsbyggnaden. På sidan om gaveln till vänster på bilden nedan kan man också sitta. Där finns ett antal parksoffor, om man kan kalla dom det: stela bänkar med ryggstöd uppställda i snörräta rader, alla vända åt samma håll. Trist utformat, tycker jag, men det är klart att det är bättre med såna stelbenta bänkar än inga alls, och i dag satt många där och gonade sig i solen.

I dag arrangerar man ett tunnellopp – eller som det heter på dagens sätt att skriva svenska: ”Stockholm Tunnel Run Citybanan”.
The one and only tillfälle att springa eller gå i tunnlarna till Citybanan som ska öppna i sommar. Ett unikt lopp och ett minne för livet, säger arrangörerna.

Mot himmel och underjord

En gång för många år sen vandrade vi i Dolomiterna. Det var just vandringar, inte nån bergsklättring, men det kunde vara ganska jobbigt ändå, branta lutningar, steniga smala stigar. Vi hade guideböcker på engelska där det stod hur lång tid varje vandring skulle ta (dom tog alltid längre tid), vad man kunde se under vandringen, om det fanns ställen att äta på osv. På några av vandringarna fanns en försiktig varning: välj bara den här vandringen om du är ”sure-footed and with a head for heights”.

Jag tänkte på det när jag såg den här killen uppe på taket till ett av grannhusen. Han skuttade först runt uppe på taket 5-6 trappor ovanför innergården och sopade och förberedde. Sen tog han på sig alla rymdkläderna och började sprutmåla. Det är väl nån typ av underbehandling antar jag, för taket ska nog bli svart sen.

Efter denna utflykt bland takåsarna tar vi oss ner i underjorden. Det var visning i dag av Citybanans nya station under Odenplan. Stationen ska öppna till sommaren nästa år. Väldigt många var intresserade. Det var smockat med folk på torget när vi kom dit så vi gick igen och kom tillbaka kort före stängningsdags. Då gick det bättre.

30 m under mark ligger den nya perrongen för Citybanan. Man kommer inte dit ner på direkten utan via ett mellanplan. Därnere avskärmas spåren för pendeltåget av glasväggar, som syns på den övre bilden. Det finns stenbänkar att sitta på när man väntar på tåget, men man ska nog ha sittunderlägg med sig för dom var iskalla. På den andra bilden ser man uppgången till Vanadisvägen, en präktigt lång rulltrappa.

Odenplan 4 sept -16

Ett rum med utsikt.

Renovering av Gustav Vasa kyrka vid Odenplan pågår. Kupolen med rundat svart plåttak som man kan skönja på bilden lär nå 60 m över mark och sen är det alltså en bit till kvar hela vägen upp. Jag skulle gärna gå upp där om jag bara fick. Och ha kameran med mig.

På själva Odenplan framför kyrkan invigdes det nya cykelgaraget för en liten tid sen. Glasrutor är redan pajade och man har satt upp skivor där det är trasigt. Troligen inte pajat av förstörelselusta utan det är nog skejtare som hoppat upp och kört på den där lilla avsatsen alldeles intill glaset och pangat i. Inte tänkte dom som ritade cykelgaraget på att Odenplans ödsliga stenlagda yta inbjuder till skejtande.

Dom nya träden som ersätter dom 17-18 stora träd som man tog ner i samband med bygget av pendeltågsstationen ser ut att må bra. Små är dom, men bättre små träd än inga alls. På bilden nedan Bror Marklunds skulptur ”Sittande pojke” och i fonden cykelgaraget.

Gula linjen görs om

Jag höll på att ramla av stolen igår. Man har ändrat sig om den planerade tunnelbanelinjen Gula linjen i Stockholm!

Gula linjen har kallats ”världens onödigaste tunnelbanelinje”. Den skulle bli en kort tarm norrut från Odenplan och aldrig gå att förlängas söderut. Den skulle dessutom på sin lilla väg norrut gå parallellt med Citybanan. Linjen skulle grävas uppifrån med schakt som skulle stå öppna i flera år. Det skulle bli kraftiga ingrepp på Odenplan och Karlbergsvägen. Väldigt mycket kritik mot förslaget har kommit. Nu har man märkligt nog tänkt om.

Den anledning till förändringen som anges är att man räknat fel i början. Efter nya beräkningar ser man att kostnaden skulle bli 3,5 miljarder kr högre än man först trodde. Man måste hitta en mindre dyr lösning. Man har kliat sig i skallen igen, funderat hit och dit och vänt på stenar och till slut kommit fram till en ny lösning.

Gula linjen blir nu inte bara en liten kort tarm norrut utan kopplas ihop med Grön linje söder om Odenplan. Dvs Gula kommer att köras på Grönas spår. Folk kommer att kunna kliva på i söderort och åka direkt till Karolinska och Arenastaden. Jag tycker det låter som en bra lösning. Enligt vad man säger ska trafiken på Gula linjen inte sabba för alla som vill åka västerut med Gröna linjen, förutom att tåg som bara går till Alvik glesas ut lite.

För Odenplans del innebär den nya lösningen att man inte behöver bygga en ny plattform för Gula linjen bredvid den befintliga plattformen på Odenplan och därmed inte gräva upp torget igen eftersom de arbeten med tunnlar som ska göras kan ske under mark. Man behöver inte heller fälla den ena almen framför Gustav Vasa kyrka. Det tackar vi för, vi som envisas med att måna om dom av stadens träd som fortfarande finns kvar.

Tänk om detta också innebär att man kunde komma igång med lite förbättringar av det ödsliga torget Odenplan. Hur blir det med kafébyggnad med mera? Fontäner, mer växtlighet, konstverk, torghandel och varför inte trevligare belysning än dom där idrottsplatsstolparna?

DN skriver om förändringen här.
Info från SLL här.

Jag glömmer inte kastanjen

Träd har jag bloggat om många gånger. Häromdan fick jag ett litet inlägg om Odenplans skövlade träd publicerat i SvD. Tidningen har haft en artikelserie om vad träd betyder för människor. Min lilla text trycktes i papperstidningen på I dag-sidan den 8 juni. På webben ligger det under rubriken ”Jag glömmer inte kastanjen på Odenplan” här.

Soltrappan öppen

Jo minsann, igår gick jag förbi stationsbyggnaden på Odenplan med den omtalade soltrappan, som varit avstängd månad ut och månad in – ja, mer än ett år är det nog förresten – pga av bristande säkerhet.  Stationsbyggnaden öppnade i mars förra året, trappan var kanske inte helt klar då, men sen kom man på att den var farlig och stängde av den.

Igår höll några ”gubbar” på med att sätta upp ett staket, en tillfällig lösning på säkerhetsproblemet sägs det. Men det är rätt snyggt gjort ändå med den genombrutna vita avskärmningen upptill längs kanten. Tanken är att det ska hindra folk från att klättra upp på taket och ramla ner och slå sig. Om avskärmningen håller för ev knäppgökar som försöker ta sig över i alla fall och om den dessutom kan hållas ren och snygg får den gärna för mig vara kvar.

Igår var trappan fortfarande avstängd av stängsel längst ner, men i dag är den öppen. Det var ingen direkt trängsel där, men det var nog lite väl varmt att sitta i trappan mitt på dan när det var över 25 grader i skuggan. På bilden nedan är trappan beslöjad i svagt grönt. Det är hörnet på det ännu inte öppnade cykelgaraget som syns i förgrunden.