”Friends, Romans, countrymen, lend me your ears…” Vi kom att tala om Shakespeares Julius Caesar och om Marcus Antonius’ tal i dag eftersom det är den 15 mars. Idus martiae, Julius Caesars dödsdag 44 f.Kr. eller BCE (Before Christian Era) som det ibland står numera. Jag bloggade om dagen för många år sen i inlägget ”Den dag som i dag är…”- här.
Den här Idus martiae var en strålande solig dag men med en hel del vind. Hittade man någorlunda lä var det skönt att sitta på en bänk i solen en stund. Vi gjorde det i Bergianska.
Så Julius Caesar poppade upp i dag helt enkelt pga dagens datum. Annars har tankarna en del rört sig om förgänglighet och om att ”this too shall pass”, ett uttryck som både kan upplevas som sorgligt/vemodigt och som trösterikt. Bloggade om det här.
Varför detta nu då? Vet inte riktigt men så blir det ibland. Kanske hänger det ihop med den här trompe l’œil-målningen, som jag nyligen såg på National Gallery i Melbourne.
Målningen är gjord 1706 och den holländske konstnären heter Edwaert Collier. På en skylt bredvid skriver man att den här typen av målningar var vanliga i holländskt måleri på 1600-talet – s.k. Letter rack paintings. Det var modernt helt enkelt.
Syftet var dels att lura ögat (trompe l’œil ) genom att måla så skickligt att det såg ut som om man kunde ta tidningen eller breven och annat som var där, dels att det handlar om ”memento mori”. Motivet skulle påminna om livets korthet och att allt är övergående (this too shall pass). Tidningar, brev och parlamentstal är inaktuella i det ögonblick dom skrivs eller publiceras, skriver man på en skylt bredvid tavlan.
PS
Jag är dåligt inläst på (dvs inte alls!) Shakespeares Julius Caesar och Brutus’ och Marcus Antonius’ tal. Men den som vill fördjupa sig hittar säkert material om det på nätet. Jag hittade t.ex. hittade ett inlägg hos Lars Westerbergs blogg som handlar om talen – här.