Fel ord på p

Jordan B Peterson säger själv att han väljer sina ord med stor omsorg. ”I choose my words very, very carefully”, sa professorn när han blev intervjuad av den engelska journalisten Cathy Newman på Channel 4 News, en intervju som väckt stor uppmärksamhet (finns på Youtube).

Men ”det blev fel” i Skavlan för nån tid sen. Peterson skulle tala om att i länder där jämlikheten mellan könen är stor ökar skillnaderna i temperament och intressen mellan män och kvinnor. Han såg särskilt stora såna skillnader i personlighet mellan könen i Skandinavien. Men han skulle ha valt ordet preferenser, inte personlighet. Den studie i tidningen Science som han hänvisade till handlar om skillnader i preferenser. Karin Bojs skriver om detta i DN i dag. ”Sex olika preferenser ingick: altruism (oegennytta), tillit, positiv reciprocitet (att vara snäll mot sådana som är snälla mot en), negativ reciprocitet (att bemöta ont med ont), risktagande och tålamod.”

Peterson verkar hävda att jämställdhetspolitiken i Skandinavien driver på könsskillnader i ”personlighet”. Men studien i Science handlar alltså om preferenser och visar inte alls på några orsakssamband, den visar bara att samband finns.

Jordan Peterson är verkligen ett sorts fenomen med sitt enorma genomslag. Verkar väldigt påläst och är mycket verbal, talar med engagemang och intensitet om sånt han åtminstone ger sken av att veta väldigt mycket om. Samtidigt har han många kritiker. DN hade häromdan en stort upplagd artikel med rubriken ”Professorn som älskar att vara hatad”. Hur vet dom det? Fånig rubrik, tycker jag.

Lisa Magnusson skriver också om Peterson i DN i dag, bl.a. om hans referenser till ”humrars hierarki som har noll bäring på människor; det är rent nonsens.” Och så detta att Peterson är så extrem även när det gäller mat. Bara kött. Magnusson tycker att Peterson verkar själv vara i behov av en förälder, ”kanske mest av allt en mor, som kan ge honom ett ordentligt mål mat.”

Ja, vad ska man egentligen tro om denne professor? Om hans budskap är luddiga och delvis felaktiga, gör det ändå nytta för vilsna unga män som fås att ta tag i sina liv på ett bättre sätt? Enligt modellen ”ändamålet helgar medlen”. Hm, jag vet inte…

Karin Bojs artikel i DN här. Lisa Magnussons krönika i DN här.

Om en jämställdhetsparadox

I länder med högre grad av jämställdhet mellan könen tenderar en smärre andel av kvinnorna att skaffa sig högre utbildning inom vetenskap, teknologi, ingenjörskonst och matematik än i länder där jämställdheten mellan könen är sämre. Det handlar om det fält som på engelska betecknas STEM för science, technology, engineering and mathematics.

Det var det Jordan Peterson pratade om på Skavlan häromdan när han sa att i länder som Skandinavien är skillnaderna större mellan män och kvinnor trots att jämställdheten är hög. Han sa dessutom att detta var väl känt genom forskningen, bl.a. genom artiklar i tidningen Science. För mig var det inte alls väl känt, och jag tyckte inte dom andra som satt med hos Skavlan hade snappat detta heller. Dom såg lite ”fågelholkiga” ut. Förutom Skavlan själv var det väl Annie Lööf och Erlend Loe.

Nu har jag grävt lite på webben för att få veta mer om bakgrunden till Petersons uttalande. Just i Science har jag inte hittat det, men två artiklar på engelska lägger jag länkar till nedan.

Varför är det så här då – om det nu är det?
Ett skäl kan vara att i länder med sämre jämställdhet mellan könen är kvinnorna mer motiverade att söka sig till yrken där dom kan tjäna mer pengar och ofta leder det just till STEM-yrken. I länder där jämställdheten är högre väljer många kvinnor i stället yrken som dom har lust med. Ekonomin är alltså inte lika viktig. Som man skriver i en av artiklarna är resultatet av forskningen ”neither especially feminist nor especially sad: It’s not that gender equality discourages girls from pursuing science. It’s that it allows them not to if they’re not interested.”

I länder där kvinnors ställning stärks, stärks alltså också kvinnorna, indirekt, att välja den yrkeskarriär dom har lust med och tycker passar dom bäst.

Det här är förstås kontroversiellt eftersom det i botten på resonemanget ligger dom skillnader som forskarna ser mellan män och kvinnor. Och sånt anses ju kontroversiellt, inte minst bland många feminister. Det där med synen på kvinnor och män är väl nåt som många även kritiserar Jordan Peterson för. Han hävdar ju att skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor hänger samman med dom skillnader som naturligt finns mellan könen.
En del underliga åsikter för han också fram. T.ex. att man borde se till att människor som fått barn inte får skilja sig – detta för att skydda barnen. Fast hur bra vore det? Men det är en annan historia.

Här är två artiklar på engelska om ämnet:
”The More Gender Equality, the Fewer Women in STEM” – här.
”A gender equality paradox’: Countries with more gender equality have fewer female STEM grads” – här.