Februaripromenad

Flaggkonstapelbostället på Kastellholmen.

Ja, igår blev det öarna igen, Skeppsholmen och Kastellholmen. Jag tröttnar inte på att gå där. Gillar öar och gillar vatten. Jag är ju uppvuxen på kusten och har bott på en ö varenda sommar sen jag var fyra år.

Senast jag var på dom här två öarna ville jag fotografera det här huset på Kastellholmen men då hade jag bara zoomen på kameran så då fick det bli en långt-ifrån-bild på Slussen istället. Igår hade jag ett mer lämpligt objektiv på. (Klicka för större bild).

Strax till höger utanför bild ligger Briggen Tre Kronor i vintersömn. Den röda byggnaden som skymtar kallas Kolskjulet och uppfördes 1852 som stenkolsmagasin för flottans ångfartyg. I dag används byggnaden enl Wikipedia som ”tackelkammare, segelloft, förråd och klubbrum för stockholmsbriggen Tre Kronor af Stockholm”.

Flaggkonstapelbostället är från 1770-talet och här bodde flaggkonstapeln (en underofficersgrad inom flottan och kustartilleriet) som skötte Kastellet. Jag antar att han hade fler uppgifter än att hissa flaggan. Senare blev byggnaden en populär krog. På Statens Fastighetsverks sida hittade jag en vacker sommarbild av Flaggkonstapelbostället och en beskrivning av husets historia. Titta här.

En vacker dag i juli förra sommaren satt jag utanför det här huset och läste. Bloggade om det här.

Stilleben på Skeppsholmen

Det blev en liten vända ut på öarna igår – Skeppsholmen och Kastellholmen. Solig fin dag.

Jag tror inte jag varit där sen jag satt ute på Kastellholmen en julidag och läste i boken ”Mannen som försvann”. Då hade jag cyklat dit med boken i ryggsäcken. Bloggade om det i inlägget ”Mannen som försvann” här. Han som försvann hette Fredrik Hippolyte von Schantz och nu – långt efter att han försvann i havet – har han fått en blogg som du kan läsa här.

Såna här fendrar av tågvirke har varit med tidigare i bloggen. Titta här.

Vintertvätt

DSC_3421_edit2_800

Gick en vända ut på öarna igen – Skeppsholmen och Kastellholmen alltså. Vraket av örlogsfartyget (se förra inlägget) syns fortfarande bra, men vattnet verkar ha stigit en aning. Många svanar därute, flera fullt upptagna med att putsa sig.

DSC_3414_edit_800

Våra vita svanar är vackrare än dom svarta, tycker jag. Såna såg jag i Melbourne förra året. Här kommer en bild. Den får bli lite mindre för vattnet ser så trist och göligt ut… Tog bilden i Melbournes stora vackra botaniska trädgård i mars förra året.

DSC_1199_svartsvan_4Svarta svanar vet jag inte om jag nånsin sett i Sverige. Kanske det finns såna inplanterade i nån slottsträdgård eller nån fin park nånstans. Tänker på Sibelius ”Tuonelas svan”, men hur var det med den? Var den svart eller en vanlig vit svan? Och så gick det en film för ett eller annat år sen som hette ” Black Swan” med Natalie Portman m.fl. Handlade om dansare, klassisk balett och prestationspress och sånt. Filmen höjdes till skyarna, många tyckte den var väldigt bra. Det tyckte inte jag. Mest obehaglig.

Mer om svarta svanar då när vi nu ändå lämnat ämnet vintertvätt…ja det får förstås bli boken ”The Black Swan” av Nassim Nicholas Taleb (har varit med i bloggen nån gång tidigare). Den svarta svanen får där symbolisera plötsliga och mycket ovanliga händelser, som kännetecknas av tre saker: att man inte kunnat förutse händelsen, att händelsen har mycket stor inverkan och att vi efteråt försöker argumentera för att händelsen inte alls var så oförutsägbar utan försöker påvisa orsakssamband och hitta förklaringar – nåt sånt menar Taleb. Exempel på såna ”black swan events” är Googles enorma genomslag och framgång och 9/11. Nobelpristagaren Daniel Kahneman har sagt om boken: “The Black Swan changed my view of how the world works” och i sin bok ”Tänka, snabbt och långsamt” har han tydligen förklarat mer om detta. Jag har inte läst Kahnemans bok, kanske ska ge mig på det snart. – Jaha, nu kom jag väldigt långt från vintertvätten… får nog ta och sluta här.

Lågvatten

Vrak vid Kastellholmen
Vrak vid Kastellholmen

Ja, det blev en promenad runt öarna i dag – Skeppsholmen och Kastellholmen. Kallt var det men vackert. Vattenståndet måste vara ovanligt lågt för så här mycket stack i dag upp av ett av dom vrak som ligger vid Kastellholmen. Vad det var för fartyg vet jag inte. Kanske kompletterar jag här senare om jag hittar några uppgifter om det. Eller också är det väl nån i läsekretsen som vet kanske…
(Klickbar bild som vanligt).

Uppdatering 28 mars:
Nu har DN en artikel om vraket. Det presenteras nästan som om det vore en nyhet. Fast man skriver i och för sig att ”Det nya fyndet har dock ”siktats” tidigare av arkeologer”.  Och dom som läser Gabrielles blogg vet förstås att vraket finns där. Och i kommentarerna här nedanför kommer det fram mer om vad det är för ett vrak:  ett örlogsfartyg från 1600-talets första hälft.

DN här.

Uppdatering 2, samma dag:
Som Bengt O. påpekar i en kommentar finns det fina bilder på vraket på marinarkeologens blogg här.
Och så en uppdatering till: Ser nu att även SvD skriver om vraket – här.

Kastellholmen 8 mars 2011

Denna vackra Kvinnodag med strålande sol och kalla vindar i Stockholm blev det en liten sväng ut på Kastellholmen.  Det är mycket snö kvar på ön. För tre år sen hade vårblomstren hunnit en bit längre – titta här.

Hm…fantasieggande skylt den där nedre. Börjar få kajaktankar när jag ser den.

Glad Kvinnodag tillönskas! Det är ju Fettisdag i dag också. Vi köpte var sin för en gångs skull – första gången på många år. Hur det smakade? Mjae… så där. För mycket vetedeg….och vispgrädden gav jag bort. Och min mormors och mammas mandelmassa – grovmalen eller finhackad med lite bittermandel i – var mycket godare. Men det var gott med te till i alla fall.