Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘museer’

Nathan Shachar har en krönika i DN i dag om kulturpolitiken i vårt land och kulturministern Alice Bah Kuhnke (länk nedan).

I höstas var min syster och jag på Sjöhistoriska museet och såg en utställning om Ostindiska kompaniet. Utställningen heter ”Resenärerna” och visas fortfarande. Bilden är förstås därifrån – skeppsläkargrejer.

”Resenärerna” är en bra utställning. Vi har en gammal anfader som var med på en resa till Kina med Ostindiska kompaniet 1789. Det var intressant att få ana sig till hur han kunde ha haft det ombord och hur det kan ha varit när de kom fram.

På utställningen lade vi också märke till vändbara skyltar bredvid flera montrar där besökaren s.a.s. uppmanades att fundera över förhållanden i vår egen tid. Det kändes rätt ”pk-pekpinneaktigt” och hade inte behövt vara med, tyckte vi. På vägen ut pratade vi lite med några i personalen och sa att vi tyckte dom där skyltarna kändes lite ”Alice Bah Kuhnke”. Dom protesterade och sa att så var det inte alls. Om jag minns rätt sa dom att utställningen var gjord innan hon tillträdde som kulturminister. Hm…tänket fanns förstås innan.

I ”Om museer som dör” skrev jag om trenden att bygga upp utställningar på interaktivitet och digitala prylar istället för att visa riktiga gamla saker och uppbyggda miljöer från förr. Jag gillar det inte alls. Och alla springer åt samma håll och förutom digitaliseringen ska det vara pk. Inlägget hittar du här.

”…detta fasansfulla motto” i kulturministerns program citeras av Shachar i artikeln i DN:
Urvalet av kulturmiljöer bör ses över kontinuerligt och värderas utifrån sin samhällsrelevans.
”Tiglatpileser III eller Djingis khan kunde inte sagt det bättre”, skriver Shachar.

Läs Nathan Shachars artikel ”Alice i Underlandet” i DN här.

Uppdatering 15 maj: Ola Wong har en artikel i samma ämne. I kulturministerns proposition uppmanas museerna ”att engagera sig i samhällsdebatten. Kulturarvet beskrivs genomgående som ett instrument för politiska mål.” Pekpinnarna kommer tydligen att bli ännu fler. SvD här.

Read Full Post »

I somras skrev jag ett inlägg om det Medicinhistoriska museet i Stockholm som inte finns längre (länk till inlägget nedan). Museet existerar nu bara som virtuellt museum på nätet och består av en film och en stillbildsdel. Jag tycker verkligen det är skrutt och skräp att Stockholm inte har ett riktigt medicinhistoriskt museum! Sånt finns i flera andra städer men inte i Stockholm. Där stängdes det av besparingsskäl 2005.

Men oj, hörni, vilken besparingspotential det finns! Ska vi stänga Nationalmuseum, Etnografiska, Moderna, Stadsmuseet m.fl. och ersätta dom med bilder och filmer på nätet? På Nationalmuseum slipper man t.ex. anställa vakter, man slipper betala försäkringar, man slipper allt det där krångliga med att åstadkomma bra inomhusklimat för gammal konst osv.

Och hela huset med dess fantastiska läge och dess imponerande arkitektur kan tömmas och Nobel Center kan flytta in där istället! Hurra!!! Så har vi löst det också. Då slipper vi ju riva det gamla tullhuset bakom Nationalmuseum och sparar pengar genom att slippa bygga den där guldfärgade stora lådan som planeras för Nobel Center.

IMG_1972_TullmuseumVarför detta nu då? Jo, jag ville veta lite mer om tullverksamhet förr i tiden och hamnade då på Tullverkets sida på nätet. Det finns ett Tullmuseum i Stockholm, det ni!
Men inte länge till! Man lägger ner det vid årsskiftet, och – Surprise surprise! – lägger ut bilder av föremål och sånt på nätet istället.

Jag kan ju inte påstå att jag varit nån flitig besökare på Tullmuseet i Tullverkets stora tegelbyggnad på Alströmergatan på Kungsholmen, men i dag var jag där. Och inte bara jag, det var gott om folk som i grupper guidades runt bland föremålen, bland de fina uppbyggda miljöerna med skyltdockor i tulluniform och förevisades  de gamla fina fotografierna, glasmontrarna med verktyg och andra grejer. Det är faktiskt ett riktigt fint museum, men snart är alltså dess saga all.

IMG_1970_TullmuseumMan lägger ner museet i samband med att Tullverket flyttar till nya lokaler. ”Efter nyår kommer tullmuseet att finnas digitalt på Tullverkets hemsida. Tullens historia levandegörs där med text och bilder, bland annat en rundvandring i museet” står det på en sida hos Tullens historiska förening (länk nedan).

Levandegörs? Levandegörs!? Hur då? Hur kan bilder på nätet ersätta att gå in i arbetsrummet hos en tullkammarskrivare eller nån sån tullanställd (visserligen i form av skyltdocka men ändå), titta över hans axel och kolla på tullklareringslistor och annat tullmaterial som han har på sitt skrivbord? Eller titta på riktigt, inte på en skärm, på det där på bilden till höger, som om min tyska inte är helt väck nog är en sorts pennvässare. Det är faktiskt skillnad mellan att se en bild på en pennvässare på en dataskärm och att se den i verkligheten.

För ett eller annat år sen gick min syster och jag till Musikmuseet i det gamla Kronobageriet på Sibyllegatan. Jag såg fram emot att få se vackra gamla instrument som nån spinett, nån cembalo och annat sånt. Men nej då: gamla instrument fanns ju inte där! I stället fanns diverse grejer mera inriktade på barn och ungdomar som kunde testa olika prylar att göra ljud med. Och så fanns bildskärmar förstås. Sen stängde museet för ombyggnad. På Wikipedia läser jag att ”Musik- och teatermuseet var ett svenskt statligt kulturhistoriskt museum på Sibyllegatan 2 i Stockholm som stängde 30 mars 2014”. Jaha ja, imperfektum. Det var en gång ett museum… Så Musikmuseet har också dött.

Hittar sen uppgiften att ett museum hösten 2016 ska återuppstå i huset på Sibyllegatan 2. Ett Scenkonstmuseum ska det bli där istället. ”Museets uppdrag är att levandegöra kulturarvet inom musik, teater och dans i Sverige”, står det på Wikipedia. Levandegöra igen. Hm…

Ska vi gissa på att det blir mycket interaktivitet och digitala prylar att hålla på med för besökarna? Uppbyggda miljöer som åskådliggör hur det var förr och riktiga saker från anno dazumal – i glasmontrar eller framme så man kanske t.o.m. kan ta på dom – verkar vara i det närmaste ute i museivärlden.

Hur kommer dom att göra på Stadsmuseet som ju är stängt för renovering? Jag kan ge mig sjuttsingen på att dom där fina och fantasieggande gamla miljöerna som museet hade uppbyggda förr inte kommer att finnas med i det nyrenoverade museet. Förvånar mig inte alls om dom istället satsar på interaktivitet och digital teknik av olika slag och slopar det andra, men jag tycker faktiskt att vi förlorar nånting då.

Jag är absolut inte fiende till digitala prylar. Nästan tvärtom: jag använder mycket gärna min dator, min mobiltelefon, min digitalkamera och min ”padda”. Jag tycker t.o.m. nästan att det är en fröjd att betala mina räkningar på nätet och slippa gå på banken.
Men på museerna…kunde det inte vara värdefullt att låta en del gammalt få vara kvar i alla fall? Använd gärna digital teknik också men låt mycket av sånt som visas i montrar och i uppbyggda miljöer vara kvar. Alla håller ju ändå på så mycket med sina digitala prylar hela tiden. Och då ska museerna tydligen anpassa sig och följa med sin tid. Alla måste rusa åt samma håll jämt. Trist!

Mitt blogginlägg om bristen på Medicinhistoriskt museum i Stockholm här.
Om det döende Tullmuseet kan du läsa här och här.

Read Full Post »