Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Observatoriekullen’

Kall dag, vinterjackan åkte på igen. Blå himmel och sol fick man spana förgäves efter, i alla fall när jag var ute. På Observatoriekullens sluttningar hukade scillan och kröp ihop i isvindarna, men det fick bli en bild i alla fall.  Är det tradition så är det. Fast att jag inte klarat det varje år ser jag – till min förtrytelse. Förra året missade jag, hur det nu kom sig. Och det gäller ju att passa på; det kan vara fort över. ”Underbart är kort…”

Read Full Post »

_DSC8446_160417
Det här är Observatoriekullen med blommande scilla och med det gamla fina observatoriet i bakgrunden. Observatoriet invigdes 1753 läser jag. Det var Stockholms första vetenskapliga institution. På den tiden fanns inte mycket bebyggelse här – mest låga trähus, åkrar, ängar, väderkvarnar och trädgårdstomter. Det var därför man byggde observatoriet just här för att slippa luftföroreningar som rök och sot från stan.  Det läser jag på en sida om Observatoriet här.

Kullen är fin. Dit kan man gå och njuta av blommorna och högst upp har man också en fin utsikt över en del av stan.

Scillaspaning har jag haft många gånger tidigare i bloggen. Nån sorts tradition är det väl – även om jag nog missat nån vår. Förra året la jag ut bilder 10 april ser jag, där finns en snarlik bild som den ovan. Här.

Read Full Post »

_DSC6827_scilla150410Ja, traditionen bjuder att jag liksom tidigare år ska visa lite blå sluttningar här. Scillan på Observatoriekullens backar mot Norrtullsgatan har varit blå här och var ett tag men det har gått lite trögt. Har väl inte varit tillräckligt varmt, antar jag. Men i dag tog jag en vända där med kameran och nu börjar det ta sig allt mer.

_DSC6823_scilla150410

Read Full Post »

Så här såg ”min” scillabacke ut i dag. Det är vid Observatoriekullen i Stockholm. Här sorgligt nog kompletterad med en borttappad zebra.

Redan i slutet av mars hade Björnholm med scilla i sin blogg – se här. Jag kunde inte ”kontra med” scilla i Vasastan då eftersom jag var lite för långt ifrån (i Australien). Björn var sen så hjälpsam att han gav sig iväg till mina nordliga utmarker och fotograferade. Det var för två veckor sen – se här. Det var verkligen väldigt trevligt ska jag säga att sitta nere i Melbourne och titta på ”min” scillabacke. Lite hemlängtan blev det. Och i dag fick jag alltså själv se den blånande sluttningen på plats.

Read Full Post »