Oj, så tråkigt

Läste nyss att Kjell Albin Abrahamson är död i sviterna efter en stroke, bara 71 år gammal. Tråkigt. Jag kände honom inte men uppskattade honom mycket för hans journalistiska gärning som utrikeskorrespondent i Öst- och Centraleuropa och för hans författarskap. Frispråkig, orädd, skarp. För två år sen kom hans bok ”Låt mig få städa klart – om kommunister, kryptokommunister och antikommunister”. Som Erik Helmerson, DN, skrev ”en passionerad appell mot alla sorters kommunism”. Helmerson tyckte boken borde läsas i skolorna.

I baksidestexten står det bl.a.: ”Kjell Albin Abrahamson,  ‘ett saltkorn i den svenska sötlimpan’, är känd för sin vägran att simma med strömmen”. Klart att jag gillade honom! Jag skrev om boken i ett inlägg från 2014 –  apropå att det då var 25 år sen massakern på Himmelska Fridens Torg i Peking – här.

DN om Kjell Albin Abrahamsons död här.

”Olyckan är å färde…”

Bra artikel av Csaba Bene Perlenberg i Expressen/GT om faran med det numera ganska stora (tyvärr!) rasistiska partiet vi har i det här landet. Alice Teodorescu hade tydligen sagt i TV:s Agenda att Alliansen borde samarbeta med SD i ”enskilda frågor”. SD skulle nämligen kunna gå att uppfostra, göras rumsrena. Jag såg inte Agenda, men tycker Perlenberg gör en bra beskrivning av SD och vad partiet vill i artikeln.  Det finns inga enskilda frågor, menar han och skriver ”SD:s rasism är till sin natur demokratiskt destabiliserande. Det genomsyrar alla andra frågor. Således existerar det inga enskilda frågor”.

Och hur är det med deras rasism då? Är dom verkligen rasistiska eller inte? I artikeln citeras bl.a. kommunalrådet David Lega (KD) i Göteborg, som skrivit ”Jag själv ser SD på nära håll varje vecka, i kommunstyrelsen och i fullmäktige, och för mig finns det ingen tvekan. Det går inte att arbeta eller förhandla med detta parti. Deras företrädare uttrycker sig gång efter annan djupt fördomsfullt, och med jämna mellanrum rent rasistiskt. De har också stora kunskapsluckor och deras förslag är varken realistiska eller genomtänkta. Det är ett parti som bygger sin politik på att göra skillnad på människor och spelar på rädslor. Inte heller har de gjort upp med sin historia.” (min kursivering)

Perlenberg skriver: ”Att konstatera att SD är ett rasistiskt parti förpliktigar till ett totalt avståndstagande i alla dess former.” Håller med. Ut med dom! Rösta inte på SD i nästa val, och stöd dom inte på andra sätt i några sammanhang.

Läs Perlenbergs artikel här.

Arrrrg på Migrationsverket!

Igen! Har bloggat flera gånger tidigare om myndigheten. Vilka regler dom har! Hur absurt får det vara? frågar man sig gång på gång. Nu senast ska dom skicka ut en pizzabagare från Irak som har jobb och som bott i Sverige i flera år och orsaken är att han tjänar 460 kr för lite i månaden! Knäppgökar, idioter, byråkratiska ”vi-har-våra-regler”-räknenissar… och en massa andra och värre invektiv skulle jag kunna tänka mig.

”Det handlar naturligtvis om att man måste ha en gränsdragning, och nu går gränsen vid ett visst belopp. Lönenivån är satt för att man ska kunna försörja sig själv, säger Inger Lagerström, kommunikatör vid Migrationsverket.”

Det låter verkligen som ett ”vi-har-våra-regler”-argument. Nån smidighet handlar det inte om. Smidighet, flexibilitet och förståelse för människors situation är ju inte nåt som kännetecknar Migrationsverket. Tvärtom: myndighetens sätt att sköta sitt uppdrag visar ofta på stelbenthet och människofientlighet.

För den unge pizzabagaren, som försörjer sig själv, kom myndighetens beslut som en chock.
Låt killen stanna!

Artiklar i DN här och här.

Agera för Dawit Isaak!

”Sveriges svek mot Dawit Isaak är också Europas. EU har en enda medborgare och journalist som Amnesty klassar som samvetsfånge: Dawit Isaak,” skriver Björn Wiman i DN.”…EU och Sverige pytsar i väg miljarder till ett land som håller en av våra medborgare fängslad utan rättegång för ”brottet” att ha gett ut en tidning.”

Flera gånger tidigare har jag bloggat om Dawit Isaak som sitter i fängelse i Eritrea sen nästan 15 år. Utan rättegång. Sverige har bedrivit s.k. tyst diplomati för att få honom fri. Det har verkligen gått uruselt. ”Sverige har haft fem utrikesministrar och sex biståndsministrar sedan Dawit Isaak greps, men ingen av dem har lyckats bokföra några som helst framgångar i arbetet för att få honom fri. Den tysta svenska diplomatin är inte bara tyst, utan bevisligen också verkningslös,” som Wiman skriver i DN.

Jag har många gånger undrat – och fasat för – om det ska sluta illa igen som med Raoul Wallenberg, där ju Sverige tassade på alldeles för försiktigt mot dom blåljugande och hej-vilt manipulerande ryssarna. Wallenbergs öde efter att ryssarna tagit honom är en stor skam för Sverige. Och som svensk känner jag den skammen fast allt hände för länge sen och jag inte ens var född när ryssarna grep Wallenberg 1945. Fallet Dawit Isaak känns otäckt likt fallet Raoul Wallenberg, i alla fall i fråga om det mesiga svenska agerandet.

Nu verkar det röra på sig i fallet Dawit Isaak – lite grann i alla fall. Nånting händer.
Gör nånting då! Agera! Se till att äntligen få Dawit Isaak fri.

Två artiklar i DN: Nu måste Sverige bryta tystnaden om Dawit Isaak, Björn Wiman här och Dawit Isaak måste bli frisläppt, Erik Helmerson här.

Floskler och fel beslut

Visst, det var inte oväntat att det skulle gå som det gjorde vid Kommunfullmäktiges möte i Stadshuset sent igår kväll: S + M + C drev igenom ett ja till Nobel Center på Blasieholmen. Och därmed rivning av tullhuset och dom två gamla hamnmagasinen.  Debatt innan blev det och jag lyssnade lite på det i radio.

Karin Wanngård (S) inledde med en riktigt saftig floskelföredragning till försvar för Nobel Center. Efter att ha brett ut sig om Nobel, om Nobelprisets värde m.m. kom sånt gammalt fullständigt dravel som att om vi inte tillåter nybyggande av det här slaget så riskerar Stockholm att ”förvandlas till museum”. Hur många gånger har man hört det idiotiska argumentet förut? Roger Mogert (S) sa i sin föredragning att ”också vår tid måste sätta spår”. Jaha? Och gör vi inte det då? Jag kan peka på flera såna spår från vår tid om det är så att han inte kan se dom själv. Ska vi ta en promenad, Roger?

Det byggs nytt i Stockholm både i form av glaslådor (Kungl Musikhögskolan är väl den senaste, länk till artikel med bild nedan) och i annan utformning. En del är riktigt förfärliga plumpar i stadsmiljön (för att uttrycka det milt) som konferenscentret i närheten av Stadshuset – det ser mest ut som ett plockepinn av grå armeringsjärn (på arkitektskisserna var byggnaden guldglänsande). Men andra och mer lyckade eller i varje fall godtagbara tillskott i bebyggelsen finns som hotellet vid Norra Bantorget och säkert många andra som jag inte kommer på nu. Jo, förresten, stationsbyggnaden på Odenplan tycker jag är ok, klart godkänd – bortsett då från totalfiaskot med den avstängda soltrappan. Det nya hotellet Stockholm Continental på Vasagatan är lite väl stort och klunsigt men jag retar mig inte särskilt i övrigt på den arkitektoniska utformningen. Ett lysande exempel på ny och spännande och vacker arkitektur (och alldeles intill gamla hus) är förstås Aula Medica, som för all del ligger i Solna, men i alla fall. Se er omkring för 17, gubbar/gummor! Stockholm håller inte alls på att bli nåt museum, långt ifrån.

Grejen är väl ändå att man som politiker i Stadshuset bör ha nån sorts känsla för stadens karaktär och särart och inte bara gå på och försöka få stan att se ut som nåt annat än den är: Stockholm är Stockholm, inte New York. Och som nån sa, kanske ska man faktiskt inte anlita stjärnarkitekter från utlandet utan vända sig till arkitekter i Sverige, som när nåt nytt ska byggas kunde förväntas ha lite mer känsla för hur man på bästa sätt passar in det nya bland det gamla.

Och så kan jag inte låta bli att tycka att beslutsfattarna – både i Stadshuset och i Stadsbyggnadsnämnden – faktiskt ska ta hänsyn till synpunkter som kommit in från remissinstanser, som man t.o.m. bett uttala sig, och att man också i någon grad borde visa lyhördhet för folkopinionen. Demonstrationen vid Stadshuset igår kväll samlade verkligen många. Sån uppslutning från oss ”vanliga människor” omkring en enskild fråga i innerstan har inte skett sen almstriden 1971. Det borde stämma till nån liten eftertanke. ”För stort, för dyrt och på fel plats” skanderade vi som stod där, och flera bra talare eldade upp oss ännu mer.

Wanngård sa också vid mötet i Kommunfullmäktige att hon ville att Stockholm ska bli ”världens smartaste stad”. Vad nu det betyder? Jan Valeskog (S) fortsatte i sin föredragning i samma anda som Wanngård och talade bl.a. om ”en stor dag för Stockholm…en levande mötesplats…turistmagnet” och om vilken god idé med tanke på stans varumärke och Nobelprisets det är att ”gifta ihop Stockholm med Nobel”. Ja, ja, flosklernas kväll var det allt.

Nån från ja-sidan jag minns inte vem – var det Mogert (S) kanske? – uttryckte flera gånger förvåning över att partier som tidigare varit positiva till projektet nu ändrat sig och tänkte trycka på nej-knappen. Varför det? Det är väl rätt självklart att man ska kunna ändra sig när det kommer fram fler uppgifter om det frågan handlar om.

Allt det här köret om Nobel, om hur viktigt det är med Nobelpriset och om hur värdefullt det är för Sverige osv har ju ingenting med val av plats att göra. Dom kunde sluta helt att fläska på med flosklerna om Nobel. Och dom behöver inte floskla på om den världsberömde och duktige arkitekten heller. Det handlar, tycker jag, i första hand om val av plats, inte om byggnadens utformning. Flytta den bara! Hur svårt kan det vara?

Från Nej-sidan talade bl.a. Björn Ljung (L) och Erik Slottner (KD), som båda var mycket kritiska. Ljung jämförde byggnaden vid ett förgyllt bilbatteri eller ett kärnkraftverk.  Slottner frågade om ekonomin och om det inte ringt några varningsklockor alls hos S, M eller C när det gäller den. Dessutom undrade han över hur man så helt kunde strunta i det verkligt massiva motståndet mot projektet, både bland remissinstanser och allmänhet.

Ja så där gick det på. Sen började jag tröttna på alltihop och så blev det tango istället på kanalen i radio. Och tango gillar jag ju, men kan inte dansa det. Nästa blogginlägg jag skriver ska inte handla om Nobel Center.

Epsteins Sthlm, artikel i DN med bilder här.
Kungliga musikhögskolan, som jag tycker verkar ok arkitektoniskt, ska titta mer nån gång när jag är i närheten. Finns med på bild här.

Svarte Petter-hålet

En eller annan gång tidigare har jag i bloggen haft anledning att citera Tage Danielssons ”Säll är den som har till rättesnöre att man bör nog tänka efter före…” Det gör man inte i Stockholms stad. Man tjusas av stiliga skisser från kända arkitekter eller byggförslag från storföretag i USA eller nån stor känd organisation och man rusar på och vill genomföra utan att dels lyssna på alla dom remissinstanser man bett om att få synpunkter från, dels ha all finansiering klar. Se till exempel på det så omstridda förslaget till Nobel Center på Blasieholmen.

I DN häromdan citeras Elin Olsson, Miljöpartiet: ”Kostnaden för staden har mer än fördubblats. Det finns ingen finansiering för torget, det skjuter man på framtiden. Vi måste se till att staden inte står med skenande kostnader, det är ingen ansvarsfull hantering av skattebetalarnas pengar” och ”Nu får staden stå med Svarte Petter, det känns inte stabilt att gå vidare med projektet”.

Sebastian Wiklund, Vänsterpartiet, säger:”Vi ser också att kostnaderna börjar dra i väg och att det finns osäkerhetsfaktorer, vi har en park att ta ställning till senare. Ett enskilt projekt som detta är inte värt pengarna, förorten behöver också satsningar”.

Ett citat till: ”Kostnaden för projektet har nästan fördubblats. Det som tidigare skulle vara en plus-minus-noll-affär ser nu ut att börja skena för Stockholms skattebetalare. Det här blir inte alls det öppna, publiktillvända vetenskapshus som stockholmarna kan dra nytta av. Det blir fel hus på platsen och nu blir det dessutom ett mycket dyrt hus, säger Björn Ljung (L), gruppledare i stadsbyggnadsnämnden”.

Intressant, det finns alltså ändå vissa som tänker ett steg längre och inte i samma utsträckning stirrar sig blinda på tjusigt, ”sätta Stockholm på kartan” och som bugar och bockar för stora organisationer och företag.

Men hjälper det här? Det kan man fråga sig. Sossarna är tydliga beredda att köra över både MP och V.

Vill du vara med och betala skenande kostnader, rakt ner i Svarte Petter-hålet? Vill du att platsen bakom Nationalmuseum ska fyllas med en mycket stor byggnad för Nobel Center till i dag helt oklara kostnader? Eller vill du att man ska bygga Nobel Center närmare vetenskap och forskning i den s.k. Vetenskapsstaden nära universitet, Karolinska m.m.? Tycker du att man skulle kunna ta vara på platsen på Blasieholmen på ett bättre sätt än i dag genom att göra i ordning en park, renovera tullhuset och hamnmagasinen?
Agera, säg vad du tycker, skriv till politikerna! Gå med i demonstrationståget som kommer att ordnas inför beslutet i Kommunfullmäktige. Datum fortfarande oklart. Följ med på nätverkets hemsida här eller på Facebook här så ser du när demonstrationen går.  Där hittar du också e-postadresser till politikerna i nämnderna.
Viktiga datum:
Exploateringsnämnden – för rivning av Tullhuset 10 mars
Stadsbyggnadsnämnden – ny stadsplan för att bygga Nobelhuset 15 mars
Kommunfullmäktige 25 april eller 16 maj

Länkar till citerade artiklar: DN här och här, Fastighet & Bostadsrätt här, Stockholm Direkt här.

Uppdatering 5 mars:
Man försöker lura oss också! Med manipulerade bilder. Artikel i SvD i dag här.

Svek och unkna tankar

Oj, vad det var mycket att läsa i tidningen i dag!

Ibland fastnar vissa formuleringar. Som i en artikel av Elisabeth Hjort där hon skriver om flyktingarna och om hur situationen hanterats av regeringen. Svek – det handlar om svek. ”24 november 2015 går till historien som dagen då en rödgrön regering slutade representera någonting annat än sin egen ryggradslöshet. Kanske är det för att denna regerings representanter använde sig av bilden av ett drunknat barn för sina syften i september, i talet om att ”mitt Europa bygger inte murar”, som sveket upplevs som så stötande?”

Bittert, sorgligt. Man vill vända sig bort från alltihop och skämmas. Och ja, jag vet att det inte funkat bra, att flyktingar tvingats övernatta utomhus osv. Men jag tror att det beror på dålig organisation, det kan inte vara så att vi inte har råd att ta hand om dom, Sverige är ett rikt land och ont om plats har vi ju inte. Nåja, jag ska inte ge mig in mer i debatten än så. Men läs gärna artikeln ”Med vilken rätt får just jag återse mina barn denna advent?” här.

Och så artiklar om det nya sverigedemokratiska ungdomsförbundet och deras förvridna tänkande. Det är unga välutbildade människor det handlar om, men dom är präglade av ett gammalt unket tänkande om nationalism och det dom kallar svenskt. ”ett eko från 1930-talet” som DN formulerar det – här.

Wolodarskis artikel om den borttagna värnplikten och följderna av det är också nåt att läsa. Artikeln heter ”Ett folk utan försvar och ett försvar utan folk” här.

Bara lite tips om artiklar. Och alltihop inte bra, ingen rolig läsning, ”inte okej” som det heter nuförtiden. Fjärde advent borde jag kanske ha bloggat om levande ljus, glitter, julstjärnor och tindrande barnaögon istället.  Men så blev det inte.