Plikt att begripa

IMG_1941_151003Har du sett affischen som gör reklam för filmen om Katarina Taikon? Jag stod och väntade på tunnelbanetåget i dag och fastnade verkligen för den. Det är en bra affisch. Dessa ögon som tittar rakt på en och så det kraftfulla citatet vid sidan om.  Vad det står där syns dåligt på bilden som jag tog med mobilen. Så här lyder citatet.

VI VET!
Och ingen ska säga till mig att vi inte vet att dessa människor är förföljda på grund av sin härkomst.
Det är er plikt att begripa det!
Katarina Taikon

Här handlar det om förföljelsen av romerna. Katarina Taikon ägnade ju stor del av sitt liv till att kämpa för romerna i Sverige – eller ”zigenarna” som man sa på den tiden. Filmen har just haft premiär och jag ska absolut se den. Snart hoppas jag.

På 1950-talet kom en romsk familj med flera barn till min lilla hemstad Söderhamn. Familjen ville slå sig ner i stan och som jag minns det fick dom bo i ett gammalt hus i ett skogsområde i stans utkant. Om barnen kunde gå i skolan minns jag inte, och inte heller nåt om förföljelse, utfrysning eller så, men jag var ju barn själv. En liten flicka i familjen kom hem till mina systrar och mig och lekte hos oss ibland. Hon hette Anne-Christine. Hur det gick sen för familjen vet jag inte, om dom bodde kvar eller inte.

På en sida som behandlar romernas historia står följande vad gäller skolan: ”Romerna i Sverige tilläts inte gå i regelbunden skola förrän 1959. Sverige införde skolplikt 1842 men den gällde inte för romska barn. Anledningen var att de inte var folkbokförda, de hade inte en fast adress. Men staten tillät heller inte romerna stanna kvar i mer än tre dagar i en kommun och då kunde inte romerna heller bli folkbokförda.”

Det där ”Det är er plikt att begripa det!” i citatet ovan skulle man kunna använda även i andra sammanhang – t.ex. riktat till dom som stöder SD och fortfarande inte förstått vad partiet står för: ”SD är ett rasistiskt parti, och det är er plikt att begripa det!”

Sidan om romernas historia finns här.

Uppdatering 4 okt:
Lite googlande på Söderhamn, 1950-tal och ”zigenare” ledde till att jag hittade en artikel i Hela Hälsingland. Det verkar klart handla om den familj jag minns och nämner ovan. Artikeln är från 2014, du kan läsa den här.

Vad det känns kallt!

Läser i tidningarna om Gyllene Gryning i Grekland. Det känns så kallt, så kallt. Jag var inte med på 30-talet och fattade förstås inget av 40-talet heller medan det pågick (född strax efter kriget) men det jag läser om t.ex. händelserna i Grekland med ett nynazistiskt parti som inte bangar för våld i olika former påminner förstås om det jag läst om nazismens framväxt i Tyskland och fascismens framväxt i Italien – och i andra länder – under 1900-talet. Missnöje med rådande politik, skräck för det främmande, ultranationalism… Till dagens bild hör förstås också SD i Sverige, Fremskrittspartiet i Norge, Jobbik i Ungern, väl även Sannfinnarna i Finland m.fl. Det känns inte bara kallt – det känns farligt. Och att vi i Sverige varken kan slå oss för bröstet eller känna oss  ”säkra” visar ju också vår ”egen rasism” på – t.ex. vårt förflutna med världens första rasbiologiska centrum och den registrering av romer som skett även helt nyligen.

Läs boken ”Älskade fascism” av Henrik Arnstad om du inte redan gjort det. Och höj din röst mot rasism, främlingsfientlighet, nynazism, nyfascism varhelst den sticker upp sitt fula tryne.

Det finns förstås väldigt mycket att läsa i tidningarna om Gyllene Gryning, registreringen av romer m.m. Här är några artiklar som rör ämnet: Alexandra Pascalidou om situationen i Grekland, En kniv i hjärtat på demokratin, DN i dag här, debattartikel om den statliga antiziganismen i DN här, Maja Hagermans artikel om världens första rasbiologiska institut i DN i dag här.

Polisen – igen!

Dom som har till uppgift att se till att vi medborgare håller oss till lag och ordning och ta fast oss om vi inte gör det har nu tydligen begått lagbrott själva – eller i varje fall trampat riktigt ordentligt snett i tolkningen av gällande lagar och föreskrifter. Nog låter det här med registrering av romer som en riktig praktskandal. Nu hummas det och ljummas det från skånepolisens sida om sammanställningar och analysfiler (är det alltså inte ett register?!) och material i en förundersökning (startade tydligen 2009 så det har hållit på ett tag). Vi får väl se vad dom hittar på för trick för att ta sig runt det dom gjort.

Tittade tillbaka i min blogg och jag har förstås haft anledning att blogga om polisen många gånger förut. Då har det handlat om sånt som att skjuta ihjäl folk
(istället för att oskadliggöra en hotfull person utan att döda), skjuta skarpt och riskera livet för helt oskyldiga, ha ihjäl människor under biljakter, slarva bort bevismaterial till rättegångar (t.ex. bränna handlingar av misstag), behandla folk illa i häktet eller brista i vaksamhet så att en häktad person i förtvivlan tar livet
av sig, dra ut på utredningar så att brott hinner preskriberas osv, osv. Det finns mer. Det är den polis vi har i det här landet. Är det i såna här tillfällen som man brukar tala om en stor förbättringspotential?

Kommer nån att ta ansvar för det här med registreringen nu? Eller kommer man som sagt att hitta på förklaringar, smyga runt, släta över och sopa under mattan?

”Först 1959 fick romerna rätt till bostad och skolgång” står det i en faktadel i anslutning till DN:s artiklar om registreringen.  Oj oj, tänk att det var så – och ända till 1959! Barnen fick alltså inte gå i skolan innan dess. Och minnet vaknar av en familj som bodde i ett gammalt hus i skogen i utkanten av min lilla hemstad Söderhamn. Dom var många i familjen och dom var romer, fast på den tiden sa man zigenare. Som jag minns det fanns det inget nedsättande i det, i varje fall inte nåt som vi barn uppfattade. Vi visste bara att dom levde annorlunda än vi. En liten flicka i familjen – Anne-Christine hette hon – kom hem till oss och lekte med mina systrar och mig ibland. Jag vet inte alls var hon och familjen blev av sen.

Tänkte lägga länk till DN:s artiklar här men systemet krånglar. Men har du inte läst Niklas Orrenius’ artiklar redan så hittar du dom säkert ändå. Och andra tidningar har förstås också tagit upp det här.