Liiite bättre

IMG_2009_151124Granen på Odenplan är tänd nu och det ser ju lite bättre ut än tidigare i alla fall – se förra inlägget.

Där står den och lyser och den lilla statypojken  – Bror Marklunds skulptur – som skymtar på bilden (förstora genom att klicka) tittar storögt på alla ljusen.

När man ser granen så här och med Gustav Vasa-kyrkan i bakgrunden kan man nästan inbilla sig att det blivit lite mindre ödsligt på torget. Men så är det inte riktigt. Granen bidrar i varje fall till lite mer ljus på det dunkelt upplysta torget. Det skräpiga till vänster i bild är byggplatsen för cykelgaraget.

DSC7810_151123Igår var jag en sväng ner på stan, och det är faktiskt en fröjd att i dessa mörka tider se alla ljus och allt glitter som finns lite överallt i centrum. På Stureplan står en gran fullsmockad med massor av små lampor. Guldigt och glittrigt liksom dom guldigt lysande ”banden” över hela husfasaden bakom. Har ingen bild på det tyvärr. Älgarna nere vid Raoul Wallenbergs torg är på plats igen men dom ”var inte på lyset” när jag gick förbi igår. Jag ska gå och titta på dom en annan dag.

Lyste gjorde däremot den praktfulla granen på Norrmalmstorg. Så den får vara med här också.

 

Vintertvätt

DSC_3421_edit2_800

Gick en vända ut på öarna igen – Skeppsholmen och Kastellholmen alltså. Vraket av örlogsfartyget (se förra inlägget) syns fortfarande bra, men vattnet verkar ha stigit en aning. Många svanar därute, flera fullt upptagna med att putsa sig.

DSC_3414_edit_800

Våra vita svanar är vackrare än dom svarta, tycker jag. Såna såg jag i Melbourne förra året. Här kommer en bild. Den får bli lite mindre för vattnet ser så trist och göligt ut… Tog bilden i Melbournes stora vackra botaniska trädgård i mars förra året.

DSC_1199_svartsvan_4Svarta svanar vet jag inte om jag nånsin sett i Sverige. Kanske det finns såna inplanterade i nån slottsträdgård eller nån fin park nånstans. Tänker på Sibelius ”Tuonelas svan”, men hur var det med den? Var den svart eller en vanlig vit svan? Och så gick det en film för ett eller annat år sen som hette ” Black Swan” med Natalie Portman m.fl. Handlade om dansare, klassisk balett och prestationspress och sånt. Filmen höjdes till skyarna, många tyckte den var väldigt bra. Det tyckte inte jag. Mest obehaglig.

Mer om svarta svanar då när vi nu ändå lämnat ämnet vintertvätt…ja det får förstås bli boken ”The Black Swan” av Nassim Nicholas Taleb (har varit med i bloggen nån gång tidigare). Den svarta svanen får där symbolisera plötsliga och mycket ovanliga händelser, som kännetecknas av tre saker: att man inte kunnat förutse händelsen, att händelsen har mycket stor inverkan och att vi efteråt försöker argumentera för att händelsen inte alls var så oförutsägbar utan försöker påvisa orsakssamband och hitta förklaringar – nåt sånt menar Taleb. Exempel på såna ”black swan events” är Googles enorma genomslag och framgång och 9/11. Nobelpristagaren Daniel Kahneman har sagt om boken: “The Black Swan changed my view of how the world works” och i sin bok ”Tänka, snabbt och långsamt” har han tydligen förklarat mer om detta. Jag har inte läst Kahnemans bok, kanske ska ge mig på det snart. – Jaha, nu kom jag väldigt långt från vintertvätten… får nog ta och sluta här.

Krutrök och gamla bekanta

DSC_3254_editNej, det var inte över dessa bastanta damer krutröken lade sig igår utan över Odenplan. Gick ut för att ta bussen men blev stoppad av herrar i hjälm och västar i självlysande färger. ”Eld i berget!!!” sa dom – fast inte riktigt eftersom dom pratade engelska istället. Om det var engelsktalade tyska tunnelarbetare eller dito schweiziska (?) sprängexperter vet jag inte. Det sa dom inte. Det skulle alltså sprängas i den stora gropen för Citybanan mitt på Odenplan. ”Two minutes!” sa en av hjälmkillarna uppmuntrande till oss som stod där och tryckte i hörnet Karlbergsvägen/Upplandsgatan. Men vi som väntade enades raskt om att det rörde sig om s.k. SL-minuter – ett begrepp som många av dom som väntat på buss eller t-bana i Stockholm nog känner till. På hållplatserna finns ofta en skylt med text som ändrar sig och där kan stå att bussen kommer om t.ex. 5 minuter. Sen är det plötsligt 2 minuter och sen kan det bli 3 eller 5 igen eller nåt – ofta mer. Typiska SL-minuter, alltså.

En ordentlig salva kom efter ett antal SL-minuter. Marken skakade och jag såg hur en massa fönster i ett hus på andra sidan gatan skälvde till ordentligt i solskenet. Efteråt luktade det krut och röken steg från gropen. Nåja, allt gick bra och bussen jag skulle ta var ju också tvungen att vänta på sprängningen så jag hann till hållplatsen sen. Man har sprängt och grävt sig rätt djupt på Odenplan vid det här laget. Jag gluttar ner genom fönstren i planket emellanåt.

Damerna på bilden har varit med nån gång tidigare i bloggen, då utan snö och kanske med lite färre sprickor i sina allvarliga ansikten. ”Who are these guys?” frågade jag mig då förra gången jag plåtade dom; repliken kommer från gamla filmen ”Butch Cassidy och Sundance Kid”. Jag har för mig att jag faktiskt sen tog reda på vad det är för damer. Jag tror dom ska ha stått på taket till Konstakademien eller nåt sånt ställe men minns inte riktigt.

Klifseklafse

Mobilbild_20130206_edit
Stockholm var i alla fall här och där rätt vackert att titta på i dag – snöfallet klädde in träd, gräsmattor, hus, parkerade cyklar och bilar i vitt ludd. Men på trottoarer och gator var det inte roligt. Snöblafs, brun blötgröt, brungrå sjöar. ”Klifseklafsekli…”, muttrar jag för mig själv när jag tar mig fram i sörjan och blinkar mot blötsnön som kommer i ansiktet och lägger sig på halsduken så jag blir våt om hakan. Var kommer det där konstiga uttrycket ifrån? Jag får för mig att det är ur nån saga. Nån som säger nåt som ”klifseklafse kli, vått ska olja bli…” eller nåt ditåt. Mysko för olja är ju rätt vått redan innan, men kanske är det inte olja alls utan nåt annat. Är det en häxa som ska trolla till nåt? Känner du igen det? Eller har jag hittat på det själv?

Bilden är tagen med mobilen i dag på eftermiddan och det är Observatorielunden du ser. Det gamla Observatoriet skymtar däruppe till vänster. Tänk att kanske redan om 2 månader (bara 2 – ha ha!) kan denna sluttning skifta i blått när scillan brer ut sig där. Jag tittar tillbaka och ser att 2009 hittade jag den första scillan redan den 2 april – dock inte i Observatorielunden utan i en klippskreva vid Engelbrektskyrkan. Ja ja, vi får se. Det kommer en vår i år också!

Solig söndag

DSC_3252_edit

Mycket folk ute längs Norrmälarstrand i Stockholm i dag, denna soliga söndag, och även ute på isen. Rena folkvandringen. Och det gick att sitta en stund på en av dom som små bryggorna och vända näsan mot solen. Själv höll jag mig annars på land eftersom jag varken hade broddar eller skridskor eller stavar eller rullator eller nåt annat som skulle ha säkrat en vådligt halkig vistelse på glansisen.